25 år efter 11 september lever spåren kvar

AI-genererad illustration

Nyheter

25 år efter 11 september lever spåren kvar

Av Per ErikssonPublicerad: 10 sep 15:425 min

Den 11 september 2001 genomförde 19 al-Qaida-utbildade kapare terrorattackerna mot USA med fyra passagerarflygplan. Femton av kaparna kom från Saudiarabien, två från Förenade Arabemiraten, en från Egypten och en från Libanon. FBI:s utredning PENTTBOM utvecklades till den största brottsutredningen i myndighetens historia. Nästan 3 000 människor dödades i attackerna.

I New York var himlen klar på morgonen när det första flygplanet träffade World Trade Centers norra torn. Klockan 09.03 flög ytterligare ett plan in i det södra tornet. Sirener hördes över Manhattan samtidigt som människor rörde sig norrut och utryckningsfordon körde i motsatt riktning. Telefonförbindelser slutade fungera, södra Manhattan spärrades av och luften fylldes av brandrök när tornen kollapsade.

Grim Berglund, som var TT:s korrespondent i New York mellan 1997 och 2003, befann sig på södra Manhattan när attackerna inträffade. Vid en lågstadieskola såg han tillsammans med en vaktmästare det andra planet närma sig World Trade Center. Hans armbandsur visade 09.03 och hade ett sprucket klockglas. Senare tog sig Berglund tillsammans med barägaren Frank DeMarco förbi avspärrningarna via en bakväg från Puffy's Tavern. Där möttes de av rykande ruiner, söndertrasade stålkonstruktioner och död. Frank DeMarco bedömde då att händelsen markerade början på en ny tid.

National Institute of Standards and Technology, NIST, konstaterade efter sin tekniska utredning att flygplansnedslagen skadade bärande delar i byggnaderna och slog bort brandskydd från stålkonstruktionerna. De efterföljande omfattande bränderna försvagade golv och pelare och utlöste enligt NIST kollapserna. Myndigheten bedömde att flygplansnedslagen i sig inte skulle ha fått tornen att rasa.

FN:s säkerhetsråd antog den 12 september 2001 resolution 1368 enhälligt vid rådets 4 370:e möte. Resolutionen slog fast att internationell terrorism utgör ett hot mot internationell fred och säkerhet, erkände rätten till individuellt och kollektivt självförsvar och krävde att gärningsmän, organisatörer, sponsorer samt personer som hjälpte eller skyddade dem skulle ställas till svars. Ryssland och Kina stod bakom beslutet tillsammans med övriga rådsmedlemmar. En kollega till Grim Berglund från The Wall Street Journal konstaterade att enigheten hade nåtts på rekordkort tid i en fråga av sådan omfattning.

Nato aktiverade också artikel 5 om kollektivt försvar efter attackerna. Enligt Nato är det fortfarande den enda gången bestämmelsen har åberopats i alliansens historia. Nato bidrog därefter bland annat med AWACS-flygplan för luftövervakning över USA.

Amerikanska och allierade styrkor gick senare in i Afghanistan och talibanstyret, som hade skyddat al-Qaida, störtades. USA invaderade därefter Irak, där Saddam Hussein avsattes och senare hängdes. Krig och inbördeskrig följde. De sista amerikanska soldaterna lämnade Afghanistan den 31 augusti 2021, efter att talibanerna återtagit makten.

De följande 25 åren har präglats av flera krig och väpnade konflikter. Inbördeskrig har drabbat Syrien, medan strider pågår i bland annat Myanmar, Sudan och Kongo-Kinshasa. Mellanöstern är fortsatt präglat av krig, USA befinner sig i konflikt med den iranska regimen och Ryssland genomför dagliga attacker mot Ukraina. Förstörelse och död i bland annat Kiev, Charkiv, Gaza stad, Khan Yunis, Beirut, Khartum och Goma väcker åter minnen från attackerna i New York.

I New York följdes terrordåden samtidigt av en period av stark gemenskap. Invånare hjälpte varandra och gav stöd till personer som hade förlorat anhöriga. Enligt Grim Berglunds minnesbild varade den särskilda sammanhållningen i omkring 18 månader. Vissa människor upplevde sig stärkta av tiden efter attackerna, medan andra hade svårt att gå vidare. Frank DeMarco beskrev senare för Berglund hur livet aldrig skulle bli detsamma men att det ändå var nödvändigt att blicka framåt. DeMarco är numera avliden.

