Fyra tonåringar åtalas efter misstänkt rasistiskt våldsdåd i Knivsta

AI-genererad illustration

Nyheter

Fyra tonåringar åtalas efter misstänkt rasistiskt våldsdåd i Knivsta

Av Per Eriksson•Publicerad: 30 okt 00:13•3 min

Fyra tonårspojkar misstänks ha överfallit en kvinna i 35-årsåldern i Knivsta efter att ha valt ut henne på grund av hennes utländska bakgrund. Pojkarna, som är födda mellan 2009 och 2011, åtalas för grov misshandel. Enligt åklagaren användes ett knogjärn vid attacken, som också filmades av gärningsmännen.

Misshandeln inträffade den 8 mars i år. Kvinnan var på väg hem från järnvägsstationen efter att ha arbetat i Uppsala. Det var kväll och hon gick ensam mot bostaden, där en bekant tog hand om hennes lilla barn.

I närheten av hemmet upptäckte kvinnan att flera personer följde efter henne. Kort därefter fick hon två kraftiga slag mot huvudet och knuffades till marken. Under förhör har hon beskrivit angriparen som en person klädd i svarta kläder med ansiktet dolt bakom en mask som endast lämnade ögonen synliga.

Kvinnan uppfattade att samma person utdelade båda slagen och därefter fällde henne till marken. Hon såg också att en av pojkarna höll i en mobiltelefon, vilket fick henne att tro att angreppet dokumenterades.

När kvinnan reste sig och började skrika ska pojkarna ha skrattat åt henne innan de lämnade platsen i riktning mot järnvägsstationen.

Fyra pojkar, födda mellan 2009 och 2011, åtalas nu för attacken. De fyra och en pojke som inte fyllt 15 år hade samlats vid järnvägsstationen i Knivsta i syfte att hitta ett försvarslöst offer med utländskt utseende som de kunde överfalla, enligt åtalet.

När gruppen fick syn på kvinnan 35-årsåldern valde de att följa efter henne. De filmade när de slog henne två gånger med ett knogjärn och knuffade henne till marken, enligt åtalet.

De åtalas nu för grov misshandel. Åklagaren skriver i stämningsansökan: ”Brottet bör bedömas som grovt då gärningsmännen visat särskild hänsynslöshet och råhet då de använt knogjärn, utnyttjat ett numerärt överläge och målsägandens skyddslösa ställning eller svårigheter att värja sig samt då motivet för brottet varit att kränka en person på grund av ras, hudfärg, trosbekännelse eller nationellt eller etniskt ursprung.”

Alla de tilltalade förnekar brott men två av dem vidgår händelseförloppet.

I bevisningen ingår, utöver pojkarnas egna filmer, en övervakningsfilm från perrongen i Knivsta. Iförda skinnskallemundering ses pojkarna prova knogjärnet, göra Hitlerhälsningar och, enligt åklagaren, spana efter ett lämpligt offer. Filmen visar också hur de avstår från att ge sig på personer med utländsk härkomst som ser ut att kunna försvara sig, anser åklagaren.

Två av pojkarna ska två dagar före misshandeln ha haft meddelandekontakt då de kom överens om att gå på negger jakt. Några av pojkarna ska även ha haft en gruppkonversation döpt till Nazi bröder.

Tre dagar senare blev två av pojkarna själva angripna, enligt åtalet på grund av sin attack mot kvinnan.

Vid en skola i Knivsta blev de tvingade av flera jämnåriga pojkar att knäböja, be om ursäkt, lämna över och låsa upp sina telefoner och låta gärningsmännen genomsöka dem samtidigt som händelsen filmades. De ska också ha hotats med att de och deras anhöriga skulle dödas eller skadas, och en av dem ska ha blivit slagen i ansiktet.

En pojke är åtalad för grovt olaga tvång och grovt olaga hot med anledning av den händelsen. En annan är åtalad för grovt olaga hot och misshandel.

En av de tilltalade för den tidigare misshandeln av kvinnan åtalas för att ha lurat sina kamrater till skolan. Hans brott rubriceras som medhjälp till grovt olaga tvång och medhjälp till grovt olaga hot.

Alla tre pojkarna som åtalats för den händelsen förnekar brott.

Knivsta kommun tillhör Uppsala tingsrätts domkrets. Domstolen ansvarar för handläggningen av brottmål från kommunen och har sin huvudsakliga verksamhet på Smedsgränd 22 i Uppsala.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 92%
92%
8%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln uppvisar ett tydligt sakligt och neutralt språk. Den förlitar sig mycket på källor (åklagare, åtal, stämningsansökan) och återger bevisning och påståenden med tydlig attribution (t.ex. 'enligt åklagaren', 'enligt åtalet', citat). Språket är i stort sett opersonligt och presenterar händelserna i sakligt tonfall utan journalistiska värderingar, egna slutsatser eller spekulationer. Formuleringarna följer sammanhanget mellan meningarna, och källors uppgifter förs fram som de är. När extrema eller laddade uppgifter nämns, görs det alltid som återgivningar av källor (t.ex. beteckningar som 'Hitlerhälsningar', 'Nazi bröder'), utan att journalisten själv främjar eller förminskar dem. En mindre notering är att vissa källor beskrivs utan upprepning i varje mening, men eftersom kontexten tydligt tillåter att uppgifterna hämtats från en källa och följer över flera meningar, påverkar det inte oberoendet negativt i nämnvärd grad. Sammantaget är språket mycket neutralt och opartiskt, vilket ger en hög oberoende-poäng.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
60%
30%
10%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar vänster genom att framhäva rasism som ett allvarligt samhällsproblem och offrens rättigheter; den betonar skydd av utsatta grupper och opponerar mot extremistiska krafter (Nazism) samt starkt roll för rättsväsendet. Den saknar bredare diskussion om strukturella orsaker eller försvarssynpunkter och koncentrerar sig på att bekämpa hat och diskriminering, vilket stärker vänsterorienterade normer kring jämställdhet och anti-diskriminering.

Rubrik och framing:
Framingen förstärker bilden av rasistiskt våld som ett allvarligt samhällsproblem, där offret framstår som försvarslöst och gärningsmännen som rasistiska aktörer; fokus ligger på motivet och rättsprocessen snarare än breda samhällsfrågor.

Språk och ton:
Beskrivningen är saklig men tydligt kritisk mot gärningsmännens hatmotiv och våld, med starkt fokus på offrets utsatthet.

Källbalans:
Begränsad; huvudsakligen åklagare och offrets berättelse, med få eller inga synpunkter från försvar, polisen eller andra experter.

Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv saknas eller underprioriteras, till exempel försvars- eller familjeperspektiv, bredare diskussion om hatbrott och förebyggande åtgärder samt statistik eller jämförande kontexter kring ungdomsbrott och rasistiskt motiverat våld.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.