Benjamin Netanyahu riskerar förlora makten efter israeliska valet

Israels premiärminister Benjamin Netanyahu går till parlamentsval den 27 oktober med ett osäkert regeringsunderlag. Opinionsmätningar visar ett jämnt läge mellan hans högerkoalition och oppositionen, samtidigt som inget av blocken ser ut att kunna samla egen majoritet i Knesset.

Netanyahu, 77, leder högerpartiet Likud och en regeringskoalition som i dag kontrollerar 64 av parlamentets 120 mandat. Mitten- och vänsterpartierna har tillsammans omkring 54 mandat i flera opinionsundersökningar. Ytterligare 12–15 mandat väntas tillfalla arabiska partier som motsätter sig Netanyahu, men som inte självklart vill stödja oppositionens regeringsalternativ.

En undersökning som The Times of Israel publicerade den 22 oktober gav Gadi Eisenkots parti Yashar 23 mandat och Likud 21. Undersökningen omfattade 500 personer och hade en felmarginal på 4,4 procentenheter. En tidigare mätning från systerpublikationen Zman Yisrael, publicerad den 15 oktober, gav Yashar ett försprång på sex mandat. Där fick de judiskledda oppositionspartierna sammanlagt 54 mandat, jämfört med 49 för Netanyahus block.

Andra mätningar har visat ett annorlunda styrkeförhållande. Statistikföretaget Statistas sammanställning den 21 oktober visade att Likud den 18 oktober hade ett sjudagarsgenomsnitt på 23,1 mandat, medan Yashar låg på 21,4. Regeringspartiernas samlade genomsnitt uppgick till 54,2 mandat. Historiskt har israeliska opinionsundersökningar vid flera tillfällen underskattat högerns stöd.

Om oppositionen blir störst utan att kunna bilda regering kan resultatet bli ytterligare ett val inom några månader. Netanyahu skulle då kunna fortsätta leda en övergångsregering, ett utfall som han skulle betrakta som en politisk framgång.

En av premiärministerns främsta utmanare är den tidigare överbefälhavaren Gadi Eisenkot, 67. Han leder det nybildade mittenpartiet Yashar och ingår i en opposition med flera partier som har skilda politiska utgångspunkter men förenas i motståndet mot Netanyahu.

Europaparlamentets utredningstjänst EPRS beskrev den 15 oktober även valalliansen Together, som leds av de tidigare premiärministrarna Naftali Bennett och Yair Lapid. Till oppositionens framträdande företrädare hör också Demokraternas ledare Yair Golan och Avigdor Lieberman, som leder Yisrael Beiteinu och tidigare varit försvarsminister. Nyhetsbyrån Reuters redovisade samma politiska konstellationer den 26 oktober.

En av valrörelsens mest omstridda frågor gäller ansvaret för Hamas attack mot Israel den 7 oktober 2023. Omkring 1 200 israeler dödades när tusentals angripare tog sig över gränsen från Gaza. Ytterligare omkring 250 personer fördes bort som gisslan.

Oppositionen anser att Netanyahu bär ett direkt politiskt ansvar för säkerhetsmisslyckandet och kräver att en statlig undersökningskommission granskar händelserna. Kravet har stöd inom en bredare opinion. Netanyahu motsätter sig en sådan kommission och har framhållit att han inte väcktes under natten före angreppet. Han lägger ansvaret på militärledningen och säkerhetstjänsterna.

Ansvarsfrågan har också uppmärksammats vid demonstrationer. Reuters rapporterade den 26 oktober att Danielle Alony, som tidigare hållits som gisslan av Hamas, vid en manifestation på Gisslantorget i Tel Aviv uppmanade väljarna att lägga vikt vid sanningen och ansvarstagandet efter attackerna.

Netanyahu är dessutom föremål för en korruptionsrättegång som har pågått i flera år och fortsätter under valrörelsen. Hans anhängare avvisar anklagelserna och anser att processen bygger på felaktiga grunder.

Ytterligare en konflikt gäller militärtjänst för ultraortodoxa män. Europaparlamentets utredningstjänst har pekat ut värnplikten, säkerhetspolitiken och ansvarsutkrävandet efter Hamas attack som tre centrala valfrågor.

Under sommaren antog Knesset två lagar som i praktiken bevarar undantag från militärtjänst för ultraortodoxa män. AP rapporterade att lagstiftningen bland annat innebär att gripanden och åtal mot personer som undviker värnplikten fryses.

Omkring 13 000 ultraortodoxa män når värnpliktsålder varje år, men färre än tio procent tar värvning, enligt AP. Israels överbefälhavare Eyal Zamir har kritiserat lagarna med hänvisning till försvarsmaktens behov.

Även regeringens tidigare förslag om förändringar i rättsväsendet fortsätter att skapa politiska motsättningar. AP rapporterade den 26 oktober att stigande levnadskostnader och de ekonomiska följderna av flera års krig också påverkar väljarnas ställningstaganden.

Trots det osäkra nationella opinionsläget har Netanyahu ett starkt stöd i Ramle, några mil från Tel Aviv. Staden har en relativt svag socioekonomisk ställning och är ett etablerat fäste för den nationalistiska och religiösa högern. Vid parlamentsvalet 2022 fick Netanyahus block 66 procent av rösterna där.

Under valrörelsens avslutning besöker premiärministern köpcentret Azrieli i Ramle. Ett omfattande säkerhetspådrag med poliser och livvakter omger honom när han anländer tre och en halv timme senare än planerat.

