
AI-genererad illustration
Kryptobolag i rekonstruktion lämnar kommunens hangar
Bikupa Datacenter AB ska avveckla verksamheten i Hangar 326 i Boden samtidigt som en annan del av samma koncern arbetar med att köpa fastigheten av kommunen för 105 miljoner kronor. Bodens kommun gav i juni 2026 klartecken till försäljningen, som fortfarande granskas av Inspektionen för strategiska produkter, ISP.
Fastigheten med tillhörande mark ägs av kommunala Bodens Utvecklings AB. Kommunstyrelsens protokoll visar att affären är upplagd som en paketerad fastighetsöverlåtelse där aktierna i ett särskilt målbolag säljs till dåvarande Bikupa Holdings AB. Efter reglering av skuld beräknades Bodens Utvecklings AB få ett ekonomiskt inflöde på cirka 99,4 miljoner kronor. Fastigheten värderades av Cushman & Wakefield och affären beräknades enligt kommunfullmäktiges beslutsunderlag förbättra det kommunala bolagets resultat med omkring 85 miljoner kronor.
Bikupa Datacenter AB har bedrivit datacenterverksamhet i hangaren sedan 2018 men beviljades förra veckan företagsrekonstruktion. Av ansökan framgår att bolaget redan har sagt upp hyresavtalet och planerar att lämna fastigheten. Bakgrunden är en skattetvist där Skatteverket kräver bolaget på 477 miljoner kronor i mervärdesskatt, räntor och avgifter. Myndigheten har bedömt verksamheten som momsundantagen utvinning av kryptovaluta. Bikupa Datacenter AB motsätter sig kravet och har fört tvisten vidare till Högsta förvaltningsdomstolen.
Högsta domstolen slog förra veckan fast att Kronofogden får fortsätta med tvångsförsäljning av Bikupa Datacenter AB:s servrar och datorer. Indrivningen är samtidigt pausad med anledning av företagsrekonstruktionen.
Köparen av Hangar 326 är ett annat bolag inom den kanadensiska koncernen HIVE Digital Technologies och omfattas enligt moderbolaget inte av rekonstruktionen. Buzz High Performance Computing Holding AB, med organisationsnummer 559470-3380, registrerades 2024 och har säte i Boden. Karin Johanna Thörnblad är vd och Frank Holmes är styrelseordförande. Registrerade bolagsuppgifter visade den 28 augusti 2026 att bolaget fortfarande var aktivt.
Karin Johanna Thörnblad, som även är Sverigechef för HIVE Digital Technologies och vd för Bikupa Datacenter AB, har uppgett att Bikupa Datacenter AB ska avveckla sin verksamhet i fastigheten samtidigt som koncernen fortsätter sin satsning i Boden på artificiell intelligens och högpresterande databehandling.
Johan Johansson, vd för Bodens kommunföretag, bedömer att rekonstruktionen och avvecklingen av Bikupa Datacenter AB:s verksamhet inte påverkar försäljningen. Han har uppgett att kommunen ser en övergång från utvinning av kryptovalutor till mer AI-inriktad verksamhet och bedömer investeringen som långsiktigt gynnsam för Boden. Johan Johansson har också framhållit att kommunen förutsätter att hyresgäster och affärspartners följer avtal och svensk lag.
HIVE Digital Technologies meddelade den 25 juni 2026 att koncernen hade tecknat en icke bindande avsiktsförklaring med ett svenskt teknikföretag om uthyrning av Bodenanläggningen i upp till tio år. Enligt bolaget skulle omkring 25 megawatt IT-effekt kunna göras tillgänglig för verksamheten.
HIVE Digital Technologies har samtidigt beskrivit planer på att bygga om anläggningen för AI och högpresterande databehandling. Enligt bolaget ska den kunna stödja upp till 10 000 Nvidia GB300-GPU:er och rack med en effekttäthet på upp till 150 kilowatt, med både direkt vätskekylning och luftkylning. Koncernen har även uppgett att den successivt börjat minska ASIC-baserad kryptoproduktion vid den större anläggningen i Boden och flytta resurser mot AI- och HPC-verksamhet.
I uppgifter till den amerikanska finansinspektionen SEC redovisade HIVE Digital Technologies att den hyrda anläggningen i Boden hade 32 megawatt tillgänglig kapacitet. Under 2026 hade bolaget också avtalat om att göra tidigare tillfällig kapacitet på 12 megawatt permanent från den 1 juli samma år.
