
AI-genererad illustration
Sex kryptobolag i Boden krävs på 540 miljoner
Skatteverket har beslutat om skattehöjningar på närmare 540 miljoner kronor för sex kryptoföretag med verksamhet i Boden. Enligt myndigheten har bolagen använt upplägg som gett skattefördelar de inte haft rätt till. Patrik Lillqvist, underrättelsechef på Skatteverket, uppger att de granskade företagen ofta har försökt dölja att verksamheten omfattat så kallad mining, där nya enheter av kryptovalutor skapas.
De sex Bodenbolagen ingår bland nio företag som under perioden 2024–2026 har fått sina skatter höjda med sammanlagt mer än en halv miljard kronor. En granskning från 2024 visade samtidigt att kryptoföretag hade undanhållit omkring en miljard kronor från svenska staten och att merparten av det konstaterade skattefusket var kopplat till Boden. Patrik Lillqvist beskriver agerandet som att företag kommer till ett samhälle och tar resurser från det.
Problemen har även förekommit i Skatteverkets tidigare riktade kontroll av miningdatorhallar. Under 2020–2023 granskade myndigheten 21 bolag och beslutade om skatteändringar för 18 av dem. Det sammanlagda beloppet uppgick till 990,25 miljoner kronor, varav omkring 932 miljoner kronor gällde moms och 57,9 miljoner kronor skattetillägg. Skatteverket uppgav att tio tidigare beslut hade prövats av högre instanser. Bolagens överklaganden avslogs i åtta processer, medan förvaltningsrätten helt eller delvis gav bolagen rätt i två fall.
Flera företag har överklagat de aktuella skattebesluten till förvaltningsrätten och kammarrätten, som hittills i dessa mål har gått på Skatteverkets linje. HIVE Digital Technologies redovisade i augusti 2026 en avsättning på 84,7 miljoner dollar med anledning av omtvistade svenska momsbeslut för koncernens svenska dotterbolag. Enligt HIVE gäller besluten främst avdrag för ingående moms på bland annat ASIC-utrustning och andra kostnader inom koncernens hashrate-verksamhet från 2023 och framåt. Bolaget uppgav att avsättningen gjordes efter negativa avgöranden i kammarrätten, men att koncernen fortfarande bestrider Skatteverkets bedömning och fortsätter att använda återstående rättsliga möjligheter.
Företagsrekonstruktion inleddes den 24 augusti 2026 för både Bikupa Datacenter AB och Bikupa Datacenter 2 AB. Bikupa Datacenter AB har verksamhet kopplad till Boden och koncernen har även haft verksamhet i Robertsfors. Företaget har fört skattetvisten vidare till Högsta förvaltningsdomstolen, där ärendet fortfarande prövas. Bikupa Datacenter 2 AB hyrde enligt HIVE Digital Technologies ut anläggningen i Robertsfors till en extern part från den 1 januari 2026 och drev därför inte längre själv datacentret där. Underuthyrningen och det ursprungliga hyresavtalet löpte till den 18 augusti 2026.
Karin Johanna Thörnblad, vd för Bikupa Datacenter AB och Sverigechef för moderbolaget HIVE Digital Technologies, uppger i ett mejl att bolaget inte delar Skatteverkets bedömning av Bikupa-bolagens tidigare verksamhet. Enligt Karin Johanna Thörnblad utförs själva kryptoutvinningen av externa miningpooler som är fristående från HIVE-koncernen. Hon uppger också att Bikupa-bolagen säljer beräkningskapacitet, alltså datorkraft som bland annat kan användas för artificiell intelligens. Bikupa Datacenter AB hade enligt den senaste redovisningen en omsättning på 491,3 miljoner kronor och ett resultat efter finansnetto på 41,6 miljoner kronor för räkenskapsåret 2025.
I juni 2026 godkände Bodens kommunfullmäktige försäljningen av fastigheten med Hangar 326, där HIVE har bedrivit datacenterverksamhet sedan 2018. Bodens kommun angav fastighetens värde till cirka 105 miljoner kronor och uppgav att HIVE avser att utveckla anläggningen för bland annat artificiell intelligens, molntjänster och High Performance Computing. Kommunen uppgav också att HIVE tillsammans med Bodens kommun och RISE har undersökt möjligheter att återanvända överskottsvärme från datacentret.