I köpcentret finns bland annat H&M, McDonald’s och flera israeliska kläd- och skokedjor. Restaurangerna runt den avspärrade mötesplatsen omfattar fyra hamburgerställen samt Sushi Oshi, glassbaren Karneval och Humus Eliyahu.

Netanyahu möts av jubel från anhängare som hyllar honom som Israels kung och uttrycker sin tillgivenhet. Hans besök varade omkring tio minuter. Under den tiden hälsar han på ett begränsat antal personer och håller ett anförande på ungefär tre minuter från en stol.

Premiärministerns huvudsakliga budskap är att anhängarna måste delta i valet och uppmana släktingar och vänner att rösta. Han beskriver omröstningen som avgörande och framhåller att varje röst kan få betydelse.

Netanyahu ställer också sin egen högerkoalition mot alternativet att mitten- och vänsterpartierna bildar regering med stöd från arabiska partier. I sitt tal kopplar han oppositionens regeringsalternativ till Palestina.

Bland deltagarna finns den 63-åriga sjuksköterskan Zippi Cohen från Ramle. Hon beskriver Netanyahu som en ledare utan motsvarighet och anser att hans politiska prestationer saknar jämförelse. Cohen menar också att en stor del av motståndet mot premiärministern beror på avundsjuka.

Agam Chazan, 18, från samma stad ska rösta för första gången. Hon har nyligen avslutat gymnasiet och ska påbörja sin värnplikt om en månad. Chazan betraktar Netanyahu som en stark ledare och anser att hans politiska motståndare främst ägnar sig åt att tala. Hon visar sitt stöd med ett egentillverkat plakat med premiärministerns bild, en krona och ett hjärta.

Även Lihi Machtari, 21, från grannstaden Lod uttrycker sitt stöd. Hon arbetar med att steka hamburgare på Burger Ranch i köpcentret och anser att Netanyahu saknar en möjlig ersättare. Machtari framför dessutom sin uppfattning att säkerhetsmisslyckandet den 7 oktober 2023 berodde på en intern konspiration riktad mot premiärministern. Hon räknar med en högerseger men kan också acceptera en samlingsregering.

Företagaren Jossi Pekler, 67, driver ett städföretag i Ramle tillsammans med sin hustru Ruth Pekler, 42. Han anser att Netanyahu har ett övergripande ansvar för händelserna den 7 oktober, men inte personlig skuld om militären har lämnat honom felaktiga uppgifter. Ruth Pekler delar makens uppfattning. Båda stöder Netanyahu, och Jossi Pekler förespråkar en samlingsregering under hans ledning om högern inte får en tydlig majoritet.

Alla tidigare Likudväljare är dock inte lika övertygade. Josef Ganon, 67, pensionerad snickare från Ramle, har stött partiet under hela sitt liv men är besviken över säkerhetsmisslyckandet 2023. Han vill inte rösta på oppositionen och överväger därför att avstå från valet. Ganon har ännu inte fattat sitt slutliga beslut.

När Netanyahu lämnar köpcentret upplever vissa deltagare att besöket blev för kort. Förskolläraren Shirel Buzazo, 36, som har kommit tillsammans med sin tvååriga dotter Ella, hade önskat att premiärministern stannade längre. Hon har röstat på honom tidigare och hoppas på en samlingsregering efter valet.

Frågan om en bredare regeringslösning aktualiseras av det parlamentariska läget. De arabiska partierna väntas motsätta sig Netanyahu, men både deras inställning till ett samarbete och mitten- och vänsterpartiernas vilja att förlita sig på deras stöd är osäker.

Valet till det 26:e Knesset föregicks av ett beslut den 2 juni 2026, då parlamentet godkände ett förslag om upplösning i en första omröstning. Samtliga 106 närvarande ledamöter röstade för förslaget, som därefter överlämnades till ett utskott för fortsatt behandling.

Israels centrala valkommission redovisade den 31 maj att landet har 7 336 553 röstberättigade inför valet. Det är 547 749 fler än vid valet 2022.

Valkommissionen har organiserat 12 525 ordinarie vallokaler. Därutöver finns omkring 250 vallokaler på sjukhus, 55 i fängelser och häkten samt 102 vid israeliska utlandsmyndigheter. De flesta vallokaler håller öppet mellan klockan 07.00 och 22.00 den 27 oktober. På sjukhus, i fängelser och på äldreboenden samt i mindre samhällen med högst 350 väljare gäller normalt öppettiderna 08.00–20.00.

Israels inrikesministerium har fastställt den 3 september 2026 som brytdatum för uppgifterna i röstlängden. Väljare kan kontrollera vilken vallokal de tillhör genom en digital tjänst där identitetsnummer och födelsedatum används.

Valet engagerar även israeler som bor utanför landet. Organisationen AID Coalition uppskattar att uppemot 67 000 utlandsbosatta israeler kommer att resa hem för att rösta, enligt uppgifter som AP publicerade den 25 oktober. Omkring hälften väntas anlända från USA, medan andra resor från bland annat Europa, Kanada, Australien och Nya Zeeland.

Israels centrala valkommun har fastställt att det officiella valresultatet ska offentliggöras senast den 4 november 2026. Eventuella överklaganden ska lämnas till Jerusalems distriktsdomstol senast den 18 november.

För Benjamin Netanyahu återstår därmed en valrörelse där det starka lokala stödet från hans mest trogna väljaare står i kontrast till opinionsundersökningarna på nationell nivå. Utgången den 27 oktober avgör mandatfördelningen, men regeringsfrågan kan förbli olöst om inget av de politiska blocken lyckas samla en majoritet i Knesset.