Intern konflikt i SD om svenskhet och nationell tillhörighet

En omfattande konflikt om definitionen av svenskhet har uppstått mellan två framträdande företrädare för Sverigedemokraterna. Mattias Karlsson Bergman, ordförande i riksdagens kulturutskott, har riktat skarp kritik mot riksdagsledamoten Richard Jomshof efter dennes uttalanden om det svenska folkets ställning i Sverige.

Motsättningarna har även nått Sverigedemokraternas partiledning. Flera ledamöter i partistyrelsen betraktar Jomshofs uttalanden som problematiska, enligt uppgifter som SVT Nyheter publicerade den 21 oktober 2026. Reaktionerna inom partiledningen hade uppstått redan innan den senaste offentliga ordväxlingen.

Den interna konflikten gäller framför allt skillnaden mellan kulturnationalism och etnonationalism. Karlsson Bergman har på Facebook beskrivit hur debattörer och opinionsbildare med stora följarskaror under senare tid argumenterat för att Sverigedemokraterna borde förändra sin nationalistiska inriktning från den förstnämnda till den sistnämnda. Förklaringen lämnades som svar på en fråga från partiets riksdagsledamot Josef Fransson.

I Sverigedemokraternas principprogram definieras den nationella gemenskapen utifrån kultur, språk, identitet och lojalitet snarare än genetiskt ursprung eller historisk nationstillhörighet. Partiets officiella hållning är därmed att även människor med bakgrund i andra länder kan bli en del av den svenska nationen.

Samma synsätt återkommer i Sverigedemokraternas valplattform för 2026. Där anger partiet att människor som inte fötts som svenskar kan bli en del av den nationella gemenskapen genom assimilation. För detta förutsätts en anpassning till svensk kultur och en identifikation med den.

Richard Jomshof har samtidigt framhållit betydelsen av att det svenska folket även fortsättningsvis utgör en majoritet av Sveriges befolkning. I ett inlägg på X beskrev han Sverige som det svenska folkets land och svenskarna som landets ursprungsbefolkning. Han argumenterade utifrån detta för att det finns ett värde i att denna befolkningsgrupp förblir i majoritet.

I ett tidigare inlägg på X hade Jomshof dessutom framhållit biologiska band som en av flera faktorer bakom ett sammanhållet svenskt samhälle. Han beskrev dessa band som en del av Sveriges grund tillsammans med andra omständigheter.

Uttalandena har mött invändningar från Mattias Karlsson Bergman. Under en diskussion på Facebook anklagade han Jomshof för att uttrycka en syn där svenskarnas genetiska ursprung och släktbakgrund avgör vem som fullt ut tillhör landet.

Karlsson Bergman menade att Jomshofs resonemang kunde tolkas som att personer som assimilerats i det svenska samhället, men har en annan härkomst, endast skulle accepteras som svenskar med lägre ställning och under förutsättning att de inte blev alltför många. Han betecknade den hållningen som både omoralisk och vedervärdig.

Ordväxlingen togs senare bort från Facebook. Både Jomshof och Karlsson Bergman har samtidigt uttryckt att de i grunden stöder tanken om en öppen svenskhet.

Motsättningarna har också aktualiserat Richard Jomshofs ställning inom Sverigedemokraternas ledning. TV4 Nyheterna uppgav den 21 oktober, med hänvisning till kontakter inom partiet, att diskussioner på hög nivå hade förts om hans framtida uppdrag. Bland annat hade hans plats i partiets verkställande utskott diskuterats.

Partiledaren Jimmie Åkesson pekades i dessa uppgifter ut som den person som skulle kunna agera i frågan. Något beslut om förändringar av Jomshofs ställning hade dock inte bekräftats.

Jomshof har själv skrivit på Facebook att frågan om svenskhet skulle kunna behandlas under Sverigedemokraternas kommande landsdagar.

Det är inte första gången Jomshofs relation till partiledningen aktualiseras. I februari 2025 lämnade han uppdraget som ordförande i riksdagens justitieutskott efter en konflikt kring förslaget om att förbjuda vissa halvautomatiska jaktvapen. Även denna tidigare motsättning har uppmärksammats i samband med de interna diskussionerna om hans position.

Richard Jomshof var tidigare Sverigedemokraternas partisekreterare från den 26 februari 2015 till den 17 oktober 2022. Han fortsatte därefter som ordförande i justitieutskottet fram till den 14 februari 2025. Sedan den 6 oktober 2026 är han ledamot i riksdagens näringsutskott.

Mattias Karlsson Bergman har också haft flera centrala uppdrag inom partiet. Mellan den 29 september 2014 och den 24 november 2019 var han Sverigedemokraternas gruppledare i riksdagen. Den 6 oktober 2026 tillträdde han som ordförande i kulturutskottet.

Debatten berör även partiets syn på medborgarskap och nationell identitet. Sverigedemokraterna förespråkar högre krav för svenskt medborgarskap och betonar betydelsen av språkkunskaper, kulturell anpassning och lojalitet.

I partiets sammanhållningspolitiska inriktningsprogram anges att en människas nationstillhörighet kan förändras under livet. Där föreslås bland annat krav på längre vistelsetid, kunskaper i svenska språket och ett hederligt levnadssätt inför förvärv av svenskt medborgarskap.

Även Carl Eos, debattör vid Sverigedemokraternas tankesmedja Oikos, har deltagit i diskussionen och anslutit sig till Karlsson Bergmans linje.

Eos bedömer att delar av motsättningarna bottnar i en oro över den omfattande invandringen under lång tid och dess påverkan på Sverige. Han anser samtidigt att diskussionen har kommit att handla om vilka människor som har rätt att betrakta sig som svenskar, en utveckling som han beskriver som mycket olycklig.

Varken Mattias Karlsson Bergman eller Richard Jomshof har kunnat nås för ytterligare kommentarer om den uppmärksammade konflikten.