Generalstrejk i Frankrike – 70 000 poliser mobiliseras

Frankrike står inför en landsomfattande generalstrejk torsdagen den 5 november. Fem fackliga centralorganisationer har uppmanat anställda inom offentlig och privat sektor att lägga ned arbetet. Protesterna omfattar krav på högre löner, bättre offentliga tjänster och åtgärder mot stigande levnadskostnader.

Inrikesminister Laurent Nuñez meddelade vid en pressträff den 4 november att myndigheterna förbereder sig för omkring 220 protestaktioner. Totalt ska cirka 70 000 poliser och gendarmer tjänstgöra under dagen.

Fackorganisationen UNSA meddelade den 5 oktober 2026 att CFDT, CGT, FO, UNSA och FSU gemensamt hade beslutat om strejken. Organisationerna riktade sin uppmaning även till ungdomar och pensionärer och krävde politiska åtgärder inom sysselsättning, industri, offentlig service och lönebildning.

Den fackliga alliansen beskriver i ett gemensamt uttalande det sociala missnöjet som är omfattande och Frankrikes situation som instabil. Organisationerna anser att regeringen omgående behöver hantera sociala problem och miljöfrågor.

Protesterna har föregåtts av studentdemonstrationer med krav på större resurser till utbildningen. Även Gula västarnas återkommande protester mot höga levnadsomkostnader har varit en del av den sociala oron.

Den 29 september genomfördes en tidigare protestdag för offentliganställda. Enligt CFDT:s transport- och miljöorganisation deltog fler än 300 000 människor. Organisationen betraktar generalstrejken i november som en fortsättning på den mobiliseringen.

CGT:s generalsekreterare Sophie Binet träffade premiärminister Sébastien Lecornu den 21 oktober i regeringsbyggnaden Matignon. Efter mötet meddelade CGT att regeringen inte hade lagt fram åtgärder som motsvarade fackförbundets krav. Organisationen uppmanade därefter till en bredare strejk den 5 november.

Vid överläggningarna deltog även arbetsmarknadsminister Jean-Pierre Farandou, utbildningsminister Édouard Geffray, inrikesminister Laurent Nuñez och ministern för offentliga finanser David Amiel. Regeringen hade bjudit in flera fackliga centralorganisationer för att diskutera demonstrationsfriheten och den sociala oron.

I en intervju med France 2 den 2 november preciserade Sophie Binet flera av CGT:s ekonomiska krav. Organisationen vill bland annat höja den lagstadgade minimilönen med 10 procent. För offentliganställda kräver fackförbundet löneökningar genom en höjning av det statliga löneindexet.

CGT:s organisation inom finansförvaltningen kräver dessutom förhandlingar om högre löner och lika ersättning för kvinnor och män i samtliga branscher och företag. Organisationen vill även se höjda pensioner, starkare sociala ersättningar och en omprövning av offentliga företagsstöd på sammanlagt 211 miljarder euro.

Strejken berör flera delar av transportsystemet. Järnvägsföretaget SNCF Voyageurs har meddelat att regionaltåg, vissa pendeltåg i Parisregionen och fjärrtåg av typen Intercités kommer att påverkas.

De fyra representativa järnvägsfacken CGT-Cheminots, UNSA-Ferroviaire, SUD-Rail och CFDT-Cheminots har uppmanat personalen att strejka från den 4 november klockan 19.00 till den 6 november klockan 08.00. Transportfacken anser att tidigare nedskärningar har försämrat personalens sociala villkor samtidigt som löneutvecklingen har stagnerat.

Kollektivtrafikoperatören RATP räknar däremot med normal trafik på tunnelbanan, spårvagnarna och merparten av sina övriga linjer i Paris. På pendeltågslinjen RER B planeras reducerad trafik.

Även utbildningssektorn deltar i protesterna. Det franska utbildningsministeriet bedömer att omkring 17,5 procent av lärarna inom den offentliga förskole- och lågstadieverksamheten kommer att strejka.

