Danska Ukrainastödet hamnade hos ammunitionsbolag utan produktion

Danska skattemiljoner avsedda för granater till Ukraina har hamnat hos ett italienskt företag som saknar erfarenhet av att tillverka artillerigranater. Affären omfattar 71 miljoner danska kronor, motsvarande drygt 100 miljoner svenska kronor. Ukraina har hittills inte fått en enda granat.

Mottagaren var italienska Datasel S.R.L., som 2024 köptes av det indiskägda försvarsföretaget Neco Defence Munitions. Inget av bolagen har tidigare tillverkat artillerigranater. Trots att leveranserna uteblivit har företagen inte gått med på att återbetala pengarna.

Affären genomfördes inom ramen för ett omfattande danskt stödpaket till Ukraina, värt över 300 miljoner danska kronor. Danmarks regering presenterade paketet i april i fjol och donationen förmedlades genom Estland. De första upphandlingsavtalen mellan Estlands försvarsmyndighet RKIK och Datasel hade dock tecknats redan i augusti respektive oktober 2024.

RKIK ingick sammanlagt fyra avtal med Datasel under 2024. Estlands centrum för försvarsinvesteringar betalade ut omkring 70 miljoner euro i förskott till företaget. Den första överföringen, på 15 miljoner euro, genomfördes i augusti 2024.

Efter förseningar och problem med kvaliteten på de levererade varorna valde RKIK att avsluta avtalen. Myndigheten inledde därefter rättsliga åtgärder för att försöka få tillbaka förskottsbetalningarna. Datasel har samtidigt ifrågasatt om uppsägningarna varit juridiskt giltiga.

Företagets juridiska företrädare Veiko Viisileht har hävdat att frågan fortfarande är omtvistad i både domstolsprocessen och skiljeförfarandet. Ett tidigare förslag från Datasel om att inrätta en gemensam arbetsgrupp avvisades av RKIK. Myndighetens juridiska företrädare Maria Pihlak förklarade att finansieringsperioden för EU-medlen hade löpt ut och att myndigheten därför saknade budgetutrymme för ytterligare ammunition.

Estlands försvarsmyndighet uppgav att sju av landets totalt 27 avtal om vapen- och ammunitionsleveranser till Ukraina hade avslutats. Fem av dessa hade redan förts vidare till domstol. Det sammanlagda värdet av de 27 avtalen var omkring 350 miljoner euro.

Estlands försvarsministerium uppgav att landet kan behöva återbetala 14,5 miljoner euro till Danmark och Nederländerna efter misslyckade förskottsbetalningar för ammunition till Ukraina.

Den europeiska åklagarmyndigheten EPPO inledde en utredning om transaktionerna med ammunition som finansierats genom EU:s fredsfacilitet, European Peace Facility.

EU-kommissionens talesperson Christian Wigand uppgav att kommissionen förde diskussioner med Estland om huruvida landet måste återbetala de EU-medel som använts i den misslyckade affären.

Den europeiska chefsåklagaren Laura Kövesi meddelade den estniska riksdagens antikorruptionsutskott att EPPO normalt inte kommenterar pågående utredningar eller lämnar ut detaljer som kan påverka rättsprocesser. Beskedet kom efter att utskottets ordförande Anastassia Kovalenko-Kõlvart begärt ett möte med den åklagare som ansvarar för Datasel-utredningen.

Den indiska försvarsleverantören Neco Defence Munitions ägs av affärsmännen Anand Jaiswal och Siddharth Jaiswal, enligt indiska försvarsdepartementets uppgifter till The Indian Express. Departementet uppgav samtidigt att bolaget inte hade något leveransavtal med den indiska försvarsmakten eller landets försvarsministerium.

Det börsnoterade indiska stålföretaget Jayaswal Neco Industries klargjorde att Datasel inte är ett dotterbolag eller intressebolag till koncernen. Företaget uppgav också att den estniska upphandlingskonflikten inte påverkar dess räkenskaper ekonomiskt.

Estlands tidigare försvarsminister Hanno Pevkur avgick i september efter uppmärksamheten kring affären. Han försvarade sin hantering av ärendet med att försvarsministern inte ansvarar för enskilda kontraktsförhandlingar eller kontrollen av leveranser. Enligt Pevkur låg hans ansvar på den övergripande nivån när det gäller besluten om stödet till Ukraina.

Den 8 oktober uppgav Estlands försvarsminister Martin Herem att regeringen övervägde ett nytt kompromissförslag från Datasel. Förslaget diskuterades även med Ukraina. Martin Herem uppgav då att det fortfarande kunde finnas en möjlighet att få fram den ammunition som Ukraina behöver.

Den 29 oktober meddelade Estlands försvarsministerium att en särskild arbetsgrupp hade tillsatts för att granska hur samarbetet mellan RKIK och Datasel hade hanterats. Ministeriets presstalesperson Ines Edur uppgav att gruppens rapport skulle färdigställas under veckan och därefter behandlas av ministeriets ledning.

Arbetsgruppen innebär enligt försvarsministeriet inte att någon formell tillsynsutredning mot RKIK har inletts. Uppdraget är i stället att kartlägga hur processerna kring Datasel-affären har hanterats.

Även i Danmark har kraven på granskning ökat. Statsrevisorn Anders Vistisen vill att Danmarks riksrevision, Rigsrevisionen, undersöker hur utbetalningen kunde genomföras. Han har dessutom föreslagit att försvarsminister Jeppe Bruus och finansminister Peter Hummelgaard kallas till ett utskottsförhör för att redogöra för hur pengarna kunde betalas ut.

Statsrevisorn Steffen Larsen från Liberal Alliance har också ställt sig bakom kravet på en granskning. Han vill att det utreds om problemet gäller en enskild donation eller om det finns brister i kontrollen av flera danska stödbetalningar till Ukraina.