
AI-genererad illustration
Dmytro Svyatash frihetsberövad i Sverige efter gränskontroll
Den tidigare ukrainske parlamentsledamoten Dmytro Svyatash, 55, har omhändertagits av svensk gränspolis efter att ha anlänt till Arlanda. Han är dömd till tolv års fängelse i Ukraina och befinner sig nu på Migrationsverkets förvar i Märsta. Hans advokat Mark Safaryan har överklagat frihetsberövatendet och kräver att han försätts på fri fot.
Dmytro Svyatash anlände till Sverige i torsdags förra veckan. Enligt Mark Safaryan var avsikten att besöka en konsert med Stevie Wonder på 3 Arena i Stockholm. Vid passkontrollen stoppades den tidigare politikern och nekades inresa.
Svyatash är medborgare i både Ukraina och Ryssland. Vid ankomsten ska han ha använt sitt ukrainska pass. Hans advokat uppger att ingripandet formellt grundar sig på ett polskt återreseförbud som registrerats i Schengenländernas gemensamma informationssystem.
Mark Safaryan anser däremot att åtgärden har politiska motiv. Han hänvisar till att Svyatash är efterlyst av ukrainska myndigheter och menar att detta ligger bakom beslutet att hålla honom frihetsberövad.
Schengens informationssystem, SIS, används enligt Polismyndigheten bland annat för registrering av personer från länder utanför Schengenområdet som omfattas av återreseförbud. När en registrering påträffas kan Sveriges Sirenekontor vid Nationella operativa avdelningen kontakta det land som lagt in uppgifterna för att inhämta ytterligare information.
Polismyndigheten uppger också att registrerade personer kan begära att få information om sina uppgifter och ansöka om rättelse eller radering om registreringen är felaktig. Möjligheten att ta del av informationen kan dock begränsas av sekretess.
I överklagandet invänder Mark Safaryan mot att det finns tillräckliga skäl för fortsatt förvar. Enligt Polismyndighetens beskrivning av utlänningslagen ska ett förvarsbeslut omedelbart upphävas när förutsättningarna för frihetsberövandet inte längre är uppfyllda. Innan förvar beslutas ska polisen också bedöma om uppsikt, med regelbunden anmälningsskyldighet, kan vara en tillräcklig åtgärd.
Dmytro Svyatash har genom sin advokat begärt en muntlig förhandling i Migrationsdomstolen. Begäran avslogs under tisdagen. Domstolen har i stället gett honom möjlighet att lämna sitt slutliga skriftliga yttrande senast på onsdagen klockan 10.00. Därefter ska domstolen avgöra ärendet.
Advokaten har även framfört att Svyatash motsätter sig en utlämning till Ukraina. Mark Safaryan anser att en sådan utlämning skulle strida mot europeisk rättspraxis.
Frågan om utlämning till Ukraina har tidigare prövats av Högsta domstolen. I ett avgörande den 31 oktober 2023, mål B 3926-23, bedömde domstolen att en utlämning under de rådande krigsförhållandena skulle strida mot artikel 3 i Europakonventionen.
Högsta domstolen framhöll i avgörandet att både krigets påverkan på förhållandena för frihetsberövade och riskerna för den enskilda personen måste beaktas. Beslutet gällde en annan person än Dmytro Svyatash.
Vid utlämningsärenden som gäller länder utanför Norden och Europeiska unionen kan Högsta domstolen pröva om rättsliga hinder föreligger. Om domstolen konstaterar sådana hinder får utlämning inte genomföras. I andra fall är det regeringen som fattar det slutliga beslutet. Det finns inga bekräftade uppgifter i det aktuella underlaget om att en formell utlämningsbegäran har lämnats in beträffande Svyatash.
Dmytro Svyatash tillhörde tidigare Ukrainas mest förmögna personer. Mellan 2002 och 2019 satt han i landets parlament, Verkhovna rada, där han företrädde Regionernas parti. Han lämnade Ukraina 2019 och har därefter levt i exil i Ryssland.
Enligt den ukrainska public service-organisationen Suspilne försökte han återvända till parlamentet genom att kandidera för Oppositionsplattformen – För livet vid valet 2019, men han fick inget mandat. Samma år efterlystes han enligt Suspilne inom ramen för en utredning om misstänkt bedrägeri och dokumentförfalskning.
Kievs stadsåklagarmyndighet har även redovisat uppgifter om Svyatashs tidigare affärsverksamhet. Under perioden 2008–2014 kontrollerade han enligt myndigheten företag som monterade och sålde bilar tillverkade i Ryssland.
Företagen hade tagit banklån på sammanlagt över 50 miljoner amerikanska dollar. Kievs stadsåklagarmyndighet uppgav att de obetalda skulderna uppgick till närmare 2,2 miljarder ukrainska hryvnja.
Under 2022 vidtog ukrainska myndigheter åtgärder mot tillgångar kopplade till Svyatash. Ukrainska Pravda redovisade den 22 december samma år uppgifter från Kievs polis och stadsåklagarmyndighet om att egendom värd omkring 600 miljoner hryvnja hade beslagtagits i augusti 2022. Tillgångarna överlämnades till Ukrainas myndighet för förvaltning av beslagtagna tillgångar.
