Mette Frederiksen kritiserar nordiskt samtal med Vladimir Putin

Danmarks statsminister Mette Frederiksen har riktat kritik mot att Finlands president Alexander Stubb och Norges statsminister Jonas Gahr Støre tog direktkontakt med Rysslands president Vladimir Putin den 27 oktober. Frederiksen invänder mot att initiativet genomfördes utan föregående samordning med övriga nordiska länder.

Telefonsamtalet genomfördes från Helsingfors och var en fortsättning på diplomatiska kontakter som inleddes vid ett möte i Oslo den 20 oktober. Norges statsministerkansli meddelade att kontakten med Ryssland hade förberetts i samråd med Ukraina.

Samtalet behandlade Rysslands pågående krig mot Ukraina, säkerhetsläget i Östersjöregionen och förhållandena i de nordliga områdena. Alexander Stubb och Jonas Gahr Støre framhöll behovet av åtgärder för att minska krigets intensitet och skapa förutsättningar för att återuppta förhandlingarna.

Enligt Norges statsminister Jonas Gahr Støre var diskussionen med Vladimir Putin innehållsrik. Någon fullständig redogörelse för vad de tre ledarna sade till varandra har däremot inte offentliggjorts.

Kontakten var den första kända direkta kommunikationen mellan Alexander Stubb, Jonas Gahr Støre och Vladimir Putin sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari 2022, rapporterade Associated Press den 27 oktober.

Telefonsamtalet berörde även de förhandlingar mellan Ryssland och Ukraina som planerades till november i Abu Dhabi med amerikansk medling. Reuters rapporterade den 27 oktober att de båda nordiska ledarna efter samtalet med Vladimir Putin också hade kontakt med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

När Volodymyr Zelenskyj informerades om samtalet efterfrågade han konkreta insatser för att begränsa angreppen mot Ukrainas energianläggningar och annan infrastruktur.

Kreml betonade i sin redogörelse att en långsiktig fredsuppgörelse måste ta full hänsyn till Rysslands intressen. Den ryska ledningen kritiserade samtidigt Europeiska unionens och Natos politik och anklagade organisationerna för att bidra till att kriget fortsätter.

Danmarks statsminister Mette Frederiksen har ifrågasatt varför Finland och Norge valde att genomföra kontakten utan gemensam nordisk förankring. Hon beskrev initiativet som ett självständigt agerande från de två länderna och framhöll sin kritik mot bristen på samordning.

Finland och Norge har båda landgräns mot Ryssland, till skillnad från Danmark och Sverige. De två ländernas geografiska förhållanden har lyfts fram i samband med deras beslut att ta direktkontakt med den ryske presidenten.

Samtidigt hade Finland och Norge redan deltagit i flera diplomatiska möten om Ukrainas framtid. Den 20 oktober samlades företrädare för länderna i Oslo tillsammans med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Enligt Norges statsminister Jonas Gahr Støre hade Zelenskyj själv begärt att Norge och Finland skulle organisera mötet.

Finlands presidentkansli meddelade inför mötet att även USA:s särskilda sändebud Steve Witkoff och Jared Kushner skulle delta. Diskussionerna gällde Rysslands krig mot Ukraina och säkerhetsfrågor i Europa.

Den 21 oktober uppgav Jonas Gahr Støre att mötet i Oslo hade omfattat Ukrainas framtida säkerhetsarrangemang, ekonomiska återuppbyggnad och territoriella frågor. Nationella säkerhetsrådgivare från Storbritannien, Tyskland och Italien samt representanter för Europeiska unionen och Nato deltog också i en arbetsmiddag i anslutning till mötet.

Samma dag framhöll Alexander Stubb vid ett evenemang arrangerat av Atlantic Council of Finland i Helsingfors att förhandlingarna mellan Ryssland, Ukraina och USA behövde inledas. Han pekade särskilt på amerikanska säkerhetsgarantier för Ukraina som en central fråga i arbetet med en fredsuppgörelse.

De finsk-ukrainska kontakterna hade även omfattat ekonomiska frågor kopplade till kriget. Ukrainas presidentkansli meddelade den 10 oktober att Volodymyr Zelenskyj och Alexander Stubb hade diskuterat Rysslands inkomster från export av oljeprodukter och möjligheterna att begränsa resurser som används för att finansiera den ryska krigföringen.

Frågan om Europas representation i fredsförhandlingarna har också aktualiserats. Inför telefonsamtalet den 27 oktober föreslog Tjeckiens president Petr Pavel att europeiska länder skulle utse gemensamma företrädare för förhandlingarna om Ukraina. Han nämnde Alexander Stubb och Mette Frederiksen som möjliga representanter.

Den nordiska kontakten med Vladimir Putin ägde rum drygt fyra år och åtta månader efter att Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina. Kriget pågår fortfarande, samtidigt som diplomatiska samtal förs om förutsättningarna för förhandlingar.

Någon gemensam nordisk överenskommelse om telefonsamtalet hade inte träffats före kontakten med Kreml. Mette Frederiksens kritik gäller hur initiativet samordnades mellan de nordiska regeringarna.