Zelenskyj samlar nordiska ledare för samtal om Ukrainas säkerhet

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj träffar på tisdagen den 10 november de nordiska stats- och regeringscheferna i Danmark. Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) deltar i överläggningarna, där fredsförhandlingarna i Abu Dhabi, fortsatt militärt stöd till Ukraina och säkerhetsläget i Europa står på dagordningen.

Danmarks statsminister Mette Frederiksen (S) står värd för sammankomsten. Enligt Danmarks statsministerium ska Zelenskyj även hålla ett separat bilateralt möte på statsministerns kansli tillsammans med flera företrädare för den danska regeringen. Senare under kvällen samlas de nordiska ledarna till en arbetsmiddag på Marienborg, den danska statsministerns representationsresidens.

Ulf Kristerssons pressekreterare har bekräftat att statsministern reser till Danmark för att delta i mötet. Från svensk sida kommer särskild uppmärksamhet att riktas mot de pågående fredssamtalen i Abu Dhabi och Sveriges stöd till Ukraina inför vintern.

Enligt den danska statsministerns stab omfattar dagordningen även Ukrainas omedelbara behov av luftförsvar och åtgärder för att skydda landets energiförsörjning. Mette Frederiksen har i ett uttalande välkomnat Zelenskyj och de nordiska ledarna till Danmark och framhållit Ukrainas fortsatta kamp för självständighet och europeisk frihet.

Mötet genomförs samtidigt som representanter för Ukraina, Ryssland och USA förhandlar i Abu Dhabi den 10–11 november. Vid en presskonferens tillsammans med Tysklands förbundskansler Friedrich Merz den 3 november uppgav Zelenskyj att de amerikanska förhandlarna ville diskutera säkerhetsgarantier för Ukraina och ett ekonomiskt återuppbyggnadspaket.

Zelenskyj meddelade vid samma presskonferens att Ukraina även ville ta upp möjligheten att stoppa angrepp mot energianläggningar, säkerheten för sjöfarten i Svarta havet och utväxling av krigsfångar. Förutsättningarna för ett framtida möte mellan ländernas ledare ingick också bland de frågor som den ukrainska sidan ville behandla.

Inför förhandlingarna bekräftade den ryske presidenten Vladimir Putins talesperson Dmitrij Peskov att presidentrådgivaren Vladimir Medinskij skulle leda Rysslands delegation. Peskov meddelade samtidigt att europeiska företrädare inte skulle medverka i de direkta trepartssamtalen mellan Ryssland, Ukraina och USA.

USA:s utrikesminister Marco Rubio uppgav den 10 november att europeiska representanter skulle kunna delta i förhandlingsprocessen längre fram, men att frågan ännu inte var aktuell. Amerikanska sändebuden Steve Witkoff och Jared Kushner förberedde samtidigt överläggningar med företrädare för Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Italien, Nato och EU om säkerhetsgarantier och den framtida europeiska säkerhetsordningen.

Det diplomatiska arbetet har föregåtts av flera internationella möten. Den 6 november meddelade Ukrainas presidentkansli att Zelenskyj genomfört ett digitalt samtal med ledarna för de åtta nordiska och baltiska länderna, den så kallade NB8-gruppen.

Vid det mötet deltog Estlands premiärminister Kristen Michal, Finlands president Alexander Stubb, Litauens president Gitanas Nausėda och Danmarks statsminister Mette Frederiksen. Även Islands statsminister Kristrún Frostadóttir, Lettlands premiärminister Andris Kulbergs, Norges statsminister Jonas Gahr Støre och Sveriges statsminister Ulf Kristersson medverkade.

Efter överläggningarna meddelade Zelenskyj att Ukraina redan hade lämnat förslag till USA om möjliga konkreta resultat från fredsförhandlingarna. Enligt den ukrainske presidenten hade förberedelserna omfattat kontakter med amerikanska presidentsändebud, ett möte med företrädare för Nato och europeiska länder i Bryssel samt fortlöpande diskussioner mellan förhandlingsgrupperna.

Även Norge har varit plats för tidigare diplomatiska kontakter. Norges statsminister Jonas Gahr Støre meddelade den 21 oktober att han dagen före hade deltagit i fredssamtal i Oslo tillsammans med Zelenskyj, Finlands president Alexander Stubb och USA:s särskilda sändebud Steve Witkoff. Jared Kushner medverkade digitalt.

Enligt Jonas Gahr Støre behandlade samtalen Ukrainas säkerhet, ekonomisk återuppbyggnad och territoriella frågor. Nationella säkerhetsrådgivare från Storbritannien, Tyskland, Italien, Europeiska unionen och Nato deltog också i en arbetsmiddag.

Frågan om skyddet av Ukrainas energisystem har tidigare diskuterats mellan Zelenskyj och Mette Frederiksen. Vid deras möte i Bryssel den 15 oktober behandlades Rysslands attacker mot ukrainsk energiinfrastruktur och möjligheterna till ytterligare danskt ekonomiskt stöd.

Danmarks statsministerium meddelade efter Brysselmötet att Zelenskyj särskilt hade betonat behovet av försvar mot ballistiska robotar och snabbflygande attackdrönare. De båda ledarna enades om fortsatt arbete mellan sina medarbetare.

De nordiska och baltiska regeringarna har även avsatt gemensamma resurser till Ukrainas energiförsörjning. Enligt ett gemensamt uttalande som Norges regering redovisat uppgår stödet till minst 918 miljoner euro under perioden oktober 2025 till december 2026. Pengarna är avsedda för energiförsörjning samt skydd och återställande av Ukrainas energiinfrastruktur.

Samarbetet omfattar också en gemensam hållning till Ukrainas territoriella självständighet. I en deklaration som Sveriges regering offentliggjorde den 23 augusti fastslog Ukraina och de nordisk-baltiska länderna att de inte kommer att erkänna ryska annekteringar av ukrainskt territorium som lagliga. Länderna förband sig även att fortsätta stödja Ukrainas självständighet och territoriella integritet inom landets internationellt erkända gränser.

Volodymyr Zelenskyj har besökt Danmark vid flera tidigare tillfällen under kriget. I samband med ett nordisk-baltiskt möte den 3 september 2025 meddelade Danmarks statsministerium att det var den ukrainske presidentens tredje besök i landet sedan Rysslands fullskaliga invasion i februari 2022.

Även sammankomsten i september 2025 hölls på Marienborg. Då diskuterade de nordiska och baltiska ledarna ytterligare stöd till Ukraina, både för landets militära insatser och i arbetet med fredsförhandlingarna.