USA uppges förbereda nya militära angrepp mot Iran

USA kan genomföra nya militära angrepp mot Iran redan onsdagen den 4 november, ett dygn efter det amerikanska mellanårsvalet. Uppgifterna bygger på information från tre anonyma högt uppsatta företrädare för stater i Gulfregionen, som uppger att amerikanska myndigheter har uppmanat dem att förbereda sig för ytterligare attacker.

USA:s president Donald Trump meddelade den 8 oktober att amerikanska militära angrepp mot Iran inte skulle återupptas före mellanårsvalet den 3 november. Presidenten uppgav samtidigt att hans administration förde samtal med iranska företrädare.

Den 30 oktober gav Donald Trump en annan beskrivning av konfliktens utveckling. I en intervju med radiostationen KCMO i Kansas City uppgav presidenten att han bedömde att kriget mot Iran snart skulle vara över. Han betonade samtidigt att USA kräver garantier för att Iran inte utvecklar kärnvapen.

Vita huset har inte velat kommentera uppgifterna om eventuella förestående attacker. En talesperson för administrationen meddelade att känsliga militära planer, om sådana finns, inte kommenterades. Talespersonen framhöll även att Donald Trump håller samtliga handlingsalternativ öppna för att förhindra att Iran skaffar kärnvapen.

Iran har samtidigt varnat USA för konsekvenserna av förnyade militära angrepp. I ett skriftligt uttalande som tillskrivs landets högste ledare Mojtaba Khamenei framgår att Irans väpnade styrkor och befolkning själva kommer att bestämma när och under vilka förutsättningar nya amerikanska militära attacker eller terrorattacker ska upphöra.

Mojtaba Khamenei har inte framträtt offentligt sedan han efterträdde sin far Ali Khamenei, som dödades under krigets inledande dagar.

Parallellt med uppgifterna om möjliga attacker fortsätter diplomatiska kontakter mellan länderna. Irans utrikesminister Abbas Araghchi meddelade den 28 oktober att Iran fortfarande gav de diplomatiska ansträngningarna möjlighet att nå resultat. Han uppgav att landet samarbetade med medlare kring förslag som ingick i Irans tidigare plan för att avsluta kriget.

Den 30 oktober återvände medlare från Qatar till Teheran för fortsatta förhandlingar om en överenskommelse mellan Iran och USA. Den iranska regeringen hade tidigare avvisat ett förslag som Qatar presenterade den 25 oktober.

En central meningsskiljaktighet gäller ordningsföljden i förhandlingarna. Parterna har olika uppfattningar om huruvida frågor om Irans kärnvapenprogram eller lättnader i den amerikanska blockaden och oljesanktionerna ska behandlas först.

Även Pakistan har deltagit i medlingsarbetet. Landets militära talesperson, generallöjtnant Ahmed Sharif Chaudhry, meddelade den 30 oktober att arméchefen, fältmarskalk Asim Munir, hade besökt Teheran två gånger under oktober. Vid det senaste besöket deltog också företrädare för Saudiarabien och Turkiet.

Samtidigt har frågan om Irans internationella kärnvapenåtaganden aktualiserats i landets parlament. Parlamentsledamoten Alireza Salimi meddelade den 30 oktober att flera ledamöter hade tagit fram ett lagförslag om att Iran ska lämna fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen, NPT. Förslaget hade överlämnats till parlamentet.

Risken för ytterligare strider har också uppmärksammats av andra länder i regionen. Egyptens utrikesminister Badr Abdelatty varnade den 31 oktober under säkerhetskonferensen IISS Manama Dialogue i Bahrain för att en ny militär upptrappning mellan USA och Iran skulle kunna bli både farligare och mer förödande än tidigare strider. Han betonade vikten av att dra lärdom av konfliktens tidigare förlopp.

Amerikanska styrkor har tidigare genomfört omfattande angrepp mot iranska militära anläggningar. USA:s centralkommando CENTCOM meddelade den 29 juli att flera dussin mål med koppling till Irans revolutionsgarde hade attackerats. Bland målen fanns ledningscentraler och anläggningar för robotar och drönare.

CENTCOM uppgav att operationen genomfördes efter att Iran den 28 juli hade försökt angripa amerikanska styrkor. Vid tidpunkten för operationen fanns enligt det amerikanska centralkommandot mer än 50 000 amerikanska militärer stationerade i Mellanöstern.

Konflikten har även behandlats av FN:s säkerhetsråd. I resolution 2817 från 2026 krävde säkerhetsrådet att Iran skulle upphöra med hot och provokationer riktade mot grannländer och inte hindra internationell sjöfart genom Hormuzsundet. Resolutionen behandlade dessutom iranska attacker mot Bahrain, Kuwait, Oman, Qatar, Saudiarabien, Förenade Arabemiraten och Jordanien.

USA:s utrikesdepartement har samtidigt behållit sina säkerhetsvarningar för flera länder som berörs av konflikten. Den 23 oktober uppdaterades reseinformationen för Qatar, där amerikanska medborgare fortsatt rekommenderas att ompröva resor med hänvisning till risken för väpnad konflikt. Amerikanske statsanställda måste också ha särskilt tillstånd för tjänsteresor till landet.

Samma dag uppdaterade utrikesdepartementet sin reseinformation för Iran och behöll den högsta varningsnivån. Amerikanska medborgare uppmanades att lämna landet. Departementet framhöll även att USA inte har någon ambassad i Iran.