Vid utgången av mars 2026 stod HIVE Digital Technologies svenska anläggningar enligt koncernens årsrapport för omkring 9 procent av den globala dagliga bitcoinproduktionen. Bolaget uppgav också att 12 megawatt elkapacitet hade prissäkrats för återstoden av 2026 till omkring 0,238 kronor per kilowattimme.
HIVE Digital Technologies har uppgett att koncernen sedan etableringen i Boden investerat mer än 960 miljoner kronor i regionen genom bland annat lokala entreprenörer och energiköp. Bolaget uppger även att mer än 575 miljoner kronor har betalats i svenska skatter.
Inspektionen för strategiska produkter granskar den planerade försäljningen enligt lagen om granskning av utländska direktinvesteringar. Myndigheten prövar investeringar i svenska verksamheter som bedöms skyddsvärda för att motverka investeringar som kan skada Sveriges säkerhet, allmänna ordning eller allmänna säkerhet.
Källor
Analys
Förklaring:
Artikeln använder ett i huvudsak sakligt och neutralt språk. Informationen presenteras utan egna värderande eller spekulativa inslag från journalisten. Eventuella hårda ord och värderingar i texten kommer tydligt från angivna källor (företag, myndigheter, kommunföreträdare) och betraktas därför inte som journalistens egna uttryck. Artikeln undviker överdrifter, känsloladdat språk, eller egna slutsatser. Beskrivningarna är faktabaserade och sakliga. En liten poängavdrag görs på grund av vissa ordval, som "planer", "bedömer" och "uppger" som är normala i nyhetsrapportering men har en viss antydan till tolkning trots tydlig källa, men detta är marginellt och påverkar inte artikelns generellt höga neutralitet.
Förklaring:
Artikeln gynnar främst en mitteninriktning genom att framställa kommunen som en ansvarstagande aktör som söker pragmatiska ekonomiska och tekniska lösningar. Texten balanserar statliga och privata aktörer utan att kritisera statlig styrning eller marknadslösningar i stark grad. Den betonar teknisk utveckling och stegvisa förändringar utan att lyfta ideologiska konflikter eller sociala aspekter, vilket är typiskt för ett mittenperspektiv.
Rubrik och framing:
Artikeln skapar en bild av en komplicerad företagsrekonstruktion där kommunen gör en ekonomiskt gynnsam affär. Kommunen framstår som en aktiv och pragmatisk aktör medan företaget Bikupa Datacenter ses som ett problem på grund av skattetvister och rekonstruktion. Lösningen framstår som en långsiktig investering i teknikutveckling och AI inom ramen för kommunens strategi.
Språk och ton:
Språket är neutralt och sakligt utan tydliga värdeladdade ord som förminskar eller förstärker någon aktörs roll. Det finns en beskrivande ton som ger intryck av en teknisk och ekonomiskt rationell process.
Källbalans:
Huvuddelen av informationen kommer från kommunala tjänstepersoner, företagsrepresentanter och offentliga dokument. Få kritiska röster eller oberoende experter ges utrymme, och det saknas tydliga motståndare eller kritiker av affären eller teknikskiftet.
Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar bredare samhällsperspektiv som kan ifrågasätta skattekravets rimlighet, miljöpåverkan av teknikinvesteringen eller eventuella negativa konsekvenser för lokalbefolkning och arbetsmarknad. Bredare debatt om statens roll eller marknadens styrning nämns inte heller.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Ett år efter skyfallet återstår stora skador i Kubbe
Ett år efter de extrema skyfallen i Ångermanland arbetar Mats Näslund och Louise Näslund i...

Arkitekter vill skapa nytt parkstråk i Östersund
Arkitekterna Måns Tham och Erik Lundqvist har på eget initiativ tagit fram idén Vattuparken, ett...

Många i riskgrupper avstår gratis vaccination
Trots att personer i riskgrupper erbjuds kostnadsfri vaccination mot influensa och covid-19 väljer många att...

Hemlösa uppmanas lämna tältläger på Brynäs
Personer som under sommaren har bott i ett tältläger på Brynäs i Gävle har uppmanats...
