Putin begärde att Melania Trump skulle medla om vapenvila

Rysslands president Vladimir Putin tog initiativ till att Melania Trump skulle få en officiell medlarroll i förhandlingarna om en humanitär vapenvila i den ryskockuperade ukrainska staden Oleshky. Enligt presidentfruns seniorrådgivare Marc Beckman framförde Putin önskemålet i ett formellt brev där han meddelade att Ryssland ville erkänna henne som den enda officiella medlaren.

Uppgifterna kommer efter att Vita huset presenterat den amerikanska presidentfruns insats som avgörande för överenskommelsen mellan Ryssland och Ukraina den 23 oktober. Melania Trump har själv framhållit att hennes medverkan var nödvändig för att humanitär hjälp skulle kunna nå staden och äldre invånare evakueras.

Den tillfälliga vapenvilan gäller ett område där den humanitära situationen länge varit allvarlig. Enligt Vita huset finns mellan 1 700 och 2 000 personer kvar i Oleshky, varav omkring 50 är barn. Före Rysslands fullskaliga invasion hade staden ungefär 24 000 invånare.

Stora delar av Oleshky drabbades dessutom av omfattande översvämningar när Kachovkadammen förstördes 2023. Vita huset uppskattar att omkring 90 procent av stadens territorium då hamnade under vatten.

Överenskommelsen omfattar leveranser av förnödenheter, minröjning på viktiga transportvägar och evakuering av äldre personer som behöver akut medicinsk vård eller läkemedel. Enligt Vita huset skulle vapenvilan formellt börja den 29 oktober, sex dagar efter att avtalet offentliggjordes.

Rysslands generalstabschef Valerij Gerasimov hade samtidigt meddelat att de ryska styrkorna skulle upphöra med eldgivningen på Chersonfronten från klockan 04.00 lokal tid den 27 oktober. Den ryska militären föreslog därefter att vapenvilan skulle tidigareläggas med två dagar och omfatta ytterligare områden i Chersonregionen, enligt uppgifter som Marc Beckman lämnade den 28 oktober.

Associated Press rapporterade den 29 oktober att den humanitära insatsen befann sig på sin tredje dag med uppehåll i striderna. Ryska och ukrainska grupper förberedde då en hjälpkonvoj med planerad leverans den 30 oktober.

Ukrainas människorättskommissionär Dmytro Lubinets har uppgett att samtalen med Ryssland om situationen i Oleshky inleddes redan i februari 2026. Enligt honom har Ukraina, Ryssland och USA därefter tagit fram ett gemensamt förfarande för övervakning av vapenvilan, minröjning och evakuering.

Dmytro Lubinets har även beskrivit hur operationen ska genomföras i flera etapper. Tillfartsvägarna behöver först röjas från minor innan transporterna med humanitärt bistånd kan nå invånarna.

Rysslands människorättsombud Jana Lantratova har bekräftat sin medverkan i förhandlingarna. Hon har uppgett att den ryska sidan ska delta i arbetet med att kartlägga befolkningens behov av bland annat livsmedel, mediciner och hygienartiklar.

Vita huset har dessutom meddelat att en oberoende amerikansk medieorganisation anlitats för att dokumentera de ryska och ukrainska gruppernas arbete. Uppdraget omfattar kontroll av att invånarnas egna önskemål om evakuering respekteras.

Marc Beckman har beskrivit hur försöken att få internationella organisationer att delta i medlingen tidigare hade misslyckats. Enligt honom lyckades parterna varken få Förenta nationerna eller Röda korset att ta på sig uppgiften.

Det var vid ett arrangemang i samband med FN:s generalförsamling i New York i september som Melania Trump först fick information om förhållandena i Oleshky, enligt Marc Beckman.

I en intervju med den ukrainska nyhetsbyrån Ukrinform den 26 oktober uppskattade Marc Beckman att den humanitära operationen skulle behöva ytterligare fem till sju dagar efter den 29 oktober. Han uppgav också att Melania Trump var beredd att fortsätta med humanitära insatser i Ukraina om både Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Vladimir Putin ville upprätthålla samarbetet.

Melania Trump har tidigare haft humanitära kontakter med både Ryssland och Ukraina. Enligt Vita huset har dessa bidragit till att sammanlagt 34 barn kunnat återförenas med sina familjer genom sex separata insatser.

USA:s president Donald Trump uppgav den 23 oktober att båda länderna samarbetade med hans hustru. Han beskrev hennes humanitära arbete som huvudsakligen inriktat på att hjälpa barn.

FN:s generalsekreterare António Guterres har genom sin talesperson Stéphane Dujarric välkomnat uppgörelsen. António Guterres uttryckte samtidigt en förhoppning om att den lokala vapenvilan skulle kunna öppna för ett bredare och ovillkorligt eldupphör i Ukraina.

Trots överenskommelsen har frågor väckts om den ryska regeringens motiv för att stödja Melania Trumps medlarroll. John Foreman, tidigare brittisk försvarsattaché i Moskva och Kiev, anser att Ryssland kan försöka påverka bilden av landet bland anhängare till den amerikanska MAGA-rörelsen inför mellanårsvalet.

Enligt John Foreman kan det ryska agerandet vara ett försök att stärka landets trovärdighet som fredsförhandlare genom att låta Melania Trump få uppmärksamhet för överenskommelsen. Bedömningen görs mot bakgrund av att delar av MAGA-rörelsen hyser