Donald Trump pekas ut för hjälp till flyende Bolsonaro

USA:s president Donald Trump ska personligen ha beordrat att den brasilianske presidentkandidaten Flávio Bolsonaro skulle beviljas visum till USA. En medarbetare i Vita huset uppges samtidigt ha hjälpt till att ordna det privatflygplan som förde Bolsonaro från Sydamerika till Miami. Uppgifterna har framkommit sedan Bolsonaro lämnat Brasilien trots att hans resor begränsats genom ett domstolsbeslut.

Flávio Bolsonaro förlorade den andra omgången av Brasiliens presidentval den 25 oktober mot den sittande presidenten Luiz Inácio Lula da Silva. Brasiliens federala valmyndighet TSE fastställde att Lula da Silva fick 64 256 232 röster, motsvarande 51,79 procent. Bolsonaro fick 59 826 041 röster, vilket motsvarade 48,21 procent.

Den brasilianska senatens nyhetstjänst uppgav att Lula da Silvas seger stod klar klockan 21.08 den 25 oktober, när 97,69 procent av rösterna hade räknats. Hans nästa mandatperiod inleds den 5 januari 2027.

Efter valförlusten blev Flávio Bolsonaro föremål för resebegränsningar inom ramen för ett rättsligt ärende. Brasiliens federala polis har uppgett att begränsningarna är kopplade till högsta domstolens ärende 16877/DF, där misstankar om penningtvätt och olagliga kapitalöverföringar utreds. Även advokaten och företagen Willer Tomaz berörs av utredningen. Båda förnekar att de har gjort sig skyldiga till oegentligheter.

Trots restriktionerna lämnade den 45-årige Bolsonaro Brasilien tillsammans med sin familj. Enligt Argentinas nationella migrationsmyndighet passerade familjen gränsen vid Tancredo Neves-bron i provinsen Misiones den 27 oktober klockan 22.50. Klockan 23.30 samma kväll gick de ombord på ett privatflygplan med destination Guayaquil i Ecuador.

Den 28 oktober anlände Bolsonaro till flygplatsen Opa-Locka utanför Miami. Journalister från nyhetsbyrån AFP bevittnade hur han lämnade privatplanet efter resan via Argentina och Ecuador. Bilder från ankomsten visade också hur den tidigare presidentkandidaten steg av flygplanet.

Brasiliens federala polis meddelade samma dag att en utredning hade inletts om omständigheterna kring Bolsonaros avresa. Myndigheten uppgav att det inte fanns några registrerade uppgifter om att han passerat brasiliansk gränskontroll. Polisen har samtidigt förklarat att indragna resehandlingar inte automatiskt innebär att någon är efterlyst eller kan gripas och övervakas fortlöpande utan ytterligare rättsligt stöd.

Enligt uppgifter om kontakterna med Vita huset ska planeringen av Bolsonaros utresa ha påbörjats måndagen den 26 oktober, efter att han uppmanats att lämna ifrån sig sina pass. Hans bror Eduardo Bolsonaro, som är bosatt i Texas, uppges då ha haft kontakt med en anställd vid Vita husets kommunikationsavdelning. Medarbetaren beskrivs ha nära förbindelser med familjen Bolsonaro och ska ha ordnat flygplanet.

USA:s utrikesdepartement ska också ha medverkat till att familjen kunde resa in i landet. CBS News uppgav, med hänvisning till en högt uppsatt tjänsteman inom departementet, att amerikanska myndigheter beslutat att utfärda visum till Flávio Bolsonaro och hans familjemedlemmar.

Uppgifter från amerikansk medierapportering, publicerade av den brasilianska tidningen Folha de S.Paulo den 29 oktober, gör samtidigt gällande att familjen efter ankomsten till Miami fick ett tillfälligt inresetillstånd genom det amerikanska systemet för villkorlig inresa, parole. Officiella dokument uppges även visa att Bolsonaro använde ett brasilianskt diplomatpass som hade annullerats.

Eduardo Bolsonaro har sedan tidigare nära kontakter med Donald Trumps administration. Han beviljades permanent uppehållstillstånd i USA i juli efter en ansökan som enligt amerikanska medieuppgifter behandlades skyndsamt. Flávio Bolsonaro tros kunna få en liknande förkortad handläggning.

I sitt första offentliga uttalande efter ankomsten till USA vägrade Flávio Bolsonaro att acceptera valnederlaget. På sociala medier hävdade han att han var Brasiliens rättmätigt valda president och anklagade sina politiska motståndare för att ha manipulerat valet och etablerat ett tyranniskt styre. Han meddelade också att han avser att fortsätta som oppositionsledare från sin självvalda exil.

På onsdagen tackade Bolsonaro Donald Trump för mottagandet i USA. Trump uppgav samma dag att han inte ville ingripa i det brasilianska valresultatet. När presidenten på torsdagen mötte journalister utanför Vita huset riktade han däremot kritik mot hur valet hade genomförts.

Donald Trump sade att han hade följt valet men inte blandat sig i det. Enligt Trump hade Brasiliens sittande president bett honom att inte ta ställning för någon kandidat, vilket han uppgav att han hade respekterat. Han beskrev samtidigt det inträffade som skamligt för Brasilien.

Parallellt fortsätter de brasilianska rättsliga processerna kring Flávio Bolsonaro. Den 28 oktober meddelade Brasiliens högsta domstol STF att ingen husrannsakan hade beslutats eller genomförts på adresser med koppling till honom. Beskedet kom efter uppgifter om en påstådd polisinsats vid hans bostad i Brasília.

Den brasilianska nyhetssajten UOL hade tidigare samma dag uppgett att den federala polisen begärt tillstånd att söka igenom adresser kopplade till Bolsonaro. Enligt UOL hade riksåklagarämbetet PGR ställt sig bakom begäran, men domaren Alexandre de Moraes hade inte godkänt åtgärderna.

Brasiliens högsta domstol hanterar även en separat utredning under domaren André Mendonça. Den gäller finansieringen av filmen Dark Horse, som handlar om Brasiliens tidigare president Jair Bolsonaro. Flávio Bolsonaro har bekräftat kontakter med den tidigare bankägaren Daniel Vorcaro om filmens finansiering men förnekar att han gjort något olagligt.

Flávio Bolsonaro är född i Resende i delstaten Rio de Janeiro och har en juridisk utbildning. Han har tidigare varit delstatsledamot och därefter senator. I presidentvalet ställde han upp tillsammans med den 56-årige federale parlamentsledamoten Alfredo Gaspar från Liberala partiet, PL, som var hans vicepresidentkandidat.

Visa en annan version