Riksdagen ska rösta om ny statsminister efter regeringskrisen

Centerpartiets partiledare Elisabeth Thand Ringqvist blir nästa kandidat att prövas som statsminister efter sju veckors försök att bilda en ny svensk regering. Omröstningen hålls i riksdagen den 3 november klockan 13.00. Om hon inte får riksdagens stöd väntar ett nytt sonderingsuppdrag för Moderaternas partiledare Ulf Kristersson.

Riksdagens talman Andreas Norlén meddelade den 29 oktober att han avser att föreslå Elisabeth Thand Ringqvist som statsminister för en regering bestående av Centerpartiet, Socialdemokraterna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna. Förslaget bordlades första gången den 30 oktober och ska bordläggas ytterligare en gång den 2 november innan riksdagen fattar beslut.

Elisabeth Thand Ringqvist fick den 19 oktober i uppdrag att undersöka möjligheterna för en mittenregering med stöd av dessa fem partier, men då med Magdalena Andersson som statsminister. När hon redovisade resultatet den 26 oktober konstaterade hon att det inte fanns tillräckligt stöd för alternativet.

Efter återrapporteringen genomförde Andreas Norlén telefonsamtal med företrädare för riksdagspartierna och överläggningar med de vice talmännen. Han informerade även kungen om läget i regeringsbildningen innan han presenterade sitt beslut.

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch meddelade den 29 oktober att partiet kommer att rösta nej till Elisabeth Thand Ringqvist. Busch betonade samtidigt att Kristdemokraterna fortfarande vill se Ulf Kristersson som statsminister.

Även Liberalernas partiledare Simona Mohamsson riktade kritik mot regeringsbildningen den 29 oktober. Hon uppmanade de rödgröna partierna att antingen komma överens om en regering eller ge partierna till höger möjlighet att pröva sina förutsättningar.

Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar meddelade den 29 oktober att partiet vill se förhandlingar mellan de fyra partier som stöder Magdalena Andersson som statsminister, med målet att bilda en gemensam fyrpartiregering.

Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson kritiserade talmannens beslut att nominera Elisabeth Thand Ringqvist eftersom den tilltänkta regeringen omfattar partier som inte vill delta i den. Andersson ansåg att Ulf Kristersson i stället borde få möjlighet att undersöka stödet för sitt regeringsalternativ.

Miljöpartiets språkrör Amanda Lind framförde liknande invändningar den 29 oktober. Lind ansåg att ytterligare en statsministeromröstning om ett regeringsalternativ som redan saknar stöd riskerar att fördröja regeringsbildningen.

Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar förespråkade samma dag förhandlingar mellan de fyra partier som stöder Magdalena Andersson som statsminister. Målsättningen skulle enligt Dadgostar vara att bilda en regering med samtliga fyra partier.

Elisabeth Thand Ringqvist har samtidigt förklarat att Centerpartiets motstånd mot Vänsterpartiet som regeringsparti kvarstår. Hon har framhållit att Centerpartiet tidigare varit berett att acceptera en socialdemokratisk enpartiregering, men att Vänsterpartiet och Miljöpartiet motsatt sig den lösningen.

Ulf Kristersson ansåg den 29 oktober att det var rimligt att låta riksdagen ta ställning till mittenalternativet efter de genomförda sonderingarna. Moderatledaren riktade samtidigt kritik mot Magdalena Andersson och Socialdemokraternas förberedelser inför valet, som han ansåg hade bidragit till svårigheterna att bilda regering.

Regeringsbildningen inleddes efter riksdagsvalet den 13 september. Under valnatten växlade mandatfördelningen mellan de politiska blocken flera gånger. Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna tappade kraftigt i väljarstöd, medan Vänsterpartiet stod för den största ökningen.

Den 17 september stod det klart att de rödgröna partierna hade fått 176 mandat, jämfört med Tidöpartiernas 173. Ulf Kristersson lämnade därefter posten som statsminister men fortsatte att leda en övergångsregering. Magdalena Andersson höll ett segertal efter valresultatet.

Valmyndighetens slutliga resultat gav Socialdemokraterna 99 mandat, Vänsterpartiet 30, Miljöpartiet 22 och Centerpartiet 25. Kristdemokraterna fick 22 mandat och Liberalerna 19. Mandatfördelningen utgör grunden för partiernas förhandlingar om en ny regering.

Regeringskansliet klargjorde den 17 september att övergångsregeringen i första hand ska hantera löpande och brådskande regeringsärenden. Den enda uttryckliga begränsningen av regeringens formella befogenheter är att den inte får besluta om extra val.

Magdalena Andersson fick den 18 september talmannens första uppdrag att undersöka möjligheterna att bilda regering. Under sonderingsperioden meddelade Vänsterpartiet den 27 september att partiet skulle stödja moderaten Andreas Norlén som talman.

Den 28 september återlämnade Magdalena Andersson sitt sonderingsuppdrag. Andreas Norlén gav henne ett nytt uppdrag den 2 oktober och meddelade att hon skulle prövas i en statsministeromröstning.

De rödgröna partierna samlades den 9 oktober på Högberga gård på Lidingö för att diskutera en gemensam bild av de utmaningar Sverige står inför. Fyra dagar senare, den 13 oktober, meddelade Magdalena Andersson att hon inte såg några förutsättningar att bilda regering.

Den 15 oktober röstade riksdagen nej till Magdalena Andersson som statsminister. Socialdemokraterna var det enda parti som inte röstade emot henne.

Omröstningen om Elisabeth Thand Ringqvist den 3 november blir därmed den andra statsministeromröstningen efter valet. Enligt riksdagens regler kan högst fyra statsministerförslag förkastas innan ett extra val måste utlysas.

Om även Elisabeth Thand Ringqvist röstas ner ska Ulf Kristersson få möjlighet att undersöka stödet för en ny regering. Han ska i så fall återrapportera resultatet till talmannen den 10 november.

Andreas Norlén har också meddelat att han, om Ulf Kristerssons kommande försök misslyckas, avser att undersöka om förutsättningarna på den rödgröna sidan har förändrats innan han tar ställning till ytterligare en statsministeromröstning.