Svensk inflation faller till 1,1 procent – lägre än väntat

Inflationstakten i Sverige sjönk till 1,1 procent i oktober 2026, visar preliminära beräkningar från Statistiska centralbyrån (SCB). Nedgången var större än marknadens prognoser, som pekade på en inflation på 1,4 procent enligt måttet KPIF.

I september uppgick KPIF-inflationen till 1,5 procent. Det preliminära oktoberutfallet innebär därmed en minskning med 0,4 procentenheter. – Preliminära beräkningar visar en dämpad inflationstakt i oktober, säger Mikael Nordin, prisstatistiker på SCB.

Även inflationen enligt KPI minskade. Måttet, som även påverkas av förändringar i hushållens bolåneräntor, visade en inflation på 0,9 procent i oktober. Motsvarande siffra för september var 1,1 procent.

Inflationsbeskedet kommer dagen efter att Riksbanken den 4 november beslutade att höja styrräntan med 0,25 procentenheter till 2,00 procent. Den nya räntenivån börjar gälla den 11 november.

Riksbanken uppgav i samband med räntebeslutet att tillfälliga finanspolitiska åtgärder hade begränsat den uppmätta inflationen i september. När de direkta effekterna av dessa åtgärder räknades bort uppgick KPIF-inflationen till 3,0 procent. Ett mått som även rensar bort energipriser uppgick till 1,6 procent.

En av regeringens tillfälliga ekonomiska åtgärder är sänkningen av matmomsen, som gäller från den 1 april 2026 till den 31 december 2027. Regeringen har beskrivit momssänkningen som en del av sina ekonomiska insatser riktade till hushållen.

Riksbankens bedömning den 4 november var att både KPIF-inflationen och den underliggande inflationen kommer att överstiga 2 procent under 2027. Centralbanken hänvisade bland annat till en starkare svensk konjunktur, internationella utbudsstörningar och den tidigare försvagningen av kronan.

Den senaste preliminära inflationsstatistiken från SCB innehåller ännu inte någon fullständig redovisning av vilka prisförändringar som ligger bakom oktoberutfallet. Sedan mars 2026 publicerar myndigheten dock även preliminära prisuppgifter för 13 konsumtionsavdelningar och särskilda analysgrupper inom KPIF i samband med Snabb-KPI.

Den slutliga inflationsstatistiken för oktober publiceras nästa vecka. De preliminära uppgifterna kan därmed komma att revideras när den ordinarie statistiken fastställs.

I den slutliga statistiken för september, som SCB publicerade den 14 oktober, uppgick inflationen enligt KPIF-XE till 0,5 procent. Måttet, där energipriserna räknas bort, låg därmed kvar på samma nivå som i augusti.

Prisförändringarna under september skilde sig mellan olika varugrupper. SCB redovisade att drivmedelspriserna ökade med 13,3 procent jämfört med augusti, medan elpriserna steg med 11,7 procent. Livsmedelspriserna minskade samtidigt med 0,6 procent. Uppgifterna avser september och förklarar inte i sig inflationstakten i oktober.

Sveriges inflation låg under september även på en låg nivå i ett europeiskt perspektiv. Enligt statistik som Eurostat publicerade den 16 oktober uppgick den svenska inflationen enligt det harmoniserade konsumentprisindexet, HIKP, till 1,0 procent. Det var den lägsta inflationstakten bland Europeiska unionens medlemsländer. Genomsnittet för såväl EU som euroområdet var 3,8 procent.

Den 4 november presenterade Eurostat preliminära uppgifter som visade att inflationen i euroområdet hade ökat från 3,8 procent i september till 4,0 procent i oktober. Energipriserna i euroområdet hade samtidigt stigit med 20,8 procent på årsbasis. Eurostats harmoniserade inflationsmått skiljer sig från Sveriges KPIF och siffrorna är därför inte direkt jämförbara.

Riksbanken publicerar protokollet från sitt senaste penningpolitiska möte den 10 november. Nästa penningpolitiska möte hålls den 15 december, varefter ett nytt räntebesked och uppdaterade ekonomiska prognoser presenteras den 16 december 2026.