Över sju miljoner insamlade till krigsdrabbade i Ukraina

En insamling för att hjälpa Ukrainas befolkning under vintern har hittills gett drygt sju miljoner kronor. Pengarna kan användas för att täcka vinterutgifter för 1 325 familjer eller genomföra omfattande reparationer av 84 krigsskadade bostäder. Samtidigt rapporterar internationella hjälporganisationer om stora behov av uppvärmning, elektricitet och fungerande bostäder.

Insamlingen Hjälp Ukraina i vinter genomförs av två svenska medieaktörer. Åsa Widell, generalsekreterare för Sverige för UNHCR, framhåller att bidragen är betydelsefulla eftersom de humanitära behoven i Ukraina enligt henne är större än vid någon tidigare tidpunkt under kriget.

Rysslands fullskaliga invasion inleddes i februari 2022. Under de fyra år och nio månader som därefter har gått har omfattande skador uppstått på Ukrainas bostäder och samhällsinfrastruktur. Åsa Widell beskriver hur stödet från privatpersoner och företag var omfattande redan när invasionen inleddes.

En viktig del av FN:s flyktingorgan UNHCR:s arbete är att hjälpa människor att återställa skadade bostäder. Åtgärderna omfattar bland annat reparationer och tätning av byggnader för att de ska kunna användas under vintern. Insamlade medel kan också täcka kostnader för elektricitet, uppvärmning och vinterkläder.

En gemensam skadebedömning från Ukrainas regering, Världsbanken, Europeiska kommissionen och FN visar att 14 procent av landets bostadsbestånd hade skadats eller förstörts fram till den 31 december 2025. Skadorna berörde fler än tre miljoner hushåll. Världsbanken meddelade den 23 februari 2026 att återuppbyggnadsbehovet inom bostadssektorn uppskattades till närmare 90 miljarder dollar.

Åsa Widell uppger att omkring tre miljoner bostäder har skadats eller förstörts i ryska angrepp. Hon berättar också att ryska attacker på senare tid har riktats mot byggvaruhus, vilket försvårar möjligheterna för invånare att reparera sina hem. Enligt Åsa Widell ingår angreppen i Rysslands försök att göra vardagen svårare för den ukrainska befolkningen och försvaga dess uthållighet.

Problemen med energiförsörjningen är särskilt omfattande inför den kommande vintern. UNHCR meddelade den 30 oktober 2026 att minst 423 angrepp mot energianläggningar hade registrerats under föregående vinter. Organisationen uppgav samtidigt att 75 procent av dem som lämnade Ukraina mellan december 2025 och februari 2026 angav brist på elektricitet, vatten eller uppvärmning som en anledning till att de lämnade landet.

UNHCR:s vinterplan för 2026–2027 omfattar ekonomiskt stöd till omkring 310 000 människor. Därutöver planerar organisationen att förbättra isoleringen av bostäder för ytterligare 80 000 personer.

FN:s humanitära samordnare för Ukraina, Matthias Schmale, presenterade den 22 juli 2026 en gemensam vinterplan med ett finansieringsbehov på 358,4 miljoner dollar. Planen avser stöd till 2,1 miljoner människor mellan oktober 2026 och mars 2027. Bland de prioriterade grupperna finns personer i områden nära frontlinjen, evakuerade invånare och människor som drabbats av attacker mot civil infrastruktur.

Även FN:s barnfond UNICEF har presenterat omfattande vinterinsatser. Organisationen meddelade den 24 juli att den behöver 160,5 miljoner dollar för att nå tre miljoner människor, däribland 540 000 barn. Arbetet omfattar ekonomiska bidrag, reparationer av fjärrvärmesystem och energiförsörjning till skolor och vårdinrättningar.

UNICEF:s representant i Ukraina, Anne-Claire Dufay, uppgav i juli 2026 att organisationen planerar ekonomiskt stöd till 225 000 människor och värmeförsörjning för tre miljoner personer. Energibidrag till skolor ingår också i planen, med målet att 375 000 elever ska kunna fortsätta sin undervisning på plats.

