Hundratals lämnar ockuperad stad efter förhandlat eldupphör

Hundratals civila har evakuerats från den ryskockuperade staden Olesjky i Chersonregionen i södra Ukraina efter att Ryssland och Ukraina enats om ett tillfälligt eldupphör. Överenskommelsen har förhandlats fram med medverkan av USA:s första dam Melania Trump, enligt Vita huset.

Både ukrainska och ryska myndigheter har meddelat att evakueringar har genomförts. Det exakta antalet personer som lämnat staden är fortfarande oklart. Ukrainas premiärminister Serhii Koretskyi har tidigare informerat det ukrainska parlamentet om att 527 invånare anmält att de ville förflyttas till områden under ukrainsk kontroll.

Den humanitära insatsen omfattar 25 bussar med plats för sammanlagt 750 passagerare. Ukrainas människorättsombudsman Dmytro Lubinets meddelade den 30 oktober att ambulanser också hade förberetts för invånare med begränsad rörlighet. Rysslands människorättsombudsman Yana Lantratova uppgav att nio ambulanser deltog i insatsen utöver bussarna.

Den tillfälliga vapenvilan trädde i kraft den 27 oktober klockan 03.00 ukrainsk tid, motsvarande klockan 04.00 i Moskva. Dmytro Lubinets uppgav att båda sidor hade bekräftat starttidpunkten och gått igenom villkor som tidigare fastställts genom förhandlingar.

Dmytro Lubinets leder Ukrainas förhandlingsgrupp för den humanitära insatsen, medan Yana Lantratova ansvarar för den ryska delegationen. De båda människorättsombudsmännen har deltagit i samordningen av evakueringarna.

Inför transporterna genomfördes säkerhetsförberedelser längs de planerade färdvägarna. Den 29 oktober meddelade Dmytro Lubinets att minröjningen hade avslutats. Konvojen skulle därefter ta sig till Olesjky centralsjukhus, där utdelningen av humanitär hjälp planerades inledas efter klockan 14.30 den 30 oktober.

Den ukrainske parlamentsledamoten Davyd Arachamija, gruppledare för presidentpartiet Folkets tjänare, meddelade senare att den ukrainska delegationen hade anlänt till Olesjky och att både evakueringen och utdelningen av förnödenheter hade inletts.

Under fredagen den 30 oktober körde bussar och ambulanser in i staden. Den planerade transportvägen gick genom den sydryska staden Anapa och vidare via Belarus till Ukrainas Tjernihivregion. På lördagsmorgonen den 31 oktober anlände även tre flygplan till Gomel i Belarus. Bilder från evakueringen visade bussar fyllda med människor som lämnade området.

Melania Trump har i ett uttalande beskrivit hur transporterna och den säkra passagen till och från Olesjky fastställts genom en gemensam överenskommelse mellan Ukrainas och Rysslands ledningar.

Vita huset meddelade den 23 oktober att Melania Trump och hennes representant hade haft direkta förhandlingar med företrädare för båda ländernas ledningar. Samtalen omfattade bland annat tidplanen, de tekniska arrangemangen och formerna för hur vapenvilan skulle genomföras. Vita huset beskrev Melania Trump som en särskild mellanhand mellan parterna.

Kontakterna byggde enligt Vita huset vidare på en tidigare kommunikationskanal mellan USA, Ukraina och Ryssland. Den hade använts vid sex insatser för att återförena sammanlagt 34 barn med sina familjer.

Frågan om situationen i Olesjky hade först tagits upp med Melania Trump under ett privat samtal vid ett evenemang i New York i samband med FN:s generalförsamling.

Kremls talesperson Dmitrij Peskov bekräftade den 23 oktober att den ryska och ukrainska militären arbetade med planeringen av evakueringen. Han uppgav att samtliga civila som ville lämna Olesjky skulle få möjlighet att göra det och att evakueringsarbetet väntades pågå under minst flera dagar.

