Försvarschefen: Ryska angrepp kan riktas mot Sverige

Ryssland skulle kunna genomföra handlingar på svenskt territorium för att pröva sammanhållningen inom Nato. Det bedömer Ewa Skoog Haslum, chef för Försvarsmaktens operationsledning, som varnar för förändringar i den ryska krigföringen och en ökad förmåga att angripa mål på stora avstånd.

I Ekots lördagsintervju beskriver Ewa Skoog Haslum ett säkerhetsläge där Rysslands militära agerande har blivit svårare att förutse. Försvarsmakten planerar i första hand för att Ryssland kan försöka pröva försvarsalliansens sammanhållning längs Natos östra gräns. Hon utesluter dock inte att liknande handlingar kan genomföras i Sverige, där civil infrastruktur skulle kunna utgöra ett mål.

Försvarsmaktens lägesbeskrivning, som uppdaterades den 19 oktober 2026, anger samtidigt att sannolikheten för ett väpnat angrepp mot Sverige för närvarande bedöms som låg. Myndigheten konstaterar däremot att risken har ökat för påverkansoperationer och andra fientliga handlingar.

Enligt Ewa Skoog Haslum har de ryska styrkorna utvecklat sin förmåga att förändra taktik och arbetssätt under det pågående kriget i Ukraina. Tidigare har den ryska militära ledningsstrukturen varit välkänd för det svenska försvaret. Den ökade flexibiliteten innebär enligt henne att Sverige behöver anpassa sig till ett förändrat militärt hot.

Samtidigt framhåller Ewa Skoog Haslum att den ryska armén har försvagats genom omfattande förluster av personal, däribland många välutbildade soldater. Hon bedömer även att den ryska krigsekonomin inte är hållbar under en längre tidsperiod.

Bland de militära förmågor som Ewa Skoog Haslum särskilt lyfter fram finns Rysslands förbättrade möjligheter att genomföra angrepp över långa avstånd. Hon pekar också på de ryska kärnvapenhoten som en del av den säkerhetspolitiska oron.

Säkerhetspolisen beskriver i sin lägesbild för 2025–2026 Ryssland som det största säkerhetshotet mot Sverige. Myndigheten uppger att rysk underrättelseverksamhet bland annat omfattar försök att komma över teknik och insatser för att påverka andra stater.

Säkerhetspolisen har även undersökt misstänkta sabotage mot svensk infrastruktur, däribland undervattenskablar, elstationer och vattenanläggningar. Myndigheten konstaterade i sin lägesbild att inget av de granskade fysiska sabotagen vid den tidpunkten hade kunnat kopplas till främmande makt.

Frågan om hot mot samhällsviktig infrastruktur har också behandlats inom Europeiska unionen. Den 16 mars 2026 antog EU:s ministerråd slutsatser om att stärka unionens förmåga att hantera hybridhot. Rådet fördömde bland annat cyberangrepp, sabotage, informationspåverkan och försök att påverka val samt pekade särskilt på Rysslands långvariga hybridkampanjer mot europeiska länder.

Den 8 oktober 2026 beslutade Europeiska unionens råd dessutom att förlänga sanktionerna mot personer och organisationer med koppling till ryska destabiliserande aktiviteter. Sanktionerna gäller till den 9 oktober 2027 och omfattar enligt rådets pressmeddelande 80 personer och 20 organisationer.

Nato har samtidigt genomfört flera åtgärder för att stärka försvaret längs alliansens östra gräns. I september 2025 inleddes insatsen Eastern Sentry efter ryska kränkningar av medlemsländers luftrum, bland annat i Polen och Estland. Insatsen omfattar förstärkt övervakning och militär beredskap.

Den 19 september 2025 kränkte tre beväpnade ryska stridsflygplan av modellen MiG-31 Estlands luftrum under mer än tio minuter. Natos nordatlantiska råd meddelade den 23 september att händelsen hade lett till samråd inom alliansen med stöd av artikel 4 i Natofördraget.

Sveriges militära ansvar inom Nato har också utökats. I juni 2026 meddelade försvarsalliansen att Sverige hade fått rollen som ledande nation för den multinationella markstyrkan Forward Land Forces Finland. Förbandet ingår i Natos förstärkta försvar i nordöstra Europa.

Ewa Skoog Haslum kopplar även Sveriges förändrade uppgifter inom Nato till Försvarsmaktens behov av större örlogsfartyg. Hon framhåller att det utvidgade operationsområdet ställer krav som dagens svenska ytstridsfartyg inte har tillräcklig uthållighet för att möta i samtliga uppdrag.

Trots oron över Rysslands militära utveckling betonar Ewa Skoog Haslum att Nato arbetar kontinuerligt för att avskräcka rysk aggression. Hon understryker att försvarsalliansens avsikt inte är att inleda ett krig.

Gillar du den här personligheten?