Massprotester i Tjeckien mot regeringens mediereform

Tiotusentals demonstranter samlades på söndagen den 25 oktober i Tjeckiens huvudstad Prag för att protestera mot regeringens planer på att avskaffa tv- och radioavgiften. Protesterna riktades mot premiärminister Andrej Babiš och regeringens förslag att finansiera public service genom statsbudgeten i stället för genom särskilda avgifter.

Förslaget har väckt oro för att de statligt finansierade mediebolagen Česká televize och Český rozhlas ska bli mer beroende av politiska beslut. Demonstranterna krävde att premiärministern skulle avstå från att påverka landets medier.

Regeringskoalitionen drev under natten till söndagen igenom lagförslaget i parlamentets första behandling. Omröstningen genomfördes klockan 4.36 efter att deputeradekammarens talman Tomio Okamura begränsat debatten, rapporterade Reuters den 25 oktober. Förslaget skickades därefter vidare till parlamentets utskott.

Protestledaren Mikuláš Minář, ordförande för organisationen Milion chvilek pro demokracii, kritiserade tidpunkten för beslutet. Under demonstrationen i Prag jämförde han nattliga beslut med hur den organiserade brottsligheten och den sovjetiska politbyrån fattade beslut.

Även president Petr Pavel reagerade på parlamentets behandling. Han kritiserade den oväntade nattomröstningen och ansåg att tillvägagångssättet hade skadat förtroendet för regeringens avsikter samt väckt frågor om motiven bakom förändringen, rapporterade Radio Prague International.

Protesterna hade redan på lördagen den 24 oktober samlat omkring 4 000 människor i staden Brno. Deltagarna demonstrerade till stöd för landets public service-medier, rapporterade Radio Prague International.

Lagförslaget registrerades i den tjeckiska deputeradekammaren den 22 maj 2026 som ärende 201. Det lämnades in av parlamentarikerna Patrik Nacher, Tomio Okamura, Taťána Malá, Radim Fiala, Filip Turek, Barbora Rázga och Martin Kolovratník.

Den 24 juni registrerade parlamentet regeringens yttrande över förslaget. Ondřej Babka utsågs till föredragande och medie- och kulturutskottet fick ansvaret för den fortsatta beredningen.

Europeiska radio- och tv-unionen, EBU, varnade den 23 oktober för att förslaget skulle minska den sammanlagda årliga finansieringen av Česká televize och Český rozhlas med omkring 1,4 miljarder tjeckiska kronor. Det motsvarar ungefär 15 procent och skulle sänka finansieringen till cirka 7,8 miljarder tjeckiska kronor.

EBU och andra internationella medieorganisationer hänvisade samtidigt till artikel 5.3 i EU:s mediefrihetsförordning. Bestämmelsen ställer krav på att finansieringen av public service ska grundas på transparenta och objektiva kriterier som fastställs i förväg. Finansieringen ska också vara tillräcklig, långsiktig och förutsägbar.

Oppositionspartierna planerar att föra frågan vidare till både Tjeckiens författningsdomstol och EU-kommissionen. Invändningarna gäller regeringens och koalitionens hantering av lagförslagets första behandling, rapporterade den tjeckiska nyhetsbyrån ČTK.

Missnöjet har även lett till strejkplaner inom public service. Anställda vid både Česká televize och Český rozhlas har aviserat en heldagsstrejk tisdagen den 3 november, rapporterade Radio Prague International. I samband med ett tidigare strejkvarsel i juni 2026 meddelade ledningen för Česká televize att de respekterade de anställdas strejkrätt och samtidigt vidtog åtgärder för att hålla sändningarna i gång.

Premiärminister Andrej Babiš meddelade måndagen den 26 oktober att regeringskoalitionen inte tänker dra tillbaka lagförslaget. Däremot avser han att under parlamentets andra behandling föreslå en möjlighet för medborgarna att frivilligt fortsätta betala tv- och radioavgifter.

Babiš har försvarat förändringen som en reform av finansieringssystemet och samtidigt öppnat för diskussion om delar av förslaget. Han har beskrivit proteströrelsen som uppviglande. Den 26 oktober försäkrade han också att regeringen inte kommer att ingripa i Česká televizes eller Český rozhlas redaktionella verksamhet eller personalfrågor.

Lagstiftningsprocessen är ännu inte avslutad. Nyhetsbyrån AFP rapporterade att förslaget även måste behandlas och godkännas av parlamentets överhus innan det kan bli lag. Den nattliga omröstningen innebär därför inte att det nuvarande avgiftssystemet har avskaffats.

Samtidigt fortsätter mobiliseringen mot förslaget. Organisationen Milion chvilek pro demokracii har utlyst ytterligare en demonstration den 15 november på Letnáområdet i Prag, rapporterade nyhetsbyrån ČTK.