
AI-genererad illustration
Wolt stoppar matbud som smygfilmar kunder
Flera matbud i Oslo har i hemlighet spelat in leveranser till kunder och publicerat filmerna på sociala medier. Klippen, som har setts av tusentals personer, visar både hämtningar på restauranger och kunder som öppnar sina dörrar för att ta emot beställningar. I flera fall syns även namnet på den som gjort beställningen.
Filmerna har enligt Norsk rikskringkasting spelats in med AI-glasögon eller små kameror. Ett matbud som arbetar för Wolt uppger att han har haft arbetet i tre år och började lägga ut filmer för omkring en månad sedan efter att ha sett liknande innehåll från ett matbud i London. Han säger att han trodde att samma typ av publicering var tillåten eftersom reglerna skiljer sig från dem i Sri Lanka, där han kommer ifrån. Matbudet uppger också att han försöker undvika att personer i filmerna går att identifiera. Han säger att han beklagar om han har gjort fel och att han vill fortsätta göra videor, men med större försiktighet. Enligt honom är syftet både att få en extra