
AI-genererad illustration
Kraftig nedgång i företagskonkurser under oktober
Under oktober 2026 försattes 827 svenska företag i konkurs, vilket var 15 procent färre än under motsvarande månad föregående år. Det visar nya uppgifter från kreditupplysningsföretaget Syna. Antalet konkurser var därmed det lägsta för en oktobermånad på fem år.
Syna, verkställande direktör Karl Stjerna, bedömer i ett pressmeddelande att den kraftiga nedgången tyder på att konkurstrycket inom svenskt näringsliv har lättat. Han anser att utvecklingen kan förklaras av att många företag har passerat de senaste årens svåraste ekonomiska period.
För årets första tio månader redovisar Syna en samlad minskning av konkurserna med sex procent jämfört med motsvarande period 2025. Under januari till september hade 6 894 företag gått i konkurs, vilket innebar en nedgång med fem procent på årsbasis.
Utvecklingen har samtidigt varierat mellan månaderna. I september ökade antalet konkurser något. Myndigheten Tillväxtanalys registrerade 872 konkurser den månaden, jämfört med 811 i september 2025. Enligt myndighetens officiella statistik berördes 1 902 anställda.
Kreditupplysningsföretaget Creditsafe redovisade för samma månad att 1 877 anställda berördes av konkurser bland aktiebolag. Det motsvarade en ökning med fem procent jämfört med september föregående år.
Creditsafes sammanställning visade också att 14 procent av de aktiebolag som gick i konkurs under september tidigare hade beviljats skatteanstånd. Bland de tio konkursdrabbade bolag som hade högst omsättning hade fem haft sådana anstånd.
De regionala skillnaderna var betydande under september. Enligt Syna ökade konkurserna med 32 procent i Västra Götalands län och med åtta procent i Stockholms län. I Skåne län uppgick ökningen till tre procent. Samtidigt registrerades färre konkurser i Jönköpings, Dalarnas och Kalmar län än under september 2025.
Även mellan olika branscher skiljer sig utvecklingen. Syna pekar särskilt ut restaurangföretag, byggföretag och fordonsåterförsäljare som verksamheter där den ekonomiska situationen fortfarande är mer bekymmersam än inom andra delar av näringslivet.
Kreditupplysningsföretaget UC:s statistik visar att konkurserna inom partihandeln steg med 56 procent under september jämfört med samma månad 2025. Detaljhandeln noterade en ökning med 12 procent, medan antalet konkurser inom hotell- och restaurangbranschen minskade med 23 procent.
För tredje kvartalet som helhet redovisade branschorganisationen Företagarna den 1 oktober att antalet företagskonkurser hade ökat med fyra procent enligt UC:s statistik. Inom hotell- och restaurangbranschen var utvecklingen däremot den motsatta, med en minskning på 13 procent. Det var fjärde kvartalet i rad som branschen noterade färre konkurser.
Byggindustrin uppvisade samtidigt en fortsatt ökning. Branschorganisationen Byggföretagen meddelade den 16 oktober att 337 byggföretag hade försatts i konkurs under tredje kvartalet 2026. Det var fyra procent fler än under motsvarande kvartal året innan.
Byggföretagens nationalekonom och prognosansvarige Johan Deremar uppgav att omkring sju av tio konkursdrabbade byggföretag var enmansbolag. Under samma period minskade antalet personer som varslades inom byggindustrin med drygt en tredjedel till 1 001.
En annan bild av företagens ekonomiska situation framgår av uppgifter som data- och analysföretaget Dun & Bradstreet presenterade den 27 oktober. Företagets undersökning visade att konkursrisken hade minskat i 17 av Sveriges 21 län under september 2026 jämfört med samma månad föregående år.
Gävleborgs län hade enligt Dun & Bradstreet den högsta konkursrisken i landet, med 1,56 procent bland aktiva företag. I Västerbottens län hade konkursrisken däremot ökat med 21,3 procent jämfört med september 2025.
Dun & Bradstreet konstaterade samtidigt att andelen företag med betalningsanmärkningar hade ökat inom 17 av de 19 branscher som ingick i undersökningen.
