Få sökande klarar polisens hårda tester till elitstyrkan

Nationella insatsstyrkan har återkommande problem med att hitta tillräckligt många kvalificerade medarbetare. Endast tre till fyra procent av de sökande antas, och under senare år har andelen som klarar uttagningstesterna minskat. Polismyndigheten har därför breddat rekryteringen till att även omfatta personer med militär bakgrund.

Tidigare kunde enbart utbildade poliser söka tjänster som insatsoperatörer. Enligt Polismyndigheten ändrades reglerna eftersom rekryteringen inte gav tillräckligt många personer för att täcka styrkans bemanningsbehov. Även sökande från Försvarsmakten kan numera komma i fråga, förutsatt att de uppfyller särskilda behörighetskrav.

För personer med militär bakgrund kräver Polismyndigheten minst fyra års sammanlagd grundutbildnings- och anställningstid. Av denna period ska minst 24 månader bestå av aktiv tjänstgöring.

Trots den bredare rekryteringsbasen är det få kandidater som tar sig igenom hela urvalsprocessen. Under försommaren 2026 genomfördes den avslutande uttagningen under tio dygn. Vid det tillfället återstod endast ett mindre antal sökande.

Mårten, som är chef för nationella insatsstyrkan, beskriver i en radiodokumentär hur arbetet ställer omfattande krav på personalen. Insatsoperatörerna måste enligt honom kombinera mycket god fysisk kapacitet med hög kognitiv förmåga och förmåga att hantera stark psykisk press.

Polismyndigheten anger att bristande förberedelser inför de fysiska och psykiska prövningarna hör till de vanligaste anledningarna till att kandidater inte slutför rekryteringen. Otillräcklig motivation är en annan återkommande orsak. Under uttagningen rangordnas deltagarna, och endast de högst placerade får genomgå ytterligare tester.

Den senaste ansökningsperioden för insatspoliser pågick mellan den 1 och 30 september 2026. Polismyndigheten planerar att inleda urvalstesterna i november samma år. Rekryteringsprocessen beräknas vara färdig före sommaren 2027.

För dem som blir antagna väntar en grundutbildning på omkring nio månader, huvudsakligen förlagd till Stockholm. Sökande som saknar polisexamen kan dessutom behöva genomgå en särskild polisutbildning som omfattar ett och ett halvt år. I den ingår sex månaders aspiranttjänstgöring.

Utbildningens omfattning har tidigare jämförts med motsvarande verksamhet inom de regionala insatsstyrkorna. I juni 2022 redovisade Polistidningen att grundutbildningen vid nationella insatsstyrkan då omfattade 40 veckor. För förstärkta regionala insatsstyrkor var motsvarande utbildning 20 veckor och för regionala insatsstyrkor tio veckor. Tidningen beskrev även den avslutande delen av uttagningen, som benämndes hell week.

Frågan om hur polisen väljer ut personal till särskilt krävande befattningar har också undersökts vetenskapligt. I september 2023 disputerade Peter Tedeholm vid Karolinska Institutet med en avhandling om personalurval till taktiska insatsenheter.

Peter Tedeholm hade dessförinnan arbetat som insatspolis vid nationella insatsstyrkan i 20 år. Han arbetar även som särskild rådgivare inom urvals- och prestationsutveckling vid Polismyndighetens nationella operativa avdelning.

I Karolinska Institutets presentation av forskningen framhåller Peter Tedeholm behovet av tydligare arbetsanalyser med vetenskaplig grund. Han bedömer att polisen kan behöva flera olika rekryteringsprofiler eftersom arbetsuppgifterna och kompetenskraven skiljer sig mellan olika polisiära befattningar.

Nationella insatsstyrkan saknar fortfarande kvinnliga insatsoperatörer, enligt Polismyndigheten. Kvinnor arbetar däremot inom flera av verksamhetens stödfunktioner och i andra operativa roller. Myndigheten uppger att intresset från kvinnliga sökande ökar, samtidigt som samtliga kandidater bedöms utifrån samma kravprofil.

De operatörer som anställs arbetar vanligtvis kvar i styrkan mellan tio och fjorton år. Polismyndigheten anger att personalen bör räkna med tjänsteresor motsvarande ungefär fem till sex veckor årligen.

Verksamheten har beredskap dygnet runt under hela året. Omkring 80 procent av operatörernas arbetstid används normalt till träning, övningar och andra förberedelser. Resterande cirka 20 procent omfattar operativa uppdrag.

Enligt Polismyndigheten genomför nationella insatsstyrkan ungefär ett hundratal insatser varje år. Uppdragen kan gälla ingripanden mot särskilt farliga gärningsmän, marina operationer, förhandlingar vid kriser och avancerad bevissäkring.

Styrkan kan också sättas in vid skolattacker, gisslansituationer och terrorattentat. I den statliga utredningen SOU 2025:94 beskrivs nationella insatsstyrkan som en sektion inom Polismyndighetens nationella operativa avdelning, Noa. Utredningen anger att huvuduppdraget är att operativt bekämpa terrorism i Sverige genom ingripanden vid pågående eller befarade terrorattentat.

Nationella insatsstyrkan deltar även i det europeiska samarbetsnätverket ATLAS. Enligt uppgifter som Europol publicerade den 13 augusti 2026 omfattar nätverket 38 specialiserade polisiära insatsenheter med sammanlagt omkring 4 000 operatörer.

Under 2025 genomfördes 50 aktiviteter inom ATLAS i 33 länder. Fler än 1 500 operatörer deltog i dessa aktiviteter, enligt Europol.