Kristersson varnar för splittring i Europas Ukrainaförhandlingar

Statsminister Ulf Kristersson (M) varnar för att europeiska länder kan börja föra egna förhandlingar med Ryssland om Europa inte lyckas enas om en gemensam företrädare. Efter ett möte med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och nordiska regeringschefer i Köpenhamn den 10 november ställde sig Kristersson bakom förslaget om en samordnad europeisk representation.

Kristersson anser att Europa behöver uppträda gemensamt i kontakterna med Ryssland. Han pekar på risken att flera länder annars försöker företräda antingen sina egna intressen eller Europa som helhet. Samtidigt framhåller han att det finns betydande svårigheter med att utse en person som samtliga europeiska länder kan acceptera.

Frågan aktualiserades av Volodymyr Zelenskyj under ett framträdande vid Köpenhamns universitet tidigare på tisdagen. Ukrainas president argumenterade för att Europa inte bör ha ett stort antal företrädare som var för sig för samtal med Rysslands president Vladimir Putin.

– Nej, det är jag inte. Det måste i grund och botten vara antingen något av de riktigt stora europeiska länderna, som också har auktoritet gentemot både USA och Ryssland, eller så måste det vara någon person som kan tala för samtliga EU-länder.

En komplikation som Kristersson lyfter är att flera europeiska länder står utanför EU. Därmed återstår frågor om hur en gemensam företrädare skulle utses och vilka länder personen skulle representera.

– Nej, det är jag inte. Det måste i grund och botten vara antingen något av de riktigt stora europeiska länderna, som också har auktoritet gentemot både USA och Ryssland, eller så måste det vara någon person som kan tala för samtliga EU-länder.

Även Danmarks statsminister Mette Frederiksen meddelade den 10 november att hon inte vill åta sig uppdraget. Hon uppgav samtidigt att frågan skulle behandlas under tisdagskvällen och återkomma vid Europeiska politiska gemenskapens toppmöte i Dublin senare under veckan.

Mötet i Köpenhamn samlade, enligt Ukrainas presidentkansli, Volodymyr Zelenskyj och regeringscheferna Mette Frederiksen från Danmark, Kristrún Frostadóttir från Island, Jonas Gahr Støre från Norge, Petteri Orpo från Finland och Ulf Kristersson från Sverige. Zelenskyj informerade deltagarna om de förhandlingar som tidigare under dagen hade ägt rum i Abu Dhabi.

Samtalen i Abu Dhabi förs mellan Ryssland och Ukraina med USA som medlare. Volodymyr Zelenskyj uppgav den 10 november att förhandlingarna bland annat omfattade utväxling av krigsfångar, frigivning av civila och återförande av ukrainska barn som förts till Ryssland. Även säkerhetsgarantier för Ukraina behandlades. Presidenten meddelade att diskussionerna skulle fortsätta den 11 november.

Förberedelserna hade pågått före mötet i Danmark. Ukrainas presidentkansli meddelade den 6 november att Zelenskyj diskuterat de kommande Abu Dhabi-förhandlingarna med ledarna för de åtta nordiska och baltiska länderna. Enligt Zelenskyj hade Ukraina även lämnat förslag till USA om möjliga resultat av förhandlingarna.

USA:s särskilda sändebud Jared Kushner uppgav att amerikanska representanter den 5 november hade träffat företrädare för Ukraina, Nato och europeiska samarbetspartner i Bryssel. Diskussionerna handlade om säkerhetsgarantier för Ukraina och ett bredare säkerhetssystem för Europa.

Frankrikes utrikesminister Jean-Noël Barrot meddelade också att Frankrike tillsammans med andra europeiska länder skulle delta i samtal i Abu Dhabi under veckan. Vid tidpunkten för beskedet hade Frankrike ännu inte utsett någon representant.

Frågan om direkta kontakter med Moskva har samtidigt skapat motsättningar mellan europeiska ledare. Norges statsminister Jonas Gahr Støre och Finlands president Alexander Stubb hade under veckorna före Köpenhamnsmötet fört direkta samtal med Vladimir Putin. Kontakterna kritiserades av både Ulf Kristersson och Mette Frederiksen.

Efter mötet i Köpenhamn betonade Kristersson att Sverige motsätter sig att Europas säkerhetsfrågor diskuteras utan europeisk medverkan. Han framhöll också att kriget först måste upphöra innan mer omfattande förhandlingar om säkerheten i Europa kan genomföras.

Inför sammankomsten hade Sveriges regering meddelat att Ukrainas omedelbara behov av luftförsvar och skydd av energisektorn skulle behandlas. På dagordningen fanns även det fortsatta militära stödet till Ukraina och det europeiska säkerhetsläget.

Mette Frederiksen och Volodymyr Zelenskyj hade dessutom ett separat bilateralt möte den 10 november. Enligt Danmarks statsministerium skulle även landets ekonomi- och inrikesminister, utrikesminister, närings- och konkurrenskraftsminister samt försvarsminister delta från dansk sida.

Efter mötet med Frederiksen meddelade Zelenskyj att Danmark hade avsatt ytterligare militärt stöd till Ukraina motsvarande 645 miljoner euro.

Arbetet med att hitta en gemensam europeisk förhandlingsföreträdare väntas fortsätta vid kommande internationella möten. Europeiska rådet har meddelat att Europeiska politiska gemenskapens nionde toppmöte hålls i Dublin den 12 november 2026. Totalt har 48 stats- och regeringschefer bjudits in.

Toppmötet leds gemensamt av Europeiska rådets ordförande António Costa och Irlands regeringschef Micheál Martin. Dagen därpå, den 13 november, hålls enligt det irländska EU-ordförandeskapet ett informellt möte mellan EU:s 27 stats- och regeringschefer. Även Europeiska kommissionens ordförande ska delta.

Volodymyr Zelenskyj uppgav under besöket i Danmark att ett planerat möte i Berlin den 19 november också skulle kunna ge europeiska ledare möjlighet att nå en överenskommelse om vem som ska företräda Europa i förhandlingarna med Ryssland.

Visa en annan version