Vid sidan av konkursutvecklingen visar UC:s statistik att nyföretagandet ökade under september. Antalet nystartade företag var omkring 19 procent högre än under motsvarande månad 2025.
De olika sammanställningarna bygger dock inte på identiska underlag. Företagarna har framhållit att UC inkluderar flera företagsformer och juridiska personer i sin statistik, medan Creditsafe enbart redovisar aktiebolag. Organisationen har även uppmärksammat att den nya näringsgrensindelningen SNI 2025 kan påverka statistiska jämförelser mellan olika branscher.
Källor
Analys
Förklaring:
Språket i artikeln är i stort sett neutralt och sakligt. Redaktionella bedömningar från journalisten verkar inte förekomma; de utsagor som nämns är i huvudsak kopplade till tydligt angivna källor (Syna, Tillväxtanalys, Creditsafe, UC, Företagarna, Byggföretagen, Dun & Bradstreet) genom formuleringar som ”enligt”, ”redovisade”, ”uppgav” eller ”visade”. Texten beskriver data och utvecklingar utan egna värderingar eller spekulationer, och den betecknar att olika källor bygger på olika underlagsmaterial, vilket visar nyansering och försiktighet. Även uttalanden som kopplas till specifika aktörer (t.ex. Karl Stjerna i Syna) återges som källa och inte som journalistens egna slutsatser. Sammantaget visar artikeln en bred källhänvisning och försiktig, korvidkelig framställning av fakta utan förstärkningar eller förminskningar från skribentens sida. Det finns några neutrala beskrivningar av utvecklingen (t.ex. ”kraftig nedgången” som ett uttryck för en dataöversikt), men dessa är tydligt kopplade till källor och används som rapporterad påstådd bild, inte som journalistisk värdering. Den redogör även för osäkerheter kopplade till olika underlag, vilket ökar oberoendet. Inget språkligt tecken tyder på att artikeln försöker styra läsaren känslomässigt eller att den gör egna slutsatser utöver vad källorna uppger.
Förklaring:
Artikeln betonar minskat konkurstryck, ökat nyföretagande och användning av marknadsbaserade mått från privata och offentliga källor. Den framhäver privata aktörers bedömningar och ser marknadens återhämtning som huvudförklaring till utvecklingen, samtidigt som den nämner regionala och branschvisa skillnader utan att föreslå kraftfull statlig intervention. Denna fokus på pragmatisk, marknadsstyrd återhämtning samt saknad av omfattande politisk åtgärdsdebatt pekar mot en mittenorienterad riktning med betoning på stabilitet och teknokratiska lösningar snarare än radikal omfördelning eller omfattande statlig expansion.
Rubrik och framing:
Framställning av ekonomisk återhämtning i svenskt näringsliv med fokus på minskat konkurstryck och ökat nyföretagande; betonar marknadsdrivna indikatorer och regionala/bransschiffer.
Språk och ton:
Faktabaserad och saklig ton med lätt positiv vib av privat sektor och marknadsbaserade lösningar, utan politisk åtgärdsdiskussion.
Källbalans:
Blandning av privata aktörer och offentliga myndigheter samt företagarföreningar: Syna (kreditgivare), UC, Creditsafe, Tillväxtanalys (myndighet), Företagarna, Byggföretagen och Dun & Bradstreet.
Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv saknas: inga djupare analyser av statliga politieser, arbetsmarknads- eller välfärdspolitiska konsekvenser, facklig eller arbetstagarperspektiv, samt diskussion om långsiktig ojämlikhet eller strukturella förändringar i ekonomin.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Domstol stoppar Donald Trumps miljardkrav i Epsteinmål
USA:s president Donald Trump har återigen fått sin förtalsstämning mot The Wall Street Journal avvisad....

Två häktade dog efter utebliven vård vid psykisk ohälsa
Två intagna på häktet i Göteborg avled med mindre än en månads mellanrum i början...

Försvarschefen: Ryska angrepp kan riktas mot Sverige
Ryssland skulle kunna genomföra handlingar på svenskt territorium för att pröva sammanhållningen inom Nato. Det...

Riksdagen ska rösta om ny statsminister efter regeringskrisen
Centerpartiets partiledare Elisabeth Thand Ringqvist blir nästa kandidat att prövas som statsminister efter sju veckors...
