Fler skolelever utsätts för mobbning – särskilt stor risk vid NPF

Andelen elever som uppger att de utsätts för mobbning har stigit från 14 till 17 procent på ett år. Det framgår av Friendsrapporten 2026, som bygger på en undersökning genomförd av Novus med 944 elever i årskurs 4–9. Särskilt hög är utsattheten bland barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Organisationen Friends redovisar att 27 procent av eleverna med exempelvis autism eller adhd uppger att de är utsatta för mobbning. Maja Frankel, generalsekreterare för Friends, framhåller i ett pressmeddelande att barn som avviker från rådande normer eller har andra förutsättningar än flertalet löper större risk att utsättas.

Rapporten visar även att 55 procent av eleverna har varit med om någon form av kränkning. Utsattheten skiljer sig mellan könen. Flickor drabbas oftare av psykiska och relationella kränkningar, medan pojkar i större utsträckning uppger att de utsätts för fysisk kränkning.

Kränkningar förekommer också i digitala miljöer. Enligt Friends har var fjärde elev utsatts på nätet. Av dessa elever uppger tre av fyra att de även har blivit utsatta i skolan. Samtidigt svarar 13 procent av eleverna att de är ganska eller mycket oroliga för att artificiell intelligens ska användas för att framställa förfalskat material om dem.

Friends har dessutom gått igenom fem omfattande svenska och internationella undersökningar som behandlar svenska elevers utsatthet under den senaste tioårsperioden. Trots skillnader i undersökningarnas metoder visar materialet enligt organisationen att mobbningen har ökat över tid.

En liknande utveckling framgår av Folkhälsomyndighetens undersökning Skolbarns hälsovanor 2021/2022. Bland 13-åriga flickor steg andelen som uppgav att de mobbades minst två till tre gånger i månaden från omkring 4 procent läsåret 2009/2010 till omkring 10 procent läsåret 2021/2022. För pojkar i åldrarna 13 och 15 år ökade motsvarande andel från cirka 4 till cirka 9 procent under samma period.

Brottsförebyggande rådet, Brå, redovisar i Skolundersökningen om brott 2023 att 15,7 procent av pojkarna och 19,1 procent av flickorna i årskurs nio uppgav att de utsatts för mobbning minst en gång under de föregående tolv månaderna. Undersökningen baserades på svar från 4 228 elever och använde en annan frågeformulering än Friends undersökning.

Brottsförebyggande rådet konstaterade också att 58,4 procent av de mobbade pojkarna och 68,6 procent av de mobbade flickorna i undersökningen 2023 hade undvikit vissa platser av rädsla för att utsättas för brott. Bland elever som inte uppgav att de blivit mobbade var motsvarande andelar 32,2 respektive 42,6 procent.

Skolverket redovisar att ändringar i skollagen trädde i kraft den 1 augusti 2026 och förändrade reglerna för hur skolpersonal ska informera rektorn om kränkningar. Personalens informationsskyldighet begränsades till allvarlig eller upprepad kränkande behandling samt allvarliga eller upprepade trakasserier. Om en elev uppger att någon i personalen har utsatt eleven för kränkningar ska rektorn däremot alltid informeras.

Skolverket anger att skolhuvudmannen enligt skollagen ska skyndsamt utreda uppgifter om kränkande behandling som omfattas av anmälningsskyldigheten och vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. Myndigheten framhåller att en polisanmälan eller en orosanmälan till socialtjänsten inte ersätter skolans skyldigheter enligt skollagen.

Maja Frankel anser att ansvaret för att bryta den ökande mobbningen ligger hos vuxna. Friends betonar i sin rapport särskilt utsattheten bland elever som på olika sätt skiljer sig från majoriteten.