Arbetet med att identifiera offren pågår fortfarande. New Yorks rättsläkarorganisation OCME meddelade den 24 augusti 2026 att ytterligare ett offer från World Trade Center hade identifierats. Det var första gången organisationen gjorde en identifiering med hjälp av forensisk genetisk genealogi. Därmed hade 1 654 av de 2 753 människor som dödades i New York identifierats. Ytterligare 1 099 personer, omkring 40 procent, saknade fortfarande identifiering.

De långsiktiga följderna omfattar även sjukdomar och ekonomisk ersättning för personer som utsattes för exponering i samband med attackerna och räddnings- och saneringsarbetet. World Trade Center Health Program registrerade 2 180 nya deltagare under andra kvartalet 2026. Av dem var 694 räddnings- och insatspersoner och 1 486 överlevande. Programmet erbjuder medicinsk uppföljning och behandling.

September 11th Victim Compensation Fund betalade enligt sin årsrapport för 2025 ut nästan två miljarder dollar under året. Sedan fonden återstartades 2011 hade mer än 16,8 miljarder dollar beviljats till över 71 000 sökande. USA:s justitiedepartement uppger att en lag som undertecknades 2019 förlängde tidsfristen för ansökningar till den 1 oktober 2090 och gav fonden rätt till de medel som krävs för att betala berättigade ersättningsanspråk.

På 25-årsdagen den 11 september 2026 hålls minnesceremonin vid National September 11 Memorial & Museum i New York. Anhöriga kommer att läsa upp namnen på de dödade. Programmet omfattar sju tysta minnesstunder. Den första hålls klockan 08.46, tidpunkten då det första flygplanet träffade World Trade Centers norra torn.

För Grim Berglund finns minnesbilderna från dagen kvar, även om de är fragmentariska. Hans barn, som då befann sig i New York och var i säkerhet, är nu vuxna och bor i USA. De minns händelserna men vill enligt Berglund inte återvända till minnena. Det spruckna armbandsuret från morgonen den 11 september finns fortfarande kvar och tickar vidare 25 år senare.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 98%
98%
2%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är skriven med ett sakligt och neutralt språk och en konsekvent neutral ton. Journalisten använder inga laddade ord, överdrifter eller förstärkningar i den egna texten, utan presenterar fakta och rapporterade uppgifter på ett objektivt sätt. Återgivna känslor och beskrivningar från personer som Grim Berglund och Frank DeMarco anges tydligt som deras egna minnesbilder eller uttalanden, vilket innebär att laddade uttryck som "död" eller "början på en ny tid" inte kan betraktas som journalistens egna värderingar. Det förekommer inga egna slutsatser eller spekulationer från journalistens sida. Språket undviker emotionell styrning av läsaren och visar inget tecken på att framställa någon aktör bättre eller sämre än vad fakta kräver. Sammantaget ger detta ett mycket väl balanserat och oberoende språk, varför poängen sätts till 98. Den lilla avdraget mot 100 är bara en försiktighetsåtgärd då viss värdeladdad beskrivning förekommer inom citerade källor, men som alltså inte påverkar oberoendet.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
10%
80%
10%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln är huvudsakligen faktabaserad och presenterar ett balanserat, teknokratiskt och historiskt perspektiv. Den betonar institutioner som FN, Nato och statliga myndigheter, undviker ideologisk vinkling och tar inget tydligt ställningstagande som gynnar varken vänster- eller högerideologier, vilket placerar den tydligt i mitten.

Rubrik och framing:
Artikeln presenterar en historisk översikt av 11 september-attackerna och dess långvariga konsekvenser, utan att peka ut tydliga offer eller ansvariga förutom terrorgruppen al-Qaida. Fokus ligger på minnet, offren och efterverkningarna samt internationella reaktioner.

Språk och ton:
Språket är neutralt och sakligt utan värdeladdade ord eller förstärkningar som skulle gynna någon särskild politisk riktning.

Källbalans:
Flera källor och perspektiv nämns, inklusive FBI, NIST, FN, Nato och vittnen, utan att någon part ges oproportionerligt utrymme eller framställs negativt eller positivt i någon ideologisk riktning.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln tar inte upp exempelvis kritiska perspektiv på amerikansk utrikespolitik efter attackerna, frågor om integritet eller övervakning, vilket skulle kunna påverka politisk tolkning. Andra perspektiv på terrorismens konsekvenser och ansvar är frånvarande.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.