Utlänningar lurades till ryska frontstyrkor

Utländska medborgare har genom falska jobberbjudanden, löften om höga löner och andra incitament rekryterats till Rysslands krig mot Ukraina. Amnesty International har granskat fall som rör personer från Brasilien, Colombia, Kuba, Egypten, Sierra Leone, Sri Lanka, Somalia och Sydafrika. Flera av dem uppger att de inte förstått att de skulle skickas till strid.

En brasilianare som kallas Pedro reste till Ryssland efter att ha blivit erbjuden vad han trodde var ett kvalificerat arbete inom it-branschen. Efter ankomsten beslagtogs hans pass och telefon. Han uppger att han därefter tvingades till fronten och hotades med fängelse eller döden om han försökte fly. Amnesty International beskriver honom som ett av flera exempel på ekonomiskt utsatta utlänningar som har rekryterats till de ryska väpnade styrkorna.

Amnesty International har intervjuat personer från de åtta länderna under perioden från 2024 till 2026. Intervjuerna har genomförts både med utländska soldater i ukrainska krigsfångeläger och med personer som fortfarande tjänstgör på rysk sida. Organisationen uppger att flera rekryter lockades med höga löner, bonusar och möjligheten att få ryskt medborgarskap. I flera fall betalades de utlovade ersättningarna inte ut.

En del av de rekryterade visste att arbetet hade koppling till den ryska militären men uppfattade att de skulle få uppgifter långt från fronten. Två personer från Sri Lanka uppger exempelvis att de hade erbjudits arbete som kockar. De skickades i stället till strid och tillfångatogs av ukrainska styrkor efter omkring en vecka. En av dem beskrev för Amnesty International striderna som mycket omfattande och uppgav att drönare dominerade slagfältet. Han sade också att han inte ville återvända.

Enligt vittnesmål som Amnesty International samlat in har vissa rekryter fått omkring två veckors militär utbildning innan de satts in i aktiva stridsområden. Brist på utrustning och svårigheter att kommunicera på ryska har enligt organisationens material ytterligare försvårat situationen för de utländska soldaterna. Tidigare militär erfarenhet har inte alltid varit ett krav.

Liknande rekrytering har uppmärksammats av myndigheter i flera länder. Kenyas parlament redovisade i februari 2026 uppgifter från landets underrättelsetjänst om att fler än 1 000 kenyaner hade rekryterats till Rysslands krigföring. Rekryterare hade bland annat erbjudit omkring 350 000 kenyanska shilling i månadslön, bonusar på mellan 900 000 och 1,2 miljoner shilling samt möjlighet till framtida ryskt medborgarskap.

Sydafrikas regering meddelade den 26 februari 2026 att samtliga 17 sydafrikanska män som hade lockats till ryska frontstyrkor hade lösts från sina militära kontrakt. Vid den tidpunkten hade 15 återvänt till Sydafrika medan två fortfarande befann sig i Ryssland. Sydafrikas utrikesminister Ronald Lamola uppgav samma dag att regeringen utredde nätverken bakom rekryteringen. Myndigheterna hade även fått information om två andra sydafrikanska medborgare som hade omkommit vid fronten.

Colombias utrikesministerium meddelade den 5 september 2026 att Colombia formellt hade begärt att både Ryssland och Ukraina skulle upphöra med att knyta colombianska medborgare till sina väpnade styrkor. Ministeriet hade samtidigt registrerat 890 konsulära ärenden med koppling till colombianer i Ryssland och 863 ärenden med anknytning till Ukraina.

Indiens utrikesdepartement uppgav den 31 juli 2026 att diplomatiska insatser hade lett till att 139 indiska medborgare frigjorts från de ryska väpnade styrkorna. Den indiska regeringen arbetade samtidigt vidare för att omkring två dussin ytterligare indier skulle kunna lämna den ryska militären.

Storbritanniens utrikesdepartement införde den 5 maj 2026 sanktioner mot 35 personer och organisationer som den brittiska regeringen kopplade till rekrytering och exploatering av sårbara utlänningar för Rysslands krigföring eller drönarproduktion. De aktuella nätverken omfattade bland annat personer från Irak, Somalia, Syrien och Jemen.

Europaparlamentet antog den 12 mars 2026 en resolution som fördömde tvångsrekrytering och människohandel av utländska medborgare till rysk militärtjänst. Parlamentet uppmanade berörda stater att utreda rekryteringsnätverk, hjälpa personer som vilseletts att återvända hem och ingripa mot rekryteringsmaterial på sociala medier.

Amnesty International beskriver rekryteringen som människohandel och anser att andra länder behöver agera mot verksamheten. Organisationens generalsekreterare Agnès Callamard har uppmanat regeringar att vidta åtgärder för att stoppa brotten.

Ukrainas presidentkansli uppgav den 27 augusti 2026, med hänvisning till landets försvars- och utrikesunderrättelsetjänster, att Ryssland hade rekryterat färre än 232 000 kontraktssoldater under perioden januari–juli 2026. Enligt samma uppgifter hade den ryska generalstaben förberett ett scenario för ytterligare mobilisering av sammanlagt 600 000 personer under 2026 och 2027.