Naturmötet COP17 avslutas utan genombrott i finansieringsfrågan

FN:s konferens om biologisk mångfald, COP17, har avslutats i Armeniens huvudstad Jerevan efter två veckors förhandlingar. Länderna enades om flera beslut, men motsättningarna kring finansieringen av naturvård kvarstår. Både miljöorganisationer och företrädare för deltagande regeringar anser att resultaten är otillräckliga för att nå de internationella naturmålen till 2030.

Förhandlingarna fortsatte under fredagsnatten och avslutades först på lördagsmorgonen den 31 oktober. Enligt Internationella institutet för hållbar utveckling, IISD, avbröts överläggningarna klockan 01.10 efter oenighet om förslag som rörde skogarnas biologiska mångfald och förhållandet mellan jordbruk och biologisk mångfald. Efter fortsatta diskussioner kunde besluten antas.

Flera delegater firade när konferensen slutligen avslutades, men resultatet möttes också av kritik. Frankrikes minister för ekologisk omställning, Monique Barbut, anser att förhandlingarna innebar förlorade möjligheter att påskynda arbetet mot förlusten av biologisk mångfald.

FN:s chef för biologisk mångfald, Astrid Schomaker, gjorde en mer positiv bedömning. Hon framhöll att konferensen hade lyckats åstadkomma betydande överenskommelser trots svårigheterna för det internationella samarbetet.

Redan under konferensens första vecka antog länderna 14 beslut, enligt FN:s sekretariat för konventionen om biologisk mångfald. Besluten omfattade bland annat invasiva främmande arter, biosäkerhet och jämställdhet. De berörde både konventionen och dess tillhörande protokoll.

Finansieringen av naturvårdsinsatser var samtidigt en av de frågor där deltagarna hade svårt att nå längre. Greenpeace International konstaterade efter konferensen att flera grundläggande hinder för finansieringen återstod. Organisationen uttryckte också oro över förslag som riskerade att försvaga erkännandet av urfolks och lokalsamhällens rättigheter i naturvårdsarbetet.

Under mötet presenterades flera ekonomiska åtaganden. COP17:s ordförande och Armeniens miljöminister Hambardzum Matevosyan meddelade den 27 oktober att finansieringsåtaganden på sammanlagt över 1,8 miljarder dollar hade presenterats under konferensens första vecka.

Hambardzum Matevosyan uppgav samtidigt att ett bidrag på 1,4 miljoner dollar hade godkänts för att bevara och återställa ekosystemen kring sjön Sevan i Armenien.

Den internationella miljöfinansieringsorganisationen Global Environment Facility meddelade den 26 oktober att fem bidragsgivare hade utlovat omkring 60,22 miljoner dollar till fonden Global Biodiversity Framework Fund. Bidragen kom från Tyskland, Island, Monaco, den kanadensiska provinsen Québec och den tyska delstaten Berlin. Tysklands åtagande var störst och uppgick till motsvarande cirka 56,1 miljoner dollar.

Global Environment Facility redovisade även att fonden sedan starten i augusti 2023 hade fördelat 362,1 miljoner dollar till 82 projekt i 87 länder. Av resurserna hade 32 procent avsatts till verksamhet som involverar urfolk och lokalsamhällen.

Vid ett möte inför COP17 presenterade Global Environment Facility också uppgifter om organisationens bredare finansieringsarbete. Under de senaste fyra åren hade dess fonder avsatt 4,64 miljarder dollar till genomförandet av det internationella naturavtalet. Enligt organisationens strategichef Claude Gascon hade satsningarna mobiliserat nästan 30 miljarder dollar i medfinansiering och omfattade 649 projekt och program i 144 länder.

Flera initiativ för att skydda hotade arter presenterades också i Jerevan. Internationella naturvårdsunionen IUCN meddelade den 29 oktober att nio filantropiska organisationer hade bildat Species Recovery Alliance. Organisationerna utlovade tillsammans mer än 500 miljoner dollar under fem år för insatser som ska hjälpa hotade arter att återhämta sig.