Lärarfackförbundet SNESUP-FSU harutfärdat ett särskilt strejkvarsel inom högskolesektorn. Organisationen har tillsammans med andra fackförbund inom högre utbildning och forskning uppmanat universitetens personal att delta.

Efter regeringsmötet den 21 oktober uppgav SNES-FSU:s generalsekreterare Sophie Vénétitay att utbildningsdepartementet hade presenterat en tidsplan för fortsatta diskussioner om elevernas krav. Hon ansåg samtidigt att regeringen ännu inte hade redovisat tillräckligt konkreta åtgärder för elever och skolpersonal.

CGT:s organisation för statsanställda har dessutom lämnat ett strejkvarsel som gäller hela perioden från den 1 november till den 31 december 2026. Fackförbundet har publicerat en karta med fortlöpande information om demonstrationerna den 5 november.

I Paris har myndigheterna ändrat demonstrationstågets planerade väg. Polisprefekturen beslutade den 4 november att inte godkänna den ursprungliga sträckningen mellan Bastiljplatsen och Place de la Concorde. Demonstranterna har i stället hänvisats till en väg mellan Place de la République och Place de la Nation.

Samtidigt pågår omfattande förhandlingar om Frankrikes statsfinanser. Regeringens budgetförslag för 2027 registrerades i nationalförsamlingen den 1 oktober som proposition nummer 3210 och överlämnades samma dag till finansutskottet.

Budgetförslaget innehåller stora besparingar. Finansutskottet behandlade och avslog förslagets andra del under perioden 20 oktober–4 november. Den delen omfattar statliga utgifter, bland annat anslag till utbildning, sjukvård och transporter.

Nationalförsamlingens behandling av budgetens första del, som gäller statens inkomster, pågår mellan den 27 oktober och den 6 november. Budgetdebatten sammanfaller därmed med generalstrejken.

Frankrikes offentliga skuldsättning uppgick under andra kvartalet 2026 till 3 595,5 miljarder euro, enligt statistikmyndigheten Insee. I uppgifter som publicerades den 29 september redovisade myndigheten en skuldökning på 59,6 miljarder euro jämfört med föregående kvartal.

Skulden motsvarade 119,0 procent av bruttonationalprodukten, jämfört med 117,5 procent under årets första kvartal. Det ekonomiska läget begränsar möjligheterna att genomföra reformer samtidigt som flera delar av välfärdens infrastruktur är hårt belastade.

Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, bedömer att den politiska situationen inför presidentvalet 2027 är en viktig förklaring till protesternas omfattning. Enligt Demker försöker olika politiska och samhälleliga grupper stärka sina positioner inför valet.

Hon kopplar också den nuvarande situationen till president Emmanuel Macrons beslut att utlysa nyval 2024. Beslutet kom efter att ytterhögerpartiet Nationell samling hade fått över 30 procent av rösterna i valet till Europaparlamentet.

Enligt Marie Demker har de politiska motsättningarna därefter blivit särskilt svåra att överbrygga. Hon beskriver konfliktnivån mellan de politiska lägren som mycket hög.

Avsaknaden av en tydlig parlamentarisk majoritet försvårar enligt Demker möjligheterna att få igenom politiska förändringar. Hon bedömer att detta förstärker missnöjet bland medborgare som upplever försämrad köpkraft och brister inom välfärden.

Frankrike tillhör samtidigt de europeiska länder som avsätter störst andel av sin ekonomi till välfärd. Marie Demker framhåller dock att det finns betydande brister i systemet och beskriver de ekonomiska och sociala skillnaderna i landet som mycket stora.

Hon bedömer inte att president Emmanuel Macron kan dämpa protesterna genom begränsade reformer. Däremot tror hon att plundringarna kommer att minska på längre sikt.

Marie Demker hänvisar dels till att polisen har ökat sin beredskap, dels till hennes bedömning att våldsamma protester framför allt gynnar ytterhögern politiskt.

Hon framhåller även att Jean-Luc Mélenchon, en av den franska yttervänsterns ledande politiker, har uppmanat demonstranterna att hålla sig lugna.