Falska identiteter och miljonkrav avslöjas i ny granskning

AI-genererad illustration

Nyheter

Falska identiteter och miljonkrav avslöjas i ny granskning

Av Per Eriksson•Publicerad: 30 okt 08:14•3 min

En ung manns bilder har under mer än tio år använts för att skapa falska profiler på sociala medier. Samtidigt har två tidigare nära vänner hamnat i en rättslig konflikt om stora pengabelopp och en 21-åring från Göteborg visar upp ett exklusivt liv i Dubai. Berättelserna ingår i Aftonbladets poddserie Generation Ztatus, som undersöker pengar, status och identitet bland unga på nätet.

En av personerna som skildras är Simon Öhman. När han och hustrun Moa nyligen hade blivit föräldrar började kvinnor kontakta henne med uppgifter om att Simon skulle vara otrogen. Moa beskriver hur meddelandena förstörde en annars lycklig period. Simon uppger att han aldrig haft någon kontakt med kvinnorna.

Hans fotografier har i stället använts av personer bakom falska konton som utgett sig för att vara honom och inlett relationer med kvinnor. Det första falska Facebookkontot skapades 2012, när Simon Öhman var tolv år. TV4 rapporterade den 19 september 2024 att hundratals kvinnor hade varit i kontakt med profilerna. Enligt Moa kunde hon vissa dagar få upp till fem meddelanden från kvinnor som trodde att de hade en relation med hennes make.

Flera kvinnor ska ha haft kontakt med de falska profilerna under längre perioder. SVT Nyheter rapporterade den 14 september 2024 att vissa chattkontakter hade pågått i mer än ett år och att kvinnorna utvecklat känslor för personen bakom kontona. Det förekom även manipulerade nakenbilder som skickats av någon som utgav sig för att vara Simon Öhman.

Simon Öhman och hans fru Moa har gjort polisanmälningar om identitetsmissbruket. Enligt SVT Nyheter lades förundersökningen ned eftersom bevisningen inte bedömdes vara tillräcklig. Trots anmälningarna har nya falska profiler fortsatt att förekomma.

En annan del av poddserien handlar om Ida och Thea, som under flera år betraktade varandra som bästa vänner. Deras relation förändrades i samband med en historia om en man som påstods sitta i fängelse. Båda kvinnorna uppger att de utsatts för hot och utpressning. Kraven på pengar ökade successivt och kom till slut att handla om miljonbelopp. När polisen började undersöka omständigheterna tog utredningen en annan riktning. De tidigare vännerna möttes senare som motparter i Södertörns tingsrätt.

Serien tar också upp 21-årige Lamek, som har flyttat från Göteborg till Dubai och arbetar med så kallad Onlyfans management. På sina sociala medier visar han upp exklusiva bilar och beskriver möjligheterna att tjäna stora pengar på internet. Han menar att nästan alla människor lämnar en missvisande bild av sig själva på nätet. Lamek framhåller att det finns gott om förmögna personer i Dubai och många möjligheter att tjäna pengar. När hans verksamhet granskas framkommer dock uppgifter som inte stämmer överens med allt han själv har berättat.

Pengar och ekonomisk framgång har en framträdande plats bland unga. Ungdomsbarometerns Generationsrapport 2025 bygger på intervjuer med över 17 000 personer i åldrarna 15–24 år. Undersökningen visar att pengar är det näst viktigaste livsmålet för generation Z, efter vänner. Samtidigt uppgav 44 procent att privatekonomin var en stor källa till oro. Året före var motsvarande andel 37 procent.

Ungdomsbarometerns vd Ulrik Hoffman pekade i samband med rapporten på sociala medier som en bidragande faktor till den ekonomiska pressen bland unga. Han lyfte fram hur ständig exponering för andras framgångsberättelser och påkostade livsstilar kan skapa förväntningar på att snabbt nå ekonomisk framgång.

Aftonbladets första avsnitt heter Levla upp och är det första av totalt tre avsnitt. Love Isakson Svensén står som reporter, Jesper Spanne är producent och Emilia Melgar Arnheim är exekutiv producent. Det första avsnittet finns tillgängligt hos Aftonbladet, medan hela serien går att lyssna på via Podme.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 92%
92%
8%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln uppvisar övervägande sakligt och neutralt språk. Den förhåller sig till uppgifter som kommer från angivna källor (t.ex. TV4, SVT Nyheter, Ungdomsbarometern) och hänvisar till vad dessa uppgifter säger med uttryck som "enligt" eller "uppgav". Journalisten gör få egna värderingar eller slutsatser; berättelsen fokuserar på att redogöra för händelser, påståenden och källor som diskuterats i poddserien. Även när känsliga eller laddade påståenden nämns uppger texten att de kommer från källor eller personer i insyn, vilket minskar risk för journalistens egna värderingar. Sammanhang och flöde mellan meningar bevarar källornas roll och undviker spekulation eller emotionell förstärkning från skribenten. Exempelvis används flera indirekta hänvisningar till uppgifter från externa nyhetspubliceringar, vilket stödjer en neutralt återgivande ton.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
30%
40%
30%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln saknar starkt politiskt färgad tes och lutar snarare mot en generell, nyanserad presentation av problematiken kring ungas ekonomi och identitetsbyggande online. Den citerar mainstream källor och forskningsdata utan att driva på en specifik politik eller ideologi, vilket ger en tydlig mittenposition med jämn fördelning mellan vänster och höger i bedömningen, även om den något väger mot ett centrerat, teknokratiskt narrativ.

Rubrik och framing:
Framställning av identitetsbedrägerier, ekonomisk press och livsstilsfrågor bland unga i sociala medier.

Språk och ton:
Faktabaserad och saklig ton med fokus på konsekvenser.

Källbalans:
Mest utrymme för mainstream medier och forskningskällor; få tydlig motpart och inga politiska aktörer nämns som företrädare för en viss sida.

Utelämnanden och kontext:
Saknar djupare systematik om hur politiska och ekonomiska strukturer påverkar ungas livsstil och digitale beteende; inga övergripande policyförslag eller kritiska analyser av plattformarnas affärsmodeller; saknar internationell jämförelse.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.