Vladimir Putin varnar Europa för krig utan vinnare

Rysslands president Vladimir Putin förklarade den 29 oktober 2026 att Ryssland är förberett på ett militärt angrepp från europeiska länder, men att Moskva inte vill ha någon väpnad konflikt med Europa. Han varnade samtidigt för att ett krig som eskalerar skulle kunna sluta utan någon segrare.

Uttalandet gjordes vid en gemensam presskonferens i Moskva med Burundis president Évariste Ndayishimiye, som även var ordförande för Afrikanska unionen. Putin kommenterade bland annat varningar från Tyskland och Storbritannien om att Nato kan befinna sig i krig med Ryssland redan 2030.

Enligt den ryska nyhetsbyrån Tass ifrågasatte Putin de europeiska diskussionerna om att förbereda sig för krig senast 2030. Han framhöll att Ryssland redan har militär beredskap, men att den ryska ledningen inte eftersträvar någon konflikt med europeiska länder.

Putin riktade också en varning till europeiska regeringar som enligt honom förespråkar en militär konfrontation med Ryssland. Han betonade att ett storskaligt krig inte skulle få några vinnare och uppmanade europeiska länder att beakta den risken.

Den ryske presidenten hänvisade dessutom till erfarenheterna från första och andra världskriget. Enligt Putin har Ryssland dragit lärdom av dessa konflikter och arbetar för att förhindra att liknande krig upprepas.

Samtidigt avfärdade Putin bedömningar om att västländerna skulle kunna tillfoga Ryssland ett strategiskt nederlag före 2030. Han hävdade att västvärlden hittills inte har uppnått ett sådant mål och bedömde att det inte heller kommer att ske fram till det aktuella året.

Vid presskonferensen meddelade Putin även att Moskva stöder åtgärder för att återupprätta fullständiga förbindelser med europeiska länder. Kontakterna skulle enligt den ryske presidenten kunna ske direkt mellan enskilda stater eller genom Europeiska unionen.

Putin berörde också säkerhetsläget i Östersjöområdet. Han uppgav att Ryssland är berett att hantera säkerhetsutmaningar där, men motsatte sig en utveckling som skulle göra situationen jämförbar med konflikten kring Hormuzsundet och Persiska viken.

Uttalandena kommer efter flera europeiska besked om behovet av förstärkt militär beredskap. Storbritanniens försvarsminister Wes Streeting har tidigare varnat för att Putin försöker pröva Natos sammanhållning och beslutsamhet.

Under ett tal i Polen framhöll Streeting att Storbritannien och dess allierade inom Nato måste kunna hantera ett läge där de befinner sig i krig med Ryssland. Han betonade samtidigt att Storbritannien inte eftersträvar en sådan konflikt och att Nato är en försvarsallians.

Streeting hänvisade också till den ryske presidentens tidigare försäkringar om att inte framkalla ett krig med Nato. Den brittiske försvarsministern jämförde dessa uttalanden med vad Putin sade om Ukraina under dagarna före den ryska invasionen.

Vid en parlamentarisk utfrågning den 13 oktober förklarade Streeting att Natos planering utgår från att försvarsalliansen senast 2030 ska ha förmåga att utkämpa och vinna ett krig. Han betonade att detta gäller militär beredskap och inte är en prognos om att en väpnad konflikt med säkerhet kommer att inträffa.

Den 27 oktober träffade Streeting Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz i Warszawa. Enligt Storbritanniens försvarsdepartement presenterade ministrarna försvarssamarbetet Warsaw Defence Plan, som omfattar land-, sjö- och luftförsvar samt cybersäkerhet och försvarsindustri.

Dagen före mötet offentliggjorde det brittiska försvarsdepartementet ett gemensamt uttalande från försvarsministrarna i Frankrike, Tyskland, Italien, Polen och Storbritannien. Ministrarna beskrev Ryssland som det mest akuta och långsiktiga hotet mot den euroatlantiska säkerheten och betonade att europeiska stater behöver ta ett större ansvar för sitt försvar.

Även Europeiska unionen har fattat beslut om att stärka den militära beredskapen. I slutsatser från den 18 juni 2026 slog Europeiska rådet fast att medlemsländernas försvarsförmåga ska förstärkas kraftigt fram till 2030. Särskild vikt lades vid att minska strategiska beroenden och åtgärda identifierade brister i den militära kapaciteten.

Nato meddelade den 29 juni 2026 att medlemsländerna vid toppmötet i Haag 2025 hade enats om att avsätta fem procent av bruttonationalprodukten till försvarsrelaterade utgifter senast 2035. Av detta ska minst 3,5 procent gå till grundläggande militära försvarsbehov.

Parallellt med diskussionerna om militär beredskap har diplomatiska kontakter med Moskva fortsatt. Finlands presidentkansli meddelade att president Alexander Stubb och Norges statsminister Jonas Gahr Støre den 27 oktober genomförde ett telefonsamtal med Vladimir Putin från Helsingfors.

Samtalet följde på ett möte i Oslo den 20 oktober och hade förberetts i samråd med Ukraina. Vid en pressträff samma dag uppgav Alexander Stubb att diskussionen med Putin pågick i omkring 90 minuter och att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj informerades om innehållet efteråt.

Rysslands presidentkansli meddelade efter samtalet att deltagarna välkomnade en överenskommelse om att återuppta trepartsförhandlingar mellan Ryssland, Ukraina och USA i Abu Dhabi under första halvan av november 2026.

EU-kommissionens talesperson Paula Pinho uppgav den 28 oktober att kommissionen hade informerats om telefonsamtalet i förväg. Hon framhöll samtidigt vikten av att Europeiska unionen håller fast vid ett gemensamt budskap i kontakterna med Vladimir Putin.