Stockholms styre planerar omfattande förbud mot fossilbilar och dubbdäck

Det rödgröna styret i Stockholm vill införa nya trafikbegränsningar som kan innebära att bensin- och dieselbilar stängs ute från delar av staden. Samtidigt föreslås ett dubbdäcksförbud i hela innerstaden. Planerna ingår i Socialdemokraternas, Miljöpartiets och Vänsterpartiets första gemensamma budget efter valet.

Partierna har enats om en nollvision för dödsfall och allvarliga sjukdomar till följd av luftföroreningar från vägtrafiken. En utvidgning av miljözon klass 3 är en av åtgärderna som majoriteten vill genomföra. Förslaget omfattar även ett förbud mot personbilar med laddhybridteknik, medan vissa elbilar samt gas- och vätgasdrivna fordon ska kunna trafikera området.

Stockholms nya miljö- och klimatborgarråd Cindy Falquet Lindh (MP) framhåller att invånarna ska ha möjlighet till god hälsa och bra levnadsförhållanden. Enligt Cindy Falquet Lindh är ekonomiska subventioner ett av de verktyg som kan användas för att underlätta övergången till elbilar.

Miljöpartiet i Stockholm har sedan tidigare fastställt ett mål om en utsläppsfri innerstad till 2030. I partiets trafikpolitiska program ingår både miljözon klass 3 och ett generellt dubbdäcksförbud i innerstaden.

Förslaget om miljözonen har dock en längre rättslig bakgrund. Stockholms stad har tidigare beslutat att införa miljözon klass 3 i ett område som avgränsas av Kungsgatan, Birger Jarlsgatan, Hamngatan och Sveavägen. Genomförandet har stoppats efter överklaganden och myndighetsprövningar.

Den 18 februari 2025 avslog Förvaltningsrätten i Stockholm överklaganden från privatpersoner och företag i mål 10162-24. Domstolen konstaterade att kommunfullmäktiges godkännande av miljözonen inte stred mot lagen, men underströk samtidigt att avgörandet inte omfattade den separata prövningen av trafikföreskrifterna.

Transportstyrelsen beslutade den 23 oktober 2025 att upphäva ett tidigare beslut från Länsstyrelsen i Stockholms län och återförvisa ärendet för en prövning i sak. Transportstyrelsen ansåg att kommunens underlag var tillräckligt omfattande för att länsstyrelsen skulle kunna bedöma miljözonens konsekvenser.

Vid den förnyade prövningen fattade Länsstyrelsen i Stockholms län den 19 maj 2026 beslut om att stoppa miljözonen. Myndigheten bedömde att Stockholms stads utredning inte visade att miljöfördelarna vägde tyngre än de samhällsekonomiska följderna för trafiken och verksamheterna inom området.

Efter beslutet meddelade trafikborgarrådet Lars Strömgren (MP) att Miljöpartiet avsåg att överklaga till Transportstyrelsen. Moderaternas oppositionsborgarråd Dennis Wedin motsatte sig samtidigt ett återinförande av miljözon klass 3.

Även Transportföretagen framförde synpunkter på hanteringen. Organisationens samhällspolitiska chef Tina Thorsell ansåg att en mer omfattande konsekvensutredning behövdes och efterfrågade närmare samarbete med näringslivet om arbetet med miljözonen skulle återupptas.

Den nya rödgröna majoriteten hoppas nu att beslutet om miljözonen ska kunna omprövas. Styrets avsikt är att därefter utvidga regleringen till ytterligare delar av Stockholm.

Miljözon klass 3 har funnits som en möjlig kommunal trafikreglering sedan den 1 januari 2020. Transportstyrelsens bestämmelser tillåter bland annat vissa tunga laddhybridfordon som uppfyller utsläppsklass Euro VI. Reglerna innehåller också undantag för färdtjänst och vissa fordon som används av personer med funktionsnedsättning.

Stockholms stad uppger att det dessutom går att ansöka om dispens för särskilda fordon. Det kan exempelvis gälla fordon med en unik konstruktion där något motsvarande tillåtet alternativ inte finns på marknaden. Ansökningarna prövas av stadens trafikkontor.

I det ursprungliga miljözonsområdet planerar kommunen även att avskaffa det nuvarande nattliga körförbudet för tunga lastbilar över 3,5 ton mellan klockan 22.00 och 06.00, under förutsättning att miljözonen införs. Lastbilar som trafikerar området måste då i stället uppfylla miljözonens utsläppskrav.

Parallellt med miljözonen vill majoriteten skärpa reglerna för dubbdäck. För närvarande gäller dubbdäcksförbud på Hornsgatan, Fleminggatan och delar av Kungsgatan. På Kungsgatan omfattas endast sträckan mellan Sveavägen och Birger Jarlsgatan.

Redan den 1 oktober 2027 ska förbudet utvidgas till Sveavägen, Birger Jarlsgatan, Torsgatan och Vasagatan. På Vasagatan gäller den beslutade begränsningen sträckan mellan Tegelbacken och Norra Bantorget.

Trafikborgarrådet Lars Strömgren (MP) motiverade i april 2026 utvidgningen med att partiklar som frigörs från vägbanorna behöver minska. Lars Strömgren har också framfört att Stockholms stad vill få möjlighet att utfärda böter direkt mot bilister som bryter mot dubbdäcksförbudet.

Den nya budgeten innehåller planer på att gå längre än de redan beslutade gatuförbuden. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill utreda ett förbud som omfattar hela Stockholms innerstad. En sådan utredning ska inledas så snart som möjligt.

Stockholms stads nuvarande regler tillåter bilister att korsa gator där dubbdäck är förbjudna. Undantag finns även för bland annat utryckningsfordon, bärgningsbilar, vårdtransporter och renhållningsfordon.

Kommunen tar ut en avgift på 300 kronor för en dispensansökan. Handläggningen tar normalt högst tio dagar. En garageplats som inte kan nås utan passage genom en förbudsgata kan vara ett godtagbart skäl, medan det inte räcker att en person enbart bor i närheten av en sådan gata.

Mätningar från SLB-analys visar samtidigt att partikelhalterna har förändrats under de senaste årtiondena. I organisationens rapport för 2024 framgår att årsmedelhalterna av grova partiklar, PM10, på Hornsgatan och Sveavägen hade minskat med omkring 50 procent sedan 2005. SLB-analys kopplar minskningen bland annat till lägre användning av dubbdäck och insatser för att begränsa vägdamm.

I en kartläggning av luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län redovisade SLB-analys dessutom att andelen elbilar, inklusive hybrider, hade stigit från 4 till 34 procent sedan föregående kartläggning. Organisationen konstaterade även att användningen av dubbdäck hade minskat betydligt i Stockholms län.

Samtidigt inför Europeiska unionen skärpta krav på luftkvaliteten. Naturvårdsverket redovisar att årsgränsvärdet för PM10 ska sänkas från 40 till 20 mikrogram per kubikmeter till 2030. För kvävedioxid ska årsgränsvärdet sänkas från 40 till 20 mikrogram per kubikmeter.

Cindy Falquet Lindh bedömer att invånarna kommer att uppskatta de föreslagna åtgärderna när de får större kännedom om hur många människor som varje år påverkas av trafikrelaterade luftföroreningar.