HIVE Digital Technologies meddelade den 25 juni 2026 att bolaget hade tecknat en icke-bindande avsiktsförklaring med ett svenskt teknikföretag om uthyrning av anläggningen i Boden i upp till tio år. Planen omfattar omkring 25 megawatt användbar IT-kapacitet och en ombyggnad för upp till 10 000 GB300-GPU:er. HIVE uppgav samma månad att bolaget sedan etableringen i Boden 2018 hade investerat mer än 960 miljoner kronor i regionen genom bland annat lokala entreprenörer och inköp av förnybar energi samt betalat mer än 575 miljoner kronor i svenska skatter.
Källor
Analys
Förklaring:
Artikeln är till största delen skriven med sakligt och neutralt språk. De fakta som presenteras är tydligt kopplade till källor som myndigheten Skatteverket, representanter från företagen och kommunfullmäktige i Boden. Eventuella laddade eller starka uttryck återges som åsikter eller bedömningar från källor, såsom Patrik Lillqvists beskrivning av företagens agerande. Journalisten gör inga egna slutsatser eller förstärkningar och lämnar osäkerheter intakta, till exempel vad gäller rättsliga processer och överklaganden. Artikeln undviker också eget värderande eller känslomässigt laddat språk. Den enda lilla avvikelsen är att vissa formuleringar rent stilistiskt skulle kunna uppfattas som mildt förstärkande, t.ex. att företag ”kommer till ett samhälle och tar resurser från det,” men detta är tydligt tillskrivet en källa och påverkar därför inte poängen negativt. Sammantaget kan artikeln betraktas som mycket neutral och oberoende.
Förklaring:
Artikeln lyfter ett statligt myndighetsingripande mot skatteundandragande och betonar vikten av regelverk och ordning, vilket kan ses som positivt för både statliga institutioner och ordning (mitten och delvis vänster). Samtidigt ges näringslivet utrymme att bemöta kritiken och betonar investeringar och framtida teknik, vilket balanserar artikeln och motverkar stark vänsterkritik. Inget starkt ideologiskt språk eller linje är tydlig, vilket pekar på en pragmatisk, mittenplacering.
Rubrik och framing:
Verkligheten framställs som ett problem med skatteundandragande kryptoföretag vars agerande anses skada samhället ekonomiskt. Skatteverket framställs som en ansvarig och lösande aktör som håller företagen ansvariga.
Språk och ton:
Artikeln använder neutrala och faktabaserade ordval utan känsloladdade termer och ger utrymme för bolagens motargument, vilket skapar en balanserad ton utan tydlig förstärkning för någon sida.
Källbalans:
Fokus ligger på Skatteverket och deras uttalanden medan företagens representanter också ges utrymme att förklara sin sida, vilket innebär en relativt god balans mellan statlig myndighet och näringsliv.
Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar kritik eller perspektiv från andra samhällsaktörer som politiker, fackföreningar eller skatteexperter som skulle kunna nyansera bilden ytterligare och påverka den ideologiska tolkningen.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Kryptobolag i rekonstruktion lämnar kommunens hangar
Bikupa Datacenter AB ska avveckla verksamheten i Hangar 326 i Boden samtidigt som en annan...

Ett år efter skyfallet återstår stora skador i Kubbe
Ett år efter de extrema skyfallen i Ångermanland arbetar Mats Näslund och Louise Näslund i...

Arkitekter vill skapa nytt parkstråk i Östersund
Arkitekterna Måns Tham och Erik Lundqvist har på eget initiativ tagit fram idén Vattuparken, ett...

Många i riskgrupper avstår gratis vaccination
Trots att personer i riskgrupper erbjuds kostnadsfri vaccination mot influensa och covid-19 väljer många att...