Dmitrij Peskov meddelade också att Melania Trumps medverkan i den humanitära överenskommelsen hade diskuterats under ett telefonsamtal mellan Rysslands president Vladimir Putin och USA:s president Donald Trump.

Rysslands människorättsombudsman Yana Lantratova uppgav vid en gemensam pressträff med sin ukrainska motsvarighet på fredagen att insatsen hade genomförts utan rapporterade incidenter. Hon framförde samtidigt en vädjan till Melania Trump om att liknande humanitära insatser, med leveranser av förnödenheter till behövande civila, skulle kunna organiseras regelbundet under hennes ledning.

Situationen för de kvarvarande invånarna i Olesjky har under en längre tid beskrivits som mycket svår. Det har kommit återkommande uppgifter om livsmedelsbrist och allvarliga problem med levnadsförhållandena i den ryskockuperade staden.

Före den fullskaliga invasionen 2022 hade Olesjky omkring 24 000 invånare. Efter omfattande strider, evakueringar och fördrivning har befolkningen minskat till färre än 2 000 personer. Staden har berörts av frontlinjen sedan krigets början och ligger i ett område som Ryssland illegalt annekterade 2022.

De människor som finns kvar är till stor del äldre personer som inte haft möjlighet att lämna området. Tidigare uppgifter har pekat på att omkring 50 barn fortfarande befann sig i staden.

Vid en genomgång inför FN:s säkerhetsråd i oktober uppgav FN:s avdelning för politiska frågor och fredsbyggande att omkring 2 000 människor, däribland uppskattningsvis 35 barn, fanns kvar i Olesjky i början av månaden. FN framhöll att landminor och drönarattacker hade försvårat organiserade evakueringar.

Ukrainas människorättsombudsman Dmytro Lubinets meddelade den 26 oktober att hans myndighet hade öppnat särskilda kontaktvägar för anhöriga till personer som behövde hjälp i Olesjky. Informationen skulle användas vid planeringen av insatsen, bland annat för att identifiera äldre invånare och personer med nedsatt rörelseförmåga.

Dmytro Lubinets har även meddelat att de invånare som väljer att stanna kvar ska få humanitärt stöd på plats. Han har särskilt lyft fram behovet av hjälp till äldre, personer med funktionsnedsättningar och människor som saknar möjlighet att ta hand om sig själva.

Även Vatikanen har engagerat sig i situationen. Påve Leo XIV hade den 19 oktober ett samtal med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj om de humanitära förhållandena i Olesjky. Enligt Vatikanens presstjänst tog påven då upp sin tidigare begäran till Vladimir Putin om en vapenvila och betonade att civila måste kunna evakueras frivilligt och under säkra former.

Vatikanens statssekreterare, kardinal Pietro Parolin, har uppgett att initiativet till kontakten med Vladimir Putin kom från påve Leo XIV själv. Påven efterfrågade särskilt humanitära transportvägar för civilbefolkningen i Olesjky.

FN:s nödhjälpschef Tom Fletcher framhöll den 30 oktober att de människor som vill lämna staden måste kunna göra det utan tvång och med garanterad säkerhet. FN betonade också vikten av att eldupphöret upprätthålls för dem som blir kvar.

FN:s flyktingorgan UNHCR meddelade samma dag att organisationen stod redo att hjälpa människor efter att de evakuerats säkert från Olesjky.

FN och Internationella rödakorskommittén hade enligt Reuters inte fått någon förfrågan om att delta direkt i den gemensamma evakueringsinsatsen. Båda organisationerna följde dock utvecklingen.

Trots samarbetet kring evakueringarna har Kreml enligt Reuters betonat att överenskommelsen gäller ett enskilt humanitärt ärende. Den ryska ledningen anser inte att insatsen ska tolkas som ett tecken på bredare framsteg i förhandlingarna mellan Ryssland och Ukraina.