Privatflyg från Sverige släppte ut 35 000 ton koldioxid

Under 2025 genomfördes omkring 8 500 avgångar med privatflyg från svenska flygplatser. Flygningarna orsakade sammanlagt utsläpp på cirka 35 000 ton koldioxid, enligt en kartläggning från rättviseorganisationen Oxfam. Utsläppen motsvarade varannan timme den mängd koldioxid som en genomsnittlig svensk orsakar under ett helt år.

Oxfams policychef Hanna Nelson riktar kritik mot privatflyget och framhåller att det främst är en konsumtionsform för personer med mycket stora ekonomiska tillgångar. Hon anser att omfattningen av utsläppen är särskilt problematisk mot bakgrund av klimatkrisen.

Uppgifterna ingår i Oxfams arbete med att kartlägga sambandet mellan ekonomiska skillnader och klimatpåverkan. Den 27 oktober 2026 publicerade Oxfam International rapporten Disaster Divide: How Climate Chaos Deepens Inequality and Enriches the Few. Bland rapportförfattarna finns Max Lawson, Astrid Nilsson Lewis, Alex Maitland och Joel Chester Pagulayan. Rapporten behandlar bland annat klimatkatastrofer, utsläpp och ekonomisk ojämlikhet.

Den svenska undersökningen omfattar framför allt privata affärsjetflygplan med mellan fyra och 19 passagerarplatser. En stor del av avgångarna sker från flygplatser i närheten av Sveriges större städer. Oxfam påpekar att även andra flygplanstyper kan förekomma i det analyserade materialet, men organisationen bedömer att privata affärsjet utgör huvuddelen.

Hanna Nelson understryker att kartläggningen gäller flygplanen och deras utsläpp, inte vilka enskilda personer som har rest med dem. Organisationen har därför inte identifierat passagerarna bakom flygningarna.

I den internationella kartläggningen uppskattar Oxfam att omkring 250 000 människor använder privatjet. Det motsvarar 0,003 procent av världens befolkning. Nästan sju av tio privatflyg lyfter i USA.

Enligt Oxfam International uppgav dessutom i ett pressmeddelande den 27 oktober att privatflygets globala koldioxidutsläpp under två sekunder motsvarar vad en person i den fattigaste halvan av världens befolkning släpper ut under ett helt år.

Transportstyrelsen redovisar 40 536 flygtimmar inom kategorin privatflyg med svenskregistrerade luftfartyg under 2025, jämfört med 41 589 timmar under 2024. Statistiken gäller svenskregistrerade luftfartyg och har därmed en annan avgränsning än Oxfams kartläggning av privata affärsjetflyg från Sverige.

Ägare och brukare av luftfartyg är skyldiga att rapportera flygtider till Transportstyrelsen. Myndigheten sammanställer uppgifterna varje år och använder dem bland annat i Sveriges rapportering till EU och den internationella civila luftfartsorganisationen ICAO.

Oxfams beräkningar bygger på uppgifter från Private Jet Emissions Tracker, ett analysverktyg som utvecklats av den amerikanska tankesmedjan Institute for Policy Studies. Systemet använder bland annat flygplanens transpondersignaler för att registrera avgångsplatser, flygsträckor och flygtider.

Vissa ambulansflygplan ingår normalt i den flygplanskategori som verktyget följer. Dessa har dock uteslutits från det svenska underlaget.

Den 20 juli 2026 presenterade Institute for Policy Studies projektet Private Jet Accountability Project och kampanjen Tax Private Jets. Tankesmedjan uppgav att utsläppsverktyget skulle användas för att undersöka privatflygets klimatpåverkan, även vid större idrottsevenemang.

I samband med en VM-match i amerikanska Santa Clara registrerade organisationen 879 flygplatsoperationer med koppling till privatjet. Institute for Policy Studies beräknade att verksamheten orsakade 3 030 ton extra koldioxidutsläpp, vilket motsvarade en ökning på 83 procent jämfört med ett femårigt genomsnitt för flygplatserna i området.

Privatflygets omfattning i samband med stora evenemang har även uppmärksammats vid amerikansk fotboll. Efter årets Super Bowl-final lyfte närmare 100 privatjet från flygplatser i närheten av arenan inom två timmar efter matchens slut.

Sett över året är privatflygets avgångar globalt särskilt koncentrerade till högtider. Enligt Oxfams kartläggning är flygaktiviteten som störst kring jul, nyår och den amerikanska högtiden thanksgiving. Därefter följer alla hjärtans dag.

Hanna Nelson beskriver hur privatjet bland annat används för privata utflykter och resor i samband med romantiska möten, exempelvis till Paris eller andra destinationer.

Oxfam förespråkar politiska åtgärder för att begränsa utsläppen från särskilt koldioxidintensiv konsumtion. Organisationen vill i första hand se förbud mot vissa former av lyxkonsumtion, däribland privatflyg och lyxjakter, eller åtminstone särskilda höga skatter.

Organisationen föreslår också en progressiv flygskatt där beskattningen ökar med antalet flygresor. Hanna Nelson anser att personer med stora ekonomiska resurser bör bära en större kostnad för de utsläpp som deras konsumtion orsakar.

EU:s nuvarande regler innehåller flera bestämmelser om beskattning av flyg. Enligt EU-kommissionen är flygbränsle som används för annat än privat nöjesflyg i regel undantaget från punktskatt genom unionens energiskattedirektiv. Medlemsländerna får beskatta bränsle för inrikesflyg och kan genom bilaterala avtal även införa beskattning av flygningar mellan EU-länder.

EU-kommissionen anger samtidigt att den kostnadsfria tilldelningen av utsläppsrätter till flygoperatörer avvecklas från 2026. Under perioden 2024–2030 avsätts dessutom 20 miljoner utsläppsrätter för att stödja användningen av alternativa flygbränslen.

Flygets klimatpåverkan begränsas inte till utsläppen av koldioxid. Europeiska miljöbyrån EEA uppskattar att den samlade påverkan på klimatet är mellan två och fyra gånger större än den som enbart koldioxidutsläppen orsakar. Myndigheten pekar bland annat på kondensstrimmor och andra utsläpp på hög höjd, samtidigt som beräkningarna av dessa effekter är förenade med större osäkerhet.

Naturvårdsverkets statistik visar att koldioxidutsläppen från utrikesflyg inom den svenska delen av EU:s utsläppshandel ökade med 4,8 procent under 2025 jämfört med 2024. Ökningen motsvarade omkring 120 000 ton koldioxid. Statistiken omfattar dock endast rapporteringsskyldiga flygoperatörer och inte samtliga flygningar till och från Sverige.

Naturvårdsverket har även redovisat att svenska flygoperatörers användning av hållbart flygbränsle inom EU:s utsläppshandel fördubblades mellan 2024 och 2025. Andelen biogena utsläpp steg under perioden från 1,0 till 1,9 procent.

I juni 2026 presenterade Naturvårdsverket preliminära uppgifter som visade att Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser uppgick till 46,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter under 2025. Det var omkring 1,3 miljoner ton mindre än föregående år. Den statistiken har en annan geografisk och metodmässig avgränsning än Oxfams uppgifter om privatflygningar från Sverige.

Hanna Nelson anser att politiska beslut behövs för att minska utsläppen från privatflyg och andra former av utsläppsintensiv lyxkonsumtion. Enligt Oxfam bör beskattningen i högre grad riktas mot dem som använder dessa transportmedel mest.