Ett år efter skyfallet återstår stora skador i Kubbe

AI-genererad illustration

Lokalt Norr

Ett år efter skyfallet återstår stora skador i Kubbe

Av Per ErikssonPublicerad: 4 sep 06:073 min

Ett år efter de extrema skyfallen i Ångermanland arbetar Mats Näslund och Louise Näslund i Kubbe fortfarande med följderna efter att deras källare vattenfylldes. De har kunnat flytta tillbaka till huset, men återställningen är inte färdig och familjen har fortsatt problem med bland annat värmeanläggningen.

Skadorna i källaren beräknas överstiga en halv miljon kronor. Mats Näslund och Louise Näslund förhandlar fortfarande med försäkringsbolaget om ersättningen. Mats Näslund uppger att familjen hittills har behövt betala drygt 300 000 kronor ur egen ficka och beskriver situationen som ekonomiskt ansträngande.

Kubbe, som ligger norr om Örnsköldsvik, hörde till de platser som drabbades hårt när skyfallen slog till den 6 och 7 september 2025. Omkring 15 hushåll i byn fick omfattande översvämningsskador och flera personer tvingades lämna sina bostäder. Örnsköldsviks kommun uppgav den 9 september 2025 att vattenståndet i Anundsjöån vid Kubbe låg omkring fyra meter över det normala och bedömdes vara det högsta på cirka 100 år.

Vattenmassorna hotade även bron längs väg 348, som är en viktig förbindelse för byn. Örnsköldsviks kommun meddelade att cementbalkar placerades ut för att förstärka bron. Samtidigt släppte Statkraft ut omkring 80 kubikmeter vatten per sekund ur vattensystemet. Kommunen, Länsstyrelsen Västernorrland, SMHI och Statkraft bildade också en gemensam analysgrupp med bland annat hydrologisk kompetens.

SMHI har med hjälp av väderradar beräknat att nederbörden nådde omkring 131 millimeter nära Kubbe den 6 september 2025 i Moälvens avrinningsområde. Vid Myckelgensjö uppmättes samma dygn 140,0 millimeter, vilket enligt SMHI var den näst största officiellt uppmätta dygnsmängden för en septembermånad i Sverige.

Ovädret fick konsekvenser i stora delar av Västernorrland. Krisinformation uppgav att omkring 40 vägar stängdes och att cirka 70–80 millimeter regn föll över länet, där Härnösand, Kramfors, Sollefteå och Örnsköldsvik hörde till de hårdast drabbade kommunerna. Räddningstjänsten MittNorrland utfärdade den 7 september 2025 ett viktigt meddelande till allmänheten för dessa kommuner och uppmanade människor att undvika vägnätet eftersom många vägar hade underminerats. Meddelandet återkallades klockan 15.00 samma dag.

Skyfallen orsakade även en tågurspårning vid Skorped. Trafikverket fastställde att vatten hade spolat bort och underminerat banvallen. Fyra godsvagnar tippade ner mot ett vattendrag medan loket blev stående på spåret. Inför bärgningen behövde Trafikverket bygga nya vägar, förstärka en befintlig väg och anlägga en uppställningsyta för en särskild lyftkran.

Trafikverket meddelade i februari 2026 att en extern utvärdering hade gjorts av myndighetens hantering av händelserna den 6 och 7 september 2025. Enligt Trafikverket påverkades både transportflöden och samhällsfunktioner i regionen.

Länsstyrelsen Västernorrland uppgav den 28 augusti 2026 att den efterföljande utredningen pekar på behov av bättre användning av befintlig kunskap om extremväder, mer detaljerade jordartskarteringar i norra Sverige och bättre tillgång till aktuella nederbördsdata. Den formella utredningen omfattar 96 sidor, har diarienummer 6191-2025 och togs fram efter ett uppdrag från dåvarande Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Mittuniversitetet engagerades för en fördjupad analys av hantering och samverkan.

Efter skadorna på vägnätet hade totalt 61 vägföreningar i Västernorrlands län ansökt om statligt stöd för återställning, enligt en skriftlig fråga som redovisades av riksdagen i februari 2026. Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson uppgav i mars 2026 att regelverket för statsbidrag till enskilda vägar, som började gälla den 1 januari 2026, ger större möjligheter till stöd för särskilda åtgärder när vägar av allmänt intresse skadas eller förstörs av exempelvis naturkatastrofer.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 98%
98%
2%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln använder ett sakligt och neutralt språk genomgående. Journalisten återger fakta, händelser och uttalanden utan egna värderingar eller spekulationer. De hårda uttryck som förekommer, till exempel 'extrema skyfall', 'hårt drabbade' och 'omfattande översvämningsskador', återges som faktauppgifter eller enligt källor, utan att förstärkas eller förminskas av journalisten. Det finns inga indikationer på känslomässigt laddade formuleringar, egna slutsatser eller försök att styra läsarens känslor i texten. Språket är i huvudsak neutralt och sakligt, och indikerar hög grad av oberoende. Jag drar av ett par poäng eftersom vissa formuleringar, som 'familjen har fortsatt problem' eller 'beskriver situationen som ekonomiskt ansträngande', kan anses vara lätt värderande, men detta ligger inom ramen för återgivna uttalanden från källan och påverkar inte oberoendet nämnvärt.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
40%
55%
5%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln betonar vikten av statliga insatser och myndigheters samarbete för att hantera naturkatastrofen och dess följder, vilket rimmar med en teknokratisk och institutionell lösning som kännetecknar mitten. Samtidigt lyfts enskilda individers utsatthet fram, något som till viss del kan kopplas till vänster. Bristen på kritik mot statlig inblandning eller inriktning mot marknadslösningar gör att höger får mycket liten poäng. Därför gynnas främst mitten, med viss dragning åt vänster.

Rubrik och framing:
Skadorna från extremvädret framställs som allvarliga och långvariga. De drabbade invånarna framställs som offer med stora ekonomiska problem, medan myndigheter och staten presenteras som ansvariga för att hantera och analysera katastrofen. Staten och dess institutioner framstår som viktiga aktörer i återställningsarbetet.

Språk och ton:
Artikeln använder neutralt och beskrivande språk utan värdeladdade ordval. Beskrivningen av familjens ekonomiska påfrestningar och myndigheters insatser ges faktabaserat, utan förstärkning eller förminskning av aktörers roller.

Källbalans:
Mest utrymme ges till drabbade privatpersoner, kommun, länsstyrelse, SMHI, Trafikverket och statliga myndigheter. Ingen tydlig motpart eller kritisk röst från privat sektor eller politiskt håll saknas. Artikeln fokuserar på statens och myndigheternas insatser.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar perspektiv på privata försäkringsbolags roll i ersättningsprocessen och eventuella brister där. Den tar inte upp debatt om statens resurser eller ansvar i klimatrelaterade katastrofer, vilket skulle kunna ge en mer ideologiskt tydlig dimension.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.