Hård konflikt i Israels parlament när regeringsmakten ska avgöras

Israels nyvalda Knesset inledde sitt arbete den 10 november med protester, anklagelser och politiska motsättningar. Samtidigt fortsätter Gadi Eisenkot arbetet med att bilda regering efter valet den 27 oktober. Premiärminister Benjamin Netanyahu riskerar därmed att förlora regeringsmakten.

President Isaac Herzog gav den 8 november Gadi Eisenkot uppdraget att försöka bilda en ny regering. Beslutet fattades trots att Benjamin Netanyahus parti Likud blev störst i valet med 27 mandat, jämfört med 21 för Eisenkots parti Yashar. Herzog hänvisade till tidigare tillfällen då regeringsuppdraget gått till en annan partiledare än den som företrätt parlamentets största parti.

Vid presidentens konsultationer rekommenderade partier med sammanlagt 67 mandat Eisenkot, medan Netanyahu fick stöd av partier med 46 mandat. Ett parti med sju mandat avstod från att föreslå någon kandidat. Det ultraortodoxa partiet United Torah Judaism meddelade redan den 5 november att det inte ville rekommendera någon regeringsbildare. Partiet företräddes då bland annat av parlamentsledamöterna Yitzhak Pindrus och Yitzhak Goldknopf.

Enligt den mandatfördelning som nyhetsbyrån Reuters redovisat har Netanyahus politiska block 53 av knessets 120 platser. Eisenkots allians kontrollerar 48 mandat. De två arabisk-israeliska partierna har tillsammans 19 mandat och har därmed en avgörande position i förhandlingarna om en parlamentarisk majoritet.

Den största arabiska partialliansen, Gemensamma listan, fick 11 mandat i valet och har ställt sig bakom Eisenkots koalition. Förenade arablistan Ra'am tilldelades åtta mandat. Knessets officiella valredovisning visar att 5 691 396 giltiga röster avgavs av totalt 7 331 981 registrerade väljare. Spärren för att få mandat i parlamentet var 3,25 procent.

Under tisdagens öppningsceremoni uppmanade president Isaac Herzog parlamentarikerna att söka kompromisser mellan partierna för att undvika ännu ett val. Hans uppmaning följdes dock av flera konfrontationer mellan regeringssidan och oppositionen.

Benjamin Netanyahu riktade i sitt anförande anklagelser mot de arabisk-israeliska partierna. Premiärministern hävdade att deras politik hotar Israels ställning som judisk stat. Han efterlyste samtidigt nationell sammanhållning med hänvisning till internationella påtryckningar som han menade skulle kunna tvinga Israel att inom en nära framtid acceptera ett kärnvapenbeväpnat Iran.

Oppositionsledaren Gadi Eisenkot reagerade på premiärministerns framträdande genom ett inlägg på X. Eisenkot beskrev Netanyahus tal som präglat av hat och fördömde hans anklagelser. Han förklarade också att anförandet hade stärkt hans uppfattning att Netanyahu omedelbart borde lämna premiärministerposten.

Även de arabisk-israeliska ledamöterna markerade sitt missnöje under sammanträdet. De lämnade plenisalen vid nationalsången, enligt israeliska journalister för att slippa stå upp medan den framfördes.

Tidigare under ceremonin hade ytterhögerministern Itamar Ben-Gvir avbrutit edsavläggelsen för Yousef Jabareen, ledare för Gemensamma listan. Ben-Gvir ifrågasatte högljutt Jabareens lojalitet och antydde att den riktades mot Hamas.

Knessets talman Amir Ohana ingrep efter avbrottet. Enligt The Times of Israel varnade Ohana för att ledamöter som fortsatte att störa ceremonin skulle avvisas från sammanträdet.

Det nyvalda parlamentet omfattar 46 personer som inte tidigare varit ledamöter i Knesset. Antalet kvinnliga parlamentariker uppgår till 33, vilket enligt den israeliska nyhetssajten Ynet är den högsta noteringen hittills.

Parallellt med regeringsförhandlingarna försöker Eisenkots politiska allierade förändra ledningen för parlamentet. Den 10 november enades Gadi Eisenkot, Naftali Bennett, Yair Golan, Avigdor Liberman och Yair Lapid om att nominera den tidigare ministern Matan Kahana till ny talman. Kahana står på femte plats på Yashars kandidatlista.

De fyra partierna Yashar, Yisrael Beitenu, Be'Yahad och Demokraterna skickade formella skrivelser till Amir Ohana med begäran om en omröstning om talmansposten redan vid parlamentets första sammanträde. Ohana meddelade att en tidigarelagd omröstning kunde genomföras om minst 61 ledamöter undertecknade begäran.

Eisenkots parti Yashar har också lagt fram ett förslag om att inrätta en oberoende kommission för att granska eventuella brister inför Hamas-attacken mot Israel den 7 oktober 2023. Benjamin Netanyahu har återkommande motsatt sig en sådan undersökning.

Oppositionspartiernas lagstiftningsarbete omfattar även flera av den avgående regeringens förändringar av rättssystemet. Yashar och Demokraterna meddelade den 10 november att de vill upphäva delar av dessa reformer. Förslagen gäller bland annat bestämmelser om domarutnämningar, justitiekanslerns befogenheter och ändringar av medielagstiftningen som genomförts under kommunikationsminister Shlomo Karhi.

Partiet Demokraterna har dessutom presenterat förslag om att tillåta kollektivtrafik under den judiska vilodagen sabbaten och införa möjlighet till borgerliga äktenskap. Partiet vill även utvidga det rättsliga skyddet för hbtq-personer.

En annan fråga i regeringsförhandlingarna gäller militärtjänstgöringen. Vid ett partimöte den 10 november förklarade Gadi Eisenkot att han vill få till stånd en nationell samlingsregering så snart som möjligt. Samtidigt meddelade han att han står fast vid kravet på att samtliga israeliska medborgare ska omfattas av militär, nationell eller civil samhällstjänst.

Avigdor Liberman, ledare för Yisrael Beitenu, framhöll enligt det israeliska public service-bolaget Kan den 10 november att en kommande regering måste hitta en lösning på frågan om militärtjänstgöring som även kan godtas av Israels högsta domstol.

Tiden för att nå en regeringingsöverenskommelse är begränsad. Enligt Israels grundlag har Gadi Eisenkot 28 dagar på sig att bilda regering från det att han tilldelats uppdraget. President Isaac Herzog kan därefter bevilja en förlängning på högst 14 dagar.

Nyhetsbyrån Reuters rapporterade den 10 november att Eisenkots ordinarie tidsfrist löper ut den 6 december. Om presidenten beviljar maximal förlängning får Eisenkot fram till den 20 december på sig att försöka samla en regeringsmajoritet.