Den 11 maj 2023 meddelade Ukrainas säkerhetstjänst SBU att Dmytro Svyatash och de tidigare parlamentsledamöterna Oleg Tsarjov och Igor Markov hade delgivits misstankar om högförräderi under krigstillstånd. Misstankarna gällde artikel 111.2 i Ukrainas strafflag och avsåg enligt säkerhetstjänsten deras påstådda medverkan i Rysslands krigföring mot Ukraina.
Senare samma år, den 18 november, omfattades Svyatash av ett beslut om personliga ekonomiska sanktioner från Ukrainas nationella säkerhets- och försvarsråd. Åtgärderna innefattar bland annat frysning av tillgångar.
I den officiella sanktionsförteckningen anges han som Dmytro Volodymyrovytj Svyatash, född den 15 juni 1971. Förteckningen anger också att han har både ukrainskt och ryskt medborgarskap.
Den 10 juni 2024 meddelade Kievs stadsåklagarmyndighet att Petjerskyjs distriktsdomstol i Kiev hade dömt den tidigare parlamentsledamoten till tolv års fängelse. Domen omfattade flera brott, däribland offentliga uppmaningar om förändringar av Ukrainas territoriella gränser och framställning samt spridning av material som rättfärdigade väpnad aggression mot Ukraina.
Domstolen beslutade dessutom att egendom skulle konfiskeras. Förhandlingen genomfördes utan att Svyatash själv närvarade, men han företräddes av en försvarare.
Mark Safaryan vill nu att den tidigare politikern ska släppas från förvaret i Märsta och ges möjlighet att återvända till Ryssland. Advokaten uppger att Svyatash har tillgång till privatflyg som kan användas för hemresan.
Utrikesdepartementet, Ukrainas ambassad i Stockholm och Polisens nationella mediecenter har sökts för kommentarer.
Källor
Analys
Förklaring:
Texten använder i stor utsträckning ett sakligt språk och en neutral ton. Många meningar är tydligt källhänvisade genom formuleringar som 'enligt', 'uppger', 'anser', 'beskrivning av utlänningslagen', vilket gör att informationen kopplas till specifika aktörer eller organ och inte journalistens egna tolkningar. Artikeln presenterar flera perspektiv (advokat, myndigheter, domstol, landets myndigheter) och återger deras synpunkter utan att journalisten själv uttrycker värderingar, förstärkningar eller slutsatser. Den gör inte användning av laddade eller dramatiserande uttryck som journalistiskt på egen hand; invecklade juridiska detaljer återges med hänvisning till källor. Eftersom källor tydligt anges och texten följer en sammanhängande och deskriptiv berättelse, bedöms oberoendet som mycket högt trots att ämnet är kontroversiellt. Ingen journalistisk egen värdering visas i språket.
Förklaring:
Artikeln betonar rättsprocessen, säkerhet och gränsadministration samt att olika myndigheter och rättsliga instanser är involverade. Den väver in möjliga politiska motiv genom advokatens påståenden men framhäver samtidigt lagligheten, EU-rätt och rättsprocedur, vilket förstärker en pragmatisk, institutionell syn som tjänar en mitten- eller pragmatiskt orienterad läsning snarare än en tydligt vänster- eller högerinriktad. Denna balansen i perspektiv och fokus på regelverk innebär att den politiska gynnsamheten främst hamnar hos mitten, med vissutan betoning på rättssäkerhet och myndighetsbaserade lösningar snarare än ideologiska beslut.
Rubrik och framing:
Framing: En rätts- och säkerhetspolicyinriktad bild av statliga åtgärder vid gränsen; problem och aktörer är myndigheter och rättsprocessen, och lösningen presenteras som ett pågående rättsförfarande.
Språk och ton:
Neutral och saklig
Källbalans:
Brett källunderlag med svenska myndigheter, rättsliga instanser, advokatens argument samt internationella och ukrainska källor
Utelämnanden och kontext:
Brist på input från Svyatash själv samt från oberoende människorättsorganisationer och svenska migrations- eller asyldebattörer; saknas jämförelser med liknande fall och kommentarer från Ukraina om politiska motiv i beslutet
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Forskare misstänker autoimmun sjukdom bakom Mona Lisas utseende
Den italienske dermatologen Luigi Laino har presenterat en vetenskaplig studie där han undersöker om kvinnan...

91 studenter får bostad genom omstridd uthyrningsmodell i Göteborg
Göteborgs kommunala bostadsbolag erbjuder studentlägenheter i områden som polisen klassificerar som utsatta eller särskilt utsatta....

Privatflyg från Sverige släppte ut 35 000 ton koldioxid
Under 2025 genomfördes omkring 8 500 avgångar med privatflyg från svenska flygplatser. Flygningarna orsakade sammanlagt...

Intern konflikt i SD om svenskhet och nationell tillhörighet
En omfattande konflikt om definitionen av svenskhet har uppstått mellan två framträdande företrädare för Sverigedemokraterna....