Internationella organisationen för migration, IOM, redovisade i oktober 2026 en undersökning av situationen i städer, mindre tätorter och förorter inom regeringskontrollerade delar av Ukraina. Organisationen identifierade 1,9 miljoner internflyktingar som bodde i hyresbostäder i städer. Kyiv, Odessa, Dnipro och Charkiv pekades ut som särskilt utsatta för angrepp mot energi-, vatten- och värmeinfrastruktur inför vintern.

IOM uppgav även att omkring 2,2 miljoner internflyktingar hade en ursprunglig bostad som antingen var förstörd, svårt skadad eller vars skick inte var känt. Mellan juli 2024 och juni 2026 ökade andelen internflyktinghushåll som tvingats använda de mest ingripande ekonomiska överlevnadsstrategierna från ungefär en fjärdedel till en tredjedel.

Hjälporganisationen International Rescue Committee, IRC, uppmärksammade den 20 oktober 2026 att många krigsdrabbade familjer saknar pengar till vinterkläder, ved och annat bränsle. Organisationen beskrev särskilt svåra förhållanden i frontnära delar av Cherson, Sumy och Charkiv, där skador på bostäder och begränsad samhällsservice försvårar förberedelserna inför vintern.

Europeiska kommissionen har uppgett att EU avsatt 240 miljoner euro till humanitära insatser i Ukraina under 2026. Medlen omfattar bland annat kontantstöd till utsatta hushåll, tillfälliga bostäder, sjukvård, grundläggande förnödenheter och särskilda vinteråtgärder.

Den 24 februari 2026 presenterade Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen dessutom ett omedelbart stödpaket på 100 miljoner euro till bland annat reservgeneratorer och humanitär hjälp. Samtidigt presenterades 920 miljoner euro för en energiplan inför vintern 2026–2027, med insatser för reparationer, decentraliserad elproduktion och förbättrad uppvärmning.

Internationellt finansierade återuppbyggnadsprojekt har även omfattat reparationer av energisystem och bostäder. Världsbanken redovisade i augusti 2026 att projekt inom återuppbyggnadsfonden URTF hade bidragit till återställd elförsörjning för uppskattningsvis 3,5 miljoner kunder och värmeförsörjning för 1,5 miljoner invånare. Fonden hade dessutom finansierat stöd till bostadsreparationer för fler än 130 000 hushåll.

Avbrott i energiförsörjningen påverkar också sjukvården. FN:s befolkningsfond UNFPA meddelade den 29 september 2026 att ytterligare 6,8 miljoner dollar behövs för att upprätthålla organisationens insatser under vintern. UNFPA framhöll särskilt riskerna för mödravård, förlossningsvård och vård av nyfödda vid avbrott i elektricitet och uppvärmning, framför allt på landsbygden och i frontnära områden.

Åsa Widell har nyligen besökt Mykolajiv och Odessa i södra Ukraina, där hon träffade människor som lever med återkommande flyglarm och beskjutning. Under resan mötte hon bland annat en familj som tidigare brukade söka skydd i bostadens badrum.

Efter en natt med många flyglarm valde familjen en morgon att ligga kvar längre i sängen. Bostaden träffades då av en bomb. Enligt Åsa Widells berättelse pressades balkongen genom sovrummet där barnen befann sig och vidare in i badrummet, som förstördes helt. Familjemedlemmarna överlevde, men enligt hennes beskrivning skulle de sannolikt ha omkommit om de hade befunnit sig i badrummet när byggnaden träffades.

Åsa Widell beskriver den ukrainska befolkningen som mycket trött och rädd efter de återkommande angreppen. Hon berättar att flera personer hon mötte uttryckte en önskan om att få sova en enda natt utan rädsla. Samtidigt uppger hon att människorna hon träffade visade stark stolthet över sitt land och en fortsatt vilja att inte ge upp.