
AI-genererad illustration
Leo XIV blir historisk – deltar i USA:s mellanårsval
Påve Leo XIV har som amerikansk medborgare deltagit i röstningen inför mellanårsvalet i USA den 3 november. Vatikanen bekräftar att den katolska kyrkans ledare har utnyttjat sin rösträtt. Han blir därmed den första påven i historien som röstar i ett amerikanskt val.
Påven, som är född Robert Francis Prevost, har begärt att få rösta per post i delstaten Illinois. Kim Fladhammer, stabschef vid valmyndigheten i Will County, bekräftade att ansökan om en poströstsedel registrerades den 3 oktober 2026. Den registrerades i påvens fullständiga födelsenamn.
Den 29 oktober meddelade valmyndigheten i Will County till NBC News att någon ifylld röstsedel ännu inte hade kommit in. Dagen därpå bekräftade Heliga stolen att Leo XIV hade röstat. Vatikanens besked kom därmed efter valmyndighetens senaste uppgifter om den ännu inte mottagna röstsedeln.
Enligt Heliga stolens presskontor har Leo XIV tidigare deltagit i val när han varit röstberättigad och haft möjlighet att rösta. Det gäller även under den period då han arbetade för den katolska kyrkan i Peru. Vatikanen framhåller att påven betraktar deltagande i demokratiska processer som både en medborgerlig rättighet och en skyldighet.
Den inställningen har Leo XIV även framfört i andra sammanhang. I april 2026 riktade han ett budskap till Påvliga akademin för samhällsvetenskaper där han betonade medborgarnas ansvar för demokratin. Han lyfte då bland annat möjligheten att genom fredliga demokratiska processer ersätta politiska makthavare.
Amerikanska valregister visar att Robert Francis Prevost har röstat vid flera tidigare val. I Illinois finns hans deltagande registrerat i demokratiska primärval 2008 och 2010 samt i republikanska primärval 2012, 2014 och 2016. Uppgifterna visar inte vilka kandidater han stödde.
Valmyndighetens register innehåller också uppgifter om att han deltog i de allmänna valen 2012, 2014, 2018 och 2024. Däremot deltog han inte i Illinois primärval i mars 2026.
Leo XIV är registrerad som väljare på en adress i New Lenox, sydväst om Chicago. I samma område bor hans äldre bror John Prevost. Påven har behållit sitt amerikanska medborgarskap och därmed sin rösträtt. Enligt NBC News har han inte besökt USA sedan han valdes till påve i maj 2025.
Matt Dietrich, talesperson för Illinois statliga valmyndighet, har förklarat att registrerade väljare i delstaten får poströsta utan att ange något särskilt skäl. Kravet på att motivera frånvaroröstning togs bort 2010.
Illinois State Board of Elections öppnade möjligheten att ansöka om poströstning den 5 augusti 2026. Den 29 oktober var sista dagen för valmyndigheterna att ta emot ordinarie ansökningar som skickades med post.
För amerikanska medborgare som är bosatta utomlands finns särskilda regler för valdeltagande. Enligt det amerikanska försvarsdepartementets Federal Voting Assistance Program kan utlandsboende amerikaner rösta i federala val genom frånvaroröstning. Systemet omfattar bland annat en ansökningshandling som används både för väljarregistrering och för att begära en röstsedel.
Illinois State Board of Elections anger att dessa bestämmelser även omfattar amerikanska medborgare som bor utanför landet av andra anledningar än militärtjänstgöring.
Vid mellanårsvalet den 3 november ska Illinois väljare bland annat utse en ny senator efter demokraten Dick Durbin. Han meddelade den 23 april 2025 att han inte kandiderar för en sjätte mandatperiod.
Tre kandidater konkurrerar om senatsplatsen. Demokraterna representeras av delstatens viceguvernör Juliana Stratton, medan republikanernas kandidat är Don Tracy, tidigare ordförande för partiet i Illinois. Whitfield Harrington Jr. kandiderar för American Center Party.
Väljarna i Illinois ska också rösta om guvernörsposten, delstatens samtliga mandat i USA:s representanthus samt flera andra uppdrag på delstatlig och lokal nivå. Poströster som har en giltig poststämpel från valdagen får tas emot av valmyndigheterna fram till den 19 november.
Påvens deltagande i valet sker samtidigt som han vid upprepade tillfällen har kritiserat USA:s president Donald Trump. Kritiken har bland annat gällt den amerikanska regeringens utrikes- och migrationspolitik. Leo XIV har också anklagat Trump för storhetsvansinne.
Donald Trump har i sin tur riktat kritik mot påvens ställningstaganden. På den egna plattformen Truth Social har presidenten beskrivit Leo XIV som bristfällig i utrikespolitiska frågor och svag när det gäller brottsbekämpning. Trump har även sagt till journalister att han inte uppskattar påven.
I ett inlägg på Truth Social i april kritiserade Donald Trump påvens hållning till Iran och Venezuela. Presidenten motsatte sig vad han beskrev som påvens acceptans av att Iran skulle kunna ha kärnvapen och hans kritik mot USA:s militära angrepp mot Venezuela.
Källor
Analys
Förklaring:
Artikeln uppvisar i stort ett sakligt språk där påståenden tydligt hänvisas till källor (Vatikanen, NBC News, Illinois State Board of Elections, etc.). Informationen presenteras som uppgifter från dessa källor snarare än som journalistens egna åsikter eller slutsatser. Det finns få eller inga egna värderingar, spekulationer eller emotionellt laddat språk från journalisten själv. Rubriken använder ordet “historisk”, vilket är en vanlig journalistisk beteckning och inte i sig ett uttryck för journalistens egen bedömning eftersom det refererar till händelsens karaktär som uppgivits i texten. Sammanhanget mellan meningarna följs tydligt och källorna bibehålls genom hela texten utan att överdriva eller förminska uppgifterna. Den journalistiska framställningen därmed bedöms som mycket neutral och oberoende.
Förklaring:
Artikeln främjar en midt-punktig syn genom att betona demokratiskt deltagande och medborgaransvar, samt genom att ge utrymme åt olika källor utan att driva en tydlig politisk agenda. Den framhäver påvens kritik mot Trump, vilket lutar innehållet något mot vänstersidan i att ifrågasätta en tydlig vägledande ledare och betona demokratiska normer, men utan att driva politiska konkreta policyförslag eller en tydlig vänsterideologi. Det gör att den dominerande effekten är centrisk med vänsterinspirerade nyanser i kritiken mot en sittande ledning, samtidigt som den behåller ett neutralt och institutionellt språkbruk.
Rubrik och framing:
Framingen fokuserar på att en global religiös ledare deltar i amerikanska mellanårsval – ett historiskt exempel på medborgerligt ansvar och demokratiskt deltagande. Artikeln presenterar påven som en aktör som ser deltagande i demokratiska processer som en rättighet och plikt, utan att driva en specifik politisk agenda.
Språk och ton:
Informativ och saklig ton som hyllar demokratiskt deltagande och medborgaransvar; framhåller påvens syn på demokrati som en positiv norm, samtidigt som den återger kritiken mot Trump.
Källbalans:
Källor huvudsakligen officiella eller institutionella (Will County valmyndighet, NBC News, Heliga stolen), kompletterade av republikanens kritik via Truth Social. Texten ger utrymme för flera perspektiv men lutar mot officiella och katolska källor snarare än breda politiska röster.
Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv saknas: röster från republikanska väljare i Illinois eller kandidaterna själva i större detalj, samt en djupare diskussion om hur ett påve-deltagande skulle tolkas inom kyrkans neutrality eller politiska etik. Artikel saknar analys av hur hans deltagande påverkar uppfattningen om kyrkans roll i politiska frågor.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Kryssningsbolag stoppar verksamheten – 203 passagerare drabbade
Kryssningsföretaget Villa Vie Residences har avbrutit sin verksamhet efter omfattande ekonomiska problem. Beslutet har tvingat...

Christa Pike lever med svåra smärtor efter avrättningsförsök
Den dödsdömda Christa Pike har för första gången själv beskrivit sitt tillstånd efter det misslyckade...

Ukraina planerar 21 nya broar efter ryska angrepp
Ukrainas regering har godkänt byggandet av 21 nya broar över landets floder. Satsningen omfattar bland...

Ukrainas kyrkogårdar räcker inte till för krigets döda
Bristen på begravningsplatser har blivit ett växande problem i Ukraina. I huvudstaden Kyiv finns 27...
