AI-genererad illustration
20 miljoner från vindkraften går till föreningar
Över hundra föreningar i Örnsköldsviks kommun får dela på omkring 20 miljoner kronor i statliga medel kopplade till vindkraft. Kommunen meddelade den 2 september att 160 ansökningar hade kommit in och att det sammanlagda sökta beloppet var omkring 120 miljoner kronor, cirka sex gånger mer än summan som fördelades till föreningslivet.
Örnsköldsviks kommun har totalt fått 26,8 miljoner kronor i statligt vindkraftsstöd för 2025 och 2026. Kommunfullmäktige har beslutat att pengarna ska gå till engångssatsningar på landsbygderna. Regeringens redovisning visar att cirka 12,8 miljoner kronor avser 2025 och omkring 14,0 miljoner kronor 2026. Kommunerna i Västernorrlands län fick tillsammans cirka 148,9 miljoner kronor under de två åren.
Energimyndigheten uppger att statsbidraget omfattade 340 miljoner kronor för 2025 och 370 miljoner kronor för 2026. Storleken på stödet till varje kommun beräknades utifrån den installerade vindkraftseffekten. Örnsköldsvik hade enligt Energimyndighetens underlag 689 megawatt installerad effekt och fick det fjärde största sammanlagda stödet i landet för 2025 och 2026, efter Piteå, Sollefteå och Ånge. Statistik sammanställd av Newsworthy med Vindbrukskollen som underlag redovisade 209 uppförda vindkraftverk och en maximal installerad effekt på 689,7 megawatt i kommunen under 2025.
Kommunen har vid fördelningen lagt stor vikt vid hur nära de sökande verksamheterna ligger vindkraftsområden. Pengarna ska bland annat användas till ombyggnad av samlingslokaler och jaktskyttebanor samt till åtgärder på pistmaskiner. En förening i Solberg fick 400 000 kronor. Rune Forstin, som bor i området, uppger att pengarna gör det möjligt att reparera föreningens gamla pistmaskin. Han anser att stödet är motiverat eftersom det finns många vindkraftverk i trakten som enligt honom orsakar störningar.
Vindkraftsparken Solberg består enligt Fortum av 22 vindkraftverk med en sammanlagd kapacitet på 76 megawatt och har varit i drift sedan 2017. Örnsköldsviks kommun uppger samtidigt att Solbergs fritidsområde och skidbacke omfattas av ett separat system med lokal vindbonus från VindIn AB. Solberg Vind AB:s park på Bräntet har haft en kommunadministrerad vindbonus sedan 2021.
Linnea Egnor Byström, landsbygdsutvecklare i Örnsköldsviks kommun, säger att hon ser positivt på att pengar med koppling till vindkraften går tillbaka till föreningslivet i kommunen. Rune Forstin utsågs enligt Bygdsam Anundsjö till Årets Anundsjöare 2026 för sitt mångåriga engagemang i Solbergsområdet, bland annat inom föreningslivet, den lokala lanthandeln samt arbetet med mötesplatser och aktiviteter.
Källor
Analys
Förklaring:
Artikeln är i stort sett skriven med ett sakligt och neutralt språk. Journalisten redovisar fakta och uppgifter från olika källor utan att lägga till egna värderingar eller spekulationer. Även hårda ord och eventuella värderingar återges som uttalanden från källor, vilket inte sänker oberoendet. Några formuleringar som "kommunen har vid fördelningen lagt stor vikt vid..." och "Linnea Egnor Byström säger att hon ser positivt på..." visar att det är källans åsikter och inte journalistens egna. Däremot kunde språket i några passager ha varit aningen mer strikt, exempelvis i användandet av ordet "motiverat" i att stödet är motiverat enligt Rune Forstin, men eftersom detta är hans egen uppfattning är det neutralt återgivet. Det finns inga tydliga exempel på journalistens egna värderande språk, överdrifter, spekulationer eller förstärkningar. Några marginella förbättringar skulle kunna göras för maximal neutralitet, men artikeln håller en mycket hög nivå vad gäller oberoende och neutralitet i språkbruket.
Förklaring:
Artikeln gynnar främst vänsterperspektivet genom att lyfta fram statliga resurser som omfördelas till lokala föreningar och landsbygdens utveckling, samt lyfter positiva effekter av offentligt stöd på civilsamhället. Frånvaron av kritik mot statlig styrning och marknadslösningar samt att föreningsliv och sociala satsningar premieras stärker detta intryck. Visst inslag av pragmatisk informationsgivning finns, men artikeln domineras av temat om statlig intervention och stöd till lokala, sociala aktörer.
Rubrik och framing:
En verklighetsbild där statliga medel från vindkraft ges till lokala föreningar för att stärka landsbygden och föreningslivet, där kommunen betraktas som ansvarig för fördelningen och föreningarna som mottagare och positiva aktörer.
Språk och ton:
Artikeln använder neutrala och informativa ord, men framhäver föreningarnas nytta och positiva effekter av stödet, vilket bidrar till en bild av offentliga satsningar som stödjer civilsamhället.
Källbalans:
Källorna är främst lokala tjänstemän, föreningsfolk och myndigheter som Energimyndigheten. Det saknas kritiska röster eller alternativa perspektiv, exempelvis från marknadskritiker eller beskedliga röster mot statligt stöd.
Utelämnanden och kontext:
Det saknas kritik mot staten för statliga utgifter eller marknadslösningar och analys av eventuell påverkan på skattebetalarna. Alternativa användningar av medlen eller oppositionens synsätt på stödet nämns inte.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Kryptobolag i rekonstruktion lämnar kommunens hangar
Bikupa Datacenter AB ska avveckla verksamheten i Hangar 326 i Boden samtidigt som en annan...
Ett år efter skyfallet återstår stora skador i Kubbe
Ett år efter de extrema skyfallen i Ångermanland arbetar Mats Näslund och Louise Näslund i...
Arkitekter vill skapa nytt parkstråk i Östersund
Arkitekterna Måns Tham och Erik Lundqvist har på eget initiativ tagit fram idén Vattuparken, ett...
Många i riskgrupper avstår gratis vaccination
Trots att personer i riskgrupper erbjuds kostnadsfri vaccination mot influensa och covid-19 väljer många att...