Internationella naturvårdsunionens generaldirektör Grethel Aguilar välkomnade samarbetet. Organisationen meddelade även att Armenien och Colombia hade lanserat initiativet Coalition of Action to Recover Endangered Species, CARES, under COP17. Samarbetet ska stärka internationell samordning, tillgången till vetenskaplig expertis och finansieringen av åtgärder för hotade arter.

Den 28 oktober uppmanade Grethel Aguilar världens regeringar att omfördela subventioner som skadar miljön och öka resurserna till naturvård. Hon efterlyste också att biologisk mångfald skulle få större utrymme inom politiska områden som jordbruk, hälsa, infrastruktur och handel.

Trots de ekonomiska beskeden kvarstår frågan om hur världens länder ska uppfylla naturavtalets mål. FN har tidigare varnat för att de hittillsvarande insatserna inte räcker för att genomföra samtliga delmål till 2030. Dessa omfattar bland annat skydd av 30 procent av jordens land- och havsområden, åtgärder mot föroreningar och invasiva arter samt ökad finansiering av naturvård.

Inför COP17 presenterade FN:s sekretariat för konventionen om biologisk mångfald den första globala uppföljningsrapporten om genomförandet. Rapporten visade att färre än hälften av de nationella delmål som kunde bedömas låg i fas med det internationella naturavtalet.

Vid presentationen betonade FN:s miljöprograms chef Inger Andersen att klimatförändringarna, förlusten av biologisk mångfald och föroreningarna behöver hanteras tillsammans.

Även svenska Naturskyddsföreningen riktar kritik mot konferensens resultat. Organisationens representant Ulrik Westman anser att tiden för att uppnå regeringarnas gemensamma mål för att vända naturkrisen håller på att bli knapp.

Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén hade velat se mer långtgående överenskommelser, särskilt om finansiering och genomförande. I ett pressmeddelande framhöll Karin Lexén att frågorna berör människors välfärd, livsmedelsförsörjning, tillgång till rent vatten och samhällets motståndskraft mot klimatrelaterade katastrofer.

Karin Lexén anser också att Sverige ligger efter i arbetet med biologisk mångfald och att landet för närvarande varken uppfyller de nationella eller de globala miljömålen.

Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén uppmanar därför den svenska regeringen att öka investeringarna i skydd och återställning av natur, avveckla miljöskadliga subventioner och uppdatera Sveriges nationella strategi för biologisk mångfald.

Det internationella naturavtal som ligger till grund för arbetet antogs 2022 vid FN-konferensen i Montréal i Kanada. Överenskommelsen, Kunming–Montréal Global Biodiversity Framework, innehåller 23 åtgärdsmål. Ett av de mest centrala är att 30 procent av världens land- och havsområden ska vara skyddade senast 2030.

Namnet Kunming kommer från den kinesiska stad som ursprungligen skulle ha arrangerat konferensen 2022. Mötet flyttades till Montréal på grund av de covidrestriktioner som då gällde i Kina.

COP är en förkortning av Conference of the Parties och betecknar möten mellan parterna i FN:s konvention om biologisk mångfald. Konferenserna hålls normalt vartannat år. COP17 ägde rum mellan 19 och 30 oktober, med avslutande förhandlingar som fortsatte in på den 31 oktober.

Under den sista förhandlingsnatten avgjordes också värdskapet för nästa konferens. Ecuador vann den slutna omröstningen om COP18 med 55 röster mot 53 för Panama. Enligt Internationella institutet för hållbar utveckling tillkännagavs resultatet klockan 03.05 den 31 oktober.

COP18 ska arrangeras 2028 i Ecuadors huvudstad Quito. Ecuadors miljö- och energiministerium meddelade att president Daniel Noboas regering ansvarar för förberedelserna och att ministeriet räknar med deltagande delegationer från över 190 länder.