Jimmie Åkesson kräver rättning i leden om svenskhet

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson tar tydligt ställning i den interna konflikten om hur svenskhet ska definieras. I en debattartikel i Expressen uppmanar han de som inte följer partilinjen att lämna.

Åkesson beskriver Sverigedemokraternas syn som en öppen definition av svenskhet. Enligt partiledaren ska människor kunna bli svenska genom att lära sig språket, ta till sig svensk kultur och värderingar samt identifiera sig som svensk, oavsett om man är född i Sverige eller har svenska föräldrar.

”Den som tycker annorlunda kan lämna eller starta en blogg.”, skriver han.

Debatten började när riksdagsledamoten Richard Jomshof, före detta partisekreterare, den 9 oktober skrev på X att man måste ”våga erkänna” de biologiska bandens betydelse för samhörigheten i ett land.

Jomshofs inlägg var ett svar på en debattartikel av Carl Eos, senior fellow vid den SD-anknutna tankesmedjan Oikos. I artikeln, som publicerades i Bulletin under rubriken Begrav etno-nationalismen en gång för alla, argumenterade Eos för att nationell gemenskap kan byggas genom språk, skola, lagar och gemensam historia utan biologiska släktband.

Jomshof framhöll i sitt resonemang att familjeband och biologiskt släktskap har betydelse för hur språk, traditioner och värderingar förs vidare mellan generationer. Han beskrev samtidigt dessa band som en del av den nationella gemenskapen, inte som dess enda grund.

Mattias Karlsson reagerade på uttalandet redan några timmar efter publiceringen. I ett inlägg på Facebook betonade han att svenskhet inte avgörs av biologi och att ett svenskt medborgarskap inte automatiskt betyder att en person tillhör den svenska nationen. Han hänvisade till Sverigedemokraternas eget principprogram som stöd för sin ståndpunkt.

I en senare diskussion på Facebook med riksdagsledamoten Josef Fransson utvecklade Karlsson kritiken. Han menade att Jomshofs resonemang i praktiken riskerade att dela upp människor efter genetisk bakgrund och släktskap, så att vissa skulle betraktas som mindre fullvärdiga svenskar. Karlsson beskrev ett sådant synsätt som omoraliskt och vedervärdigt.

Frågan har också en bakgrund i partiets egna styrdokument. Sverigedemokraternas principprogram från 2011 beskriver nationalismen som öppen och icke-rasistisk. Där anges att nationell tillhörighet ska bygga på kultur, språk, identitet och lojalitet snarare än etniskt ursprung. Göteborgs-Postens ledarskribent Håkan Boström konstaterade den 19 oktober att partiet därmed redan har en formell utgångspunkt för diskussionen.

Begreppet öppen svenskhet förekom även i principprogrammet från 2005. Den äldre versionen angav att det kunde ta flera generationer att bli svensk. Personen skulle både identifiera sig som svensk och uppfattas som svensk av andra.

Den interna meningsskiljaktigheten fortsatte den 29 oktober när Karlsson återkom till frågan på X. Han efterfrågade konkreta kriterier för hur en etnonationalistisk definition skulle tillämpas och vilka som skulle räknas som etniskt svensk. Kvartal rapporterade senare att Karlsson ersatte sitt ursprungliga inlägg med en kortare version.

Aftonbladet rapporterade också att Richard Jomshof i den fortsatta diskussionen även skrev att det finns ett värde i att svenskarna utgör folkmajoriteten i sitt eget land, även i framtiden. Hans kommentarer i den aktuella diskussionen raderades senare.