Zaporizjzjas kärnkraftverk utan extern el – dieselgeneratorer aktiverade

Kärnkraftverket i ukrainska Zaporizjzja har återigen förlorat hela sin externa elförsörjning. Anläggningens sex avstängda reaktorer och bassänger med kärnbränsle kyls nu med hjälp av dieseldrivna reservgeneratorer. Avbrottet inträffade efter att den sista fungerande kraftledningen skadats i samband med ett anfall under kriget.

Ukrainas statliga kärnkraftsbolag Energoatom meddelade att förbindelsen med kraftledningen Ferrosplavna-1, som har en spänning på 330 kilovolt, bröts klockan 02.36 lokal tid söndagen den 8 november 2026. Ett automatiskt försök att återställa anslutningen misslyckades. Enligt Energoatom är detta den sextonde gången sedan början av 2026 som kärnkraftverket helt förlorat sin externa elförsörjning.

Den rysktillsatta ledningen vid kärnkraftverket uppgav den 8 november att strålningsnivåerna fortfarande var normala både inne på anläggningen och inom dess kontrollområde. Ledningen meddelade samtidigt att personalen kontinuerligt följde utrustningens driftsparametrar.

Zaporizjzjas kärnkraftverk är Europas största och ligger på den ryskockuperade sidan av floden Dnepr, som i området även utgör frontlinje mellan de stridande parterna. Samtliga sex reaktorer slutade producera elektricitet under 2022, men anläggningen behöver fortfarande ström för kylning av reaktorerna och det använda kärnbränslet.

Elförsörjningen har efter produktionsstoppet varit beroende av två kraftledningar som även passerar områden under ukrainsk kontroll. Den ena förbindelsen slogs ut i mars 2026. När den återstående ledningen nu har skadats saknar anläggningen fungerande anslutning till elnätet.

Internationella atomenergiorganet IAEA har vid tidigare tillfällen varnat för riskerna med att kärnkraftverket blir beroende av dieselgeneratorer. Organisationen har särskilt uppmärksammat situationen som kan uppstå om bränslet tar slut och kylsystemen därmed förlorar sin elförsörjning.

Enligt uppgifter som OECD:s kärnenergiorgan NEA redovisade den 25 september 2026 hade kärnkraftverket förändrat rutinerna för reservkraften. Av anläggningens totalt 20 dieselgeneratorer skulle endast fyra starta automatiskt vid ett elavbrott. Resterande generatorer behövde aktiveras manuellt av personalen.

OECD:s kärnenergiorgan NEA konstaterade dessutom att två dieselgeneratorer var ur drift för underhåll i september. Organisationen redovisade även att anläggningens dieselbränsle skulle användas till uppvärmning under vintern och till ångproduktion för behandling av radioaktivt avfall.

Energoatom varnade samma månad för att återkommande starter och omkopplingar av generatorerna under belastning kunde påverka tillförlitligheten hos deras automatiska startsystem. Det ukrainska kärnkraftsbolaget framhöll också att längre perioder med dieseldriven reservkraft innebär ytterligare påfrestningar på anläggningens säkerhetsutrustning.

Tillgången till diesel har tidigare varit föremål för internationell övervakning. Nederländernas myndighet för kärnsäkerhet och strålskydd, ANVS, uppgav att bränsleleveransen genomfördes den 27 och 28 augusti 2026 under överinseende av IAEA. I september konstaterade myndigheten att det fortfarande saknades bekräftelse på att bränsleförråden hade återställts till den ursprungliga nivån, motsvarande 20 dygns kontinuerlig drift.

Kärnkraftverket har även senare under året varit helt beroende av reservkraft. IAEA:s generaldirektör Rafael Mariano Grossi meddelade att den externa elförsörjningen återställdes den 7 september 2026 efter ett avbrott som hade varat i nästan tre veckor.

Återställningen möjliggjordes genom ett tillfälligt lokalt eldupphör som IAEA hade förhandlat fram. Enligt organisationen omfattade arbetet både minröjning och reparationer på den norra sidan av Dnepr. Insatserna genomfördes under internationell övervakning.

Nederländernas kärnsäkerhetsmyndighet ANVS gjorde i september bedömningen att det skulle dröja omkring tre veckor innan en olyckssituation utvecklades om kärnkraftverket helt förlorade tillgången till elektricitet. Myndigheten förklarade att reaktorernas långa avställningstid har minskat restvärmen från kärnbränslet, vilket ger längre tid för möjliga motåtgärder.

De senaste redovisade strålningsmätningarna före söndagens elavbrott visade inga förhöjda nivåer. Energoatom meddelade den 6 november att gammastrålningen vid anläggningen under perioden 2–6 november hade uppmätts till mellan 0,1 och 0,3 mikrosievert per timme.

Enligt Energoatom låg dessa värden inom intervallet för naturlig bakgrundsstrålning. Bolaget bedömde därför att mätningarna inte visade någon förhöjd strålningsrisk för befolkningen under den aktuella perioden.

Efter det senaste avbrottet den 8 november är kärnkraftverkets kylsystem åter beroende av dieselgeneratorerna, medan den externa elförbindelsen fortfarande är bruten.