Europa överväger egen bemannad rymdfart

Frankrikes president Emmanuel Macron vill att Europa bygger upp en egen kapacitet för bemannade rymdfärder. Vid det internationella rymdmötet i Paris sade Macron att en sådan satsning bör ingå i ett bredare arbete för att stärka Europas rymdsektor. Han beskrev samtidigt det europeiska rymdprogrammet som sårbart och efterlyste större ambitioner och ökade insatser.

Europeiska rymdorganisationen ESA uppgav inför mötet att flera tekniskt genomförbara och skalbara alternativ utreds för att öka Europas självständighet inom rymdtransporter och utforskning. Det slutliga politiska vägvalet ska göras av medlemsländerna. Frågan om Europas framtida ambitionsnivå ska enligt ESA behandlas vidare vid organisationens ministermöte i Rom i december 2026 och därefter vid nästa fullständiga ministerråd 2028.

ESA:s generaldirektör Josef Aschbacher uppgav att organisationen bland annat utreder möjligheten att skjuta upp astronauter med europeiska raketer i stället för att vara beroende av amerikanska farkoster. Ett sådant program kan, beroende på finansieringsmodell, innebära att ESA:s budget behöver öka med omkring 10 procent. Josef Aschbacher har också uppgett att Europas samlade investeringar i rymdverksamhet motsvarar ungefär en femtedel av USA:s nivå och att ESA därför arbetar med förslag för att minska beroendet av amerikanska uppskjutningssystem.

ArianeGroups chef Christophe Bruneau uppgav att Ariane 6 tekniskt kan användas för bemannad rymdfart. Företaget studerar samtidigt tillsammans med ESA möjligheten att öka raketens uppskjutningstakt utöver de nio till tio flygningar per år som planeras från 2027. Arianespace har också meddelat att Amazon beställt ytterligare sex uppskjutningar med Ariane 6. Därmed omfattar Amazons beställningar totalt 24 uppskjutningar fram till 2031.

ESA beslutade i mars 2026 att gå vidare med konceptet EPIC, ESA Provided Institutional Crew, som ska ge europeiska astronauter regelbundna flygmöjligheter till den internationella rymdstationen ISS under stationens återstående verksamhetstid. Den franska rymdmyndigheten CNES uppgav att ESA-astronauten Thomas Pesquet planeras bli befälhavare på en privat Vast-flygning till ISS tidigast sommaren 2027. Arnaud Prost planeras samtidigt delta som flygtestingenjör på den första bemannade flygningen till den kommersiella stationen Haven-1.

ESA uppgav den 9 september att Adrianos Golemis planeras bli den första grekiska astronauten och flyga som uppdragsspecialist tillsammans med Thomas Pesquet och Aleš Svoboda på en privat ISS-flygning 2027. Flygningen förutsätter att besättningen godkänns av ISS-partnernas gemensamma kommitté.

Även europeiska privata rymdföretag arbetar med bemannade och återanvändbara system. The Exploration Company uppgav den 8 september att bolaget tagit in 450 miljoner dollar för fortsatt utveckling av den återanvändbara europeiska kapseln Nyx. Den första fullskaliga demonstrationsflygningen ska omfatta dockning med ISS och återinträde till jorden.

Europeiska kommissionen uppgav under Parismötet att EU ska presentera en ny långsiktig vision för europeiska rymdtransporter. Arbetet ska ske parallellt med satsningar på IRIS², Copernicus samt europeiska tjänster och operationer i omloppsbana. Kommissionens förslag till flerårsbudget för 2028–2034 innehåller även finansiering för gemensam upphandling av uppskjutningar, ny europeisk uppskjutningsteknik och kritisk markinfrastruktur för att stärka Europas självständiga tillgång till rymden.

Frankrike och Italien slog i en gemensam deklaration den 25 juni fast att länderna ska samordna sina ståndpunkter om EU:s och ESA:s rymdprogram och budgetar samt verka för europeiska investeringar och en konkurrenskraftig och mer självständig rymdindustri. Élyséepalatset uppgav att det internationella rymdmötet i Paris den 9–10 september samlade representanter för 90 länder och internationella organisationer samt omkring 1 100 företag inom rymdsektorn.