Cirkulär elektronik utses till Årets pryl 2027

Branschorganisationen Elektronikbranschen har utsett cirkulär hemelektronik till Årets pryl 2027. Utmärkelsen går därmed inte till en enskild teknisk produkt utan till ett koncept som handlar om att förlänga livslängden på befintlig elektronik genom reparation, uppgradering och återanvändning.

Beslutet presenterades i samband med Elektronikbranschens höstmöte och prisutdelning den 4 november 2026 på Storgatan 19 i Stockholm. Det är tredje året som organisationen delar ut utmärkelsen, som ska uppmärksamma innovation, användarvänlighet och hållbarhet samt spegla utvecklingen i samhället.

I sin motivering framhåller Elektronikbranschens jury att mobiltelefoner, datorer och tv-apparater har en central plats i människors vardag. Juryn anser att produkternas användningstid kan förlängas genom att exempelvis reparera mobiltelefoner, uppgradera datorer och låta tv-apparater användas av nya ägare. Enligt juryn kan ett sådant arbetssätt minska resursförbrukningen och göra befintlig teknik tillgänglig för fler.

Elektronikbranschen vill samtidigt förändra de ekonomiska villkoren för reparation och återanvändning. Organisationen förespråkar slopad moms på rekonditionerad elektronik och reparationer av hemelektronik samt ett utökat reparationsavdrag.

Elektronikbranschens vd Pernilla Enebrink presenterade den 2 april 2026 ett förslag om ett moderniserat RIT-avdrag för reparation, IT och teknik. Organisationen framhöll då att kostnaden för att reparera en produkt ibland är så hög i förhållande till nypriset att konsumenter kan ha svårt att motivera en reparation ekonomiskt.

De nuvarande skattereglerna omfattar endast vissa typer av reparationer. Skatteverket anger att rutavdrag kan ges för 50 procent av arbetskostnaden när vissa vitvaror repareras i bostaden. Arbeten som utförs i ett företags verkstad omfattas däremot inte av avdraget.

Frågan om elektronikens livslängd har även behandlats på europeisk nivå. Den 20 juni 2025 började nya ekodesignkrav för mobiltelefoner och surfplattor tillämpas inom Europeiska unionen. Enligt EU-kommissionen ska tillverkare bland annat tillhandahålla viktiga reservdelar under minst sju år efter att en produktmodell har slutat säljas på EU-marknaden.

Reglerna omfattar även krav på batterier och programvara. EU-kommissionen anger att batterier i de berörda produkterna ska behålla minst 80 procent av sin ursprungliga kapacitet efter 800 laddningscykler. Tillverkarna måste dessutom erbjuda uppdateringar av operativsystemet under minst fem år efter att den sista enheten av modellen har släppts ut på marknaden.

EU-kommissionens gemensamma forskningscentrum, JRC, har också redovisat ett europeiskt system för att bedöma hur enkelt mobiltelefoner och surfplattor kan repareras. Produkterna får betyg från A till E utifrån faktorer som möjligheten att demontera dem, vilka verktyg som behövs och tillgången till reservdelar och reparationsinformation.

Ytterligare europeiska bestämmelser om rätten till reparation presenterades av EU-kommissionen den 31 juli 2026. Reglerna omfattar bland annat mobiltelefoner, surfplattor, tvättmaskiner och dammsugare. Under vissa förutsättningar ska konsumenter kunna begära att tillverkaren reparerar en produkt inom rimlig tid och till ett rimligt pris.

EU-kommissionen har även angett att den lagstadgade ansvarsperioden ska förlängas med minst tolv månader när en konsument väljer reparation i stället för utbyte enligt de nya bestämmelserna. En europeisk digital plattform där konsumenter ska kunna hitta reparationsföretag planeras bli tillgänglig under 2027.

Även i Sverige pågår lagstiftningsarbete på området. Regeringskansliet publicerade i januari 2026 utredningen SOU 2025:124, som innehåller ett förslag till en ny lag om reparation av konsumentvaror. Förslaget innebär att tillverkare under vissa förhållanden ska vara skyldiga att reparera bland annat mobiltelefoner, surfplattor, bildskärmar och vitvaror när konsumenten begär det.

Utredningen föreslog att lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2027. Den innehåller också ett förslag om att reparationsföretag ska kunna använda ett standardiserat europeiskt informationsformulär. Formuläret ska vara kostnadsfritt för konsumenten och innehålla ett reparationserbjudande som är bindande i minst 30 dagar.

Konsumentverket anger att konsumentköplagen reglerar försäljning av hemelektronik medan konsumenttjänstlagen gäller för reparationstjänster. Myndigheten har dessutom särskilda branschöverenskommelser om bland annat undersökning och reparation av hushållsapparater.

Frågan om återanvändning ingår även i den bredare avfallshanteringen. Naturvårdsverket redovisade i september 2026 att omkring 180 miljoner ton avfall behandlades i Sverige under 2024. Myndighetens avfallsstatistik publiceras vartannat år, och nästa redovisning, som avser 2026, är planerad till sommaren 2028.

Inför valet av Årets pryl 2027 öppnade Elektronikbranschen en offentlig nominering den 24 september 2026. Allmänheten kunde lämna förslag fram till midnatt den 28 september.

I juryn ingick företrädare för flera stora återförsäljare av elektronik. Elgiganten representerades av tillförordnade vd:n Mark Hammarberg och Power av vd:n Magnus Kreuger. Även Webhallens vd Kim Andersson och NetOnNets vd Karl Eckerdal deltog, tillsammans med Onur Dogay, inköpschef för Elon Group, och Christian Brommels Paleski, inköpschef för Dustin.

Juryn hade i uppdrag att välja något som kombinerar teknisk utveckling och användbarhet med hållbarhet och aktuella samhällstrender. Utmärkelsen Årets pryl är Elektronikbranschens egen och ska inte förväxlas med Årets julklapp.

Tidigare har utmärkelsen gått till specifika produktkategorier. År 2025 valdes AI-datorn och 2026 utsågs den smarta ringen. Med valet av cirkulär hemelektronik för 2027 uppmärksammar Elektronikbranschen i stället reparation, rekonditionering och fortsatt användning av teknik som redan finns.