Skolnedläggningar väcker ny strid om Sandvikens skolor

Skolpolitiken har blivit en konfliktfråga i Sandviken inför valet. Moderaterna och Sverigedemokraterna anklagar styret med Socialdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet för att föra kommunen mot större och mer centraliserade skolor. Socialdemokraterna avvisar den bilden och uppger att det inte finns någon sådan inriktning.

Bakgrunden är bland annat nedläggningarna av Alsjöskolan i Åshammar och Jäderfors skola. Beslutet fattades den 20 augusti 2024 och innebar att skolorna skulle stängas från läsåret 2025/2026. Sandvikens kommun uppgav att omkring 30 elever på respektive skola berördes. Elever i F–5 från Åshammar fick Kungsgårdens skola som närområdesskola, medan elever i F–3 från Jäderfors hänvisades till Gullhedskolan i Järbo.

Peter Kärnström (S), kommunstyrelsens ordförande, medger att Socialdemokraterna bröt ett tidigare vallöfte när partiet deltog i beslutet om skolstängningarna. Han säger samtidigt att ett vallöfte inte kan väga tyngre än elevernas möjlighet att få en bra utbildning. Socialdemokraterna beskriver beslutet som svårt men nödvändigt med hänvisning till utbildningens kvalitet.

Jenny Karlsson (C), ordförande i Sandvikens kunskapsnämnd, var den politiskt ansvariga som kommenterade bakgrunden till nämndens beslut om de två byskolorna. Frågan nådde även riksdagen. Den 7 maj 2024 ställde Mattias Eriksson Falk (SD) en skriftlig fråga om de planerade nedläggningarna. Han hänvisade då till att Alsjöskolan hade 46 barn i F–3 och till en rapport där besparingen beräknades till omkring 400 000 kronor under det första året. Skolminister Lotta Edholm (L) besvarade frågan den 15 maj 2024.

Moderaterna anser att det finns en skillnad mellan styrets uttalade skolpolitik och de beslut som har fattats. Emma Karlsson (M), ordförande för Moderaterna i Sandviken, säger att kommunen behöver en ny skolplan som tydligare visar vilken riktning skolorganisationen ska ta. Moderaterna motsatte sig redan i sin valplattform för mandatperioden 2022–2026 stora centraliserade skolenheter och förespråkade fler F–9-skolor nära elevernas bostadsområden.

Även Sverigedemokraterna har kritiserat nedläggningarna och beskrivit dem i sociala medier som ett svek mot landsbygden. I valkompassen för 2026 klassar både Moderaterna och Sverigedemokraterna en koncentration till storskolor som mycket dålig. Sverigedemokraterna anger samtidigt att partiet vill värna landsbygden och mindre skolenheter. Ingen av de tillfrågade partierna i Sandviken har angett att en utveckling mot storskolor är en bra idé.

En central del i debatten är Skolhusplan 2030. Arbetet hade sitt ursprung i ett uppdrag från kommunstyrelsen i oktober 2019 och skulle bland annat behandla behovet av utbildningsplatser, segregation, likvärdighet, skollokaler och ekonomiska konsekvenser fram till 2030. Förslaget mötte omfattande kritik och antogs aldrig av kommunfullmäktige. Sandvikens kommun uppger därför att Skolhusplan 2030 inte är en plan som kommunen formellt följer.

Oppositionens kritik har ändå aktualiserats efter att kommunen tagit fram detaljplaner för möjliga utbyggnader av Björksätraskolan och Murgårdsskolan. Peter Kärnström avvisar uppgiften att besluten skulle innebära att styret arbetar för storskolor i centrala Sandviken. Kommunen uppger att detaljplanerna endast ska ge beredskap om elevantalet åter skulle öka och att någon utbyggnad inte är aktuell i nuläget eftersom antalet barn minskar.

Kommunen anger också att det saknas tillräckligt stora tomter i centrala Sandviken för helt nya skolor om behovet av fler elevplatser skulle uppstå. För Murgårdsskolan medger detaljplanen som mest en ny skolbyggnad med sex parallellklasser för tre årskurser. Byggnaden får enligt planhandlingarna omfatta högst 2 200 kvadratmeter byggnadsarea och vara upp till tre våningar hög.

Samtidigt genomförs en omorganisation av Murgårdsskolan och Västanbyns skola. Murgårdsskolan ska stegvis bli en skola för årskurs 4–9, medan Västanbyn ska bli en F–3-skola. Förändringen ska vara fullt genomförd läsåret 2027/2028. Kunskapsnämnden har angett minskad segregation och behovet av att lösa lokalbristen på Västanbyn som motiv.

Efter stängningen av Alsjöskolan har Åshammars skolförening ansökt hos Skolinspektionen om att från läsåret 2026/2027 starta ett fristående fritidshem, förskoleklass och grundskola för årskurs 1–3 i den tidigare skolmiljön på Berglöfsvägen 5. Kommunstyrelsen beslutade den 29 april 2025 att inte förorda ansökan. Sandvikens kommun uppgav att Kungsgårdens skola ligger omkring sex kilometer från Alsjöskolan och bedömde att en fristående skola i Åshammar skulle minska elevunderlaget där. I skolföreningens ansökan angavs omkring 3,5 miljoner kronor i kommunal elevpeng för verksamheten.

I kommunfullmäktige den 11 maj 2026 uppgav Sandvikens kommun dessutom att det saknas tillförlitliga beräkningar av eventuella samhällsekonomiska vinster eller förluster i form av förändrade skatteintäkter efter skolstängningarna och elevflyttarna. Uppgiften lämnades som svar på en interpellation från Magnus Isomäki (M) om Alsjöskolan och Jäderfors skola.

Peter Kärnström säger att påståendet om att Socialdemokraterna driver kommunen mot storskolor kommer från andra och inte beskriver partiets egen politik. Emma Karlsson anser däremot att de tidigare besluten motiverar en ny övergripande skolplan för att göra kommunens framtida inriktning tydligare.