Kongressledamöter kräver insyn i Donald Trumps AI-användning

Två demokratiska ledamöter i USA:s representanthus kräver att Vita huset redovisar hur president Donald Trump och hans medarbetare använder artificiell intelligens i sitt arbete. Kraven omfattar både dokumentation av samtal med AI-tjänster och hanteringen av känsliga uppgifter.

Jamie Raskin, demokraternas högst rankade ledamot i representanthusets justitieutskott, och Robert Garcia, som har motsvarande position i tillsyns- och reformutskottet, framförde kraven i ett brev daterat den 28 oktober 2026. Ledamöterna vill att Vita huset senast klockan 17.00 den 11 november ska vara berett att genomföra en genomgång av administrationens användning av AI-chattbotar.

Bakgrunden är bland annat tidigare uppgifter om att Donald Trump ska ha använt AI-tjänsten Grok, som utvecklats av Elon Musks företag, för att undersöka möjliga reaktioner på ett amerikanskt ingripande mot Venezuelas dåvarande ledare Nicolás Maduro.

Enligt tidigare rapportering ska Trump i december 2025 ha träffat Elon Musk i Vita huset och under mötet ägnat betydande tid åt att ställa frågor till Grok. Frågorna ska bland annat ha gällt hur befolkningen i Venezuela skulle reagera om amerikanska styrkor tillfångatog Maduro.

AI-systemet ska ha svarat att många venezuelaner skulle välkomna ett sådant ingripande. Nicolás Maduro tillfångatogs några veckor senare, men det finns ingen bekräftelse på att informationen från Grok hade någon avgörande betydelse för beslutet.

Uppgifter från Time, som Euronews redovisade den 2 oktober, visar också att Trump under mötet ska ha ställt frågor om sitt eget presidentskap och hur hans politiska gärning skulle komma att bedömas i efterhand.

I brevet framhåller Jamie Raskin och Robert Garcia att presidentens och hans rådgivares kommunikation med AI-system kan omfattas av lagstiftningen om bevarande av presidenthandlingar. Ledamöterna anser att frågor och svar från sådana tjänster måste dokumenteras när de används i samband med officiella arbetsuppgifter.

Begäran gäller inte enbart Grok. Kongressledamöterna vill även få klarhet i hur administrationen använder ChatGPT, Claude, Gemini och Perplexity. De efterfrågar rutiner för att bevara både användarnas frågor och de svar som systemen genererar.

Ledamöterna hänvisar samtidigt till tidigare kontroverser kring Grok, där tjänsten har genererat antisemitiska uttalanden och sexualiserade framställningar av barn. Raskin och Garcia ifrågasätter i brevet om en president bör förlita sig på politiska råd från en AI-tjänst som tidigare producerat sådant innehåll utan att allmänheten får insyn i användningen.

En central del av kraven gäller vilka avtal Vita huset har ingått med leverantörer av AI-tjänster. Ledamöterna vill veta när avtalen började gälla, hur information från användarna lagras och om leverantörerna har rätt att använda administrationens frågor och svar för att träna sina AI-modeller.

De begär också en redovisning av vilka säkerhetsregler som gäller för sekretessbelagda uppgifter. Särskilt efterfrågas begränsningar för användning av privata AI-konton och tjänster som inte är anpassade för organisationers hantering av känslig information.

Raskin och Garcia vill dessutom veta vilka e-postadresser Donald Trump har använt för att få tillgång till AI-tjänster. Deras begäran omfattar även Vita husets rutiner för att registrera, granska och kontrollera hur anställda använder systemen.

Ytterligare frågor gäller om externa aktörer kan komma åt information från presidentadministrationen. Ledamöterna efterfrågar även uppgifter om tidigare incidenter där AI-användning har medfört problem med arkivering, informationssäkerhet eller efterlevnad av lagar och interna bestämmelser.

Vita huset ombeds beskriva hur sådana incidenter rapporteras och hanteras. Kongressledamöterna vill också ta del av eventuella interna riskbedömningar och juridiska analyser som administrationen eller den federala arkivmyndigheten National Archives and Records Administration har genomfört beträffande AI och arkivlagstiftningen.

Den amerikanska lagen Presidential Records Act från 1978 reglerar hanteringen av officiella handlingar som presidenter och vicepresidenter har skapat eller tagit emot efter den 20 januari 1981. National Archives and Records Administration beskriver hur lagen överförde äganderätten till presidenthandlingar från privat ägande till offentlig egendom.

Under mandatperioden ansvarar den sittande presidenten för förvaltningen av handlingarna. När presidenten lämnar sitt ämbete övergår det juridiska ansvaret automatiskt till National Archives and Records Administration.

Enligt arkivmyndigheten kan allmänheten normalt begära tillgång till tidigare presidenters handlingar enligt offentlighetslagstiftningen fem år efter att administrationen avslutat sin mandatperiod. För vissa handlingar kan särskilda begränsningar gälla i upp till tolv år.

En företrädare för Vita huset uppgav till Nextgov/FCW den 29 oktober att administrationen bevarar samtliga handlingar som enligt lag måste sparas. Uttalandet lämnades med anledning av kongressledamernas frågor om dokumentationen av presidentens AI-användning.

Nyhetsbyrån AFP rapporterade den 29 oktober att brevet först hade uppmärksammats av Politico innan uppgifterna fick större spridning.

En kopia av skrivelsen har även skickats till de republikanska kongressledamöterna Jim Jordan och James Comer. Jordan är ordförande i representanthusets justitieutskott medan Comer leder tillsyns- och reformutskottet.