Vänsterpartiets regeringsstöd faller efter politiska låsningen

Stödet för att släppa in Vänsterpartiet i en svensk regering har minskat kraftigt. I Indikator Opinions oktobermätning svarar 42 procent av väljarna att partiet inte bör få regeringsposter. Det är en ökning med drygt tio procentenheter på sex månader, då motsvarande andel var 31 procent. Samtidigt uppger endast två av fem tillfrågade att de vill se Vänsterpartiet i regeringen.

Undersökningen bygger på 1 660 intervjuer som genomfördes mellan den 7 och 25 oktober 2026. Ett slumpmässigt urval av 4 000 röstberättigade personer över 18 år fick möjlighet att delta. Svarsfrekvensen var 42 procent.

Jan Teorell, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, bedömer att utvecklingen kan ha samband med de svårigheter som uppstått i försöken att bilda regering efter valet. Han pekar på att väljare, särskilt bland Centerpartiets sympatisörer och på den borgerliga sidan, kan ha blivit mer negativa till Vänsterpartiets roll i regeringsförhandlingarna.

Per Oleskog Tryggvason, opinionschef på Indikator Opinion, konstaterar att motståndet framför allt är starkt bland väljare som stödjer Tidöpartierna. Även inom Centerpartiets väljargrupp finns en betydande skepsis mot att Vänsterpartiet skulle ingå i regeringen.

En tidigare undersökning från Indikator Opinion för Sveriges Television, genomförd den 2–7 oktober, visade samtidigt hur de rödgröna väljarna såg på det politiska dödläget. 41 procent ansåg då att Centerpartiet bar det största ansvaret för svårigheterna att komma överens om en regering. Vänsterpartiet pekades ut av 39 procent, medan 12 procent ansåg att Socialdemokraterna hade störst ansvar. Miljöpartiet fick en procent.

Samma undersökning visade att 80 procent av Centerpartiets väljare hellre ville se ett extraval än en borgerlig regering med stöd av Sverigedemokraterna. Endast tio procent föredrog det borgerliga alternativet.

Sverigedemokraterna är fortfarande det parti som flest väljare vill hålla utanför regeringsmakten. I oktobermätningen uppgår andelen till 46 procent. För Miljöpartiet går utvecklingen åt motsatt håll. Andelen väljare som motsätter sig att partiet får regeringsposter har minskat från 30 till 20 procent.

Jan Teorell menar att skillnaden kan hänga samman med att Miljöpartiet tidigare har ingått i regeringar och därför inte väcker samma motstånd när frågan gäller regeringsmedverkan som när det handlar om partiet i allmänhet.

Samtidigt har regeringsförhandlingarna gått vidare. Den 29 oktober presenterade riksdagens talman Andreas Norlén ett förslag om att Centerpartiets partiledare Elisabeth Thand Ringqvist ska bli statsminister. Den föreslagna regeringen består av Centerpartiet, Socialdemokraterna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna. Vänsterpartiet ingår inte i det föreslagna regeringsunderlaget.

Elisabeth Thand Ringqvist bekräftade samma dag att hon accepterat att prövas som statsministerkandidat. Hennes ursprungliga uppdrag hade varit att undersöka möjligheterna att bilda en mittenregering under Magdalena Anderssons ledning, inte att själv ta över statsministerposten. Hon uppgav att förutsättningarna för en sådan regering fortfarande saknades och att motsättningarna mellan partierna kvarstod. Hon hade också informerat talmannen om att det fanns andra möjliga vägar framåt.

Vänsterpartiets ledare Nooshi Dadgostar kommenterade förslaget med att en omröstning om Centerpartiets regeringsalternativ skulle ge möjlighet att pröva det i riksdagen. Därefter vill Vänsterpartiet att de fyra partier som står bakom Magdalena Andersson ska förhandla om en gemensam fyrpartiregering.

Statsministerförslaget ska behandlas i riksdagens kammare den 30 oktober och bordläggas på nytt den 2 november. Omröstningen är planerad till den 3 november klockan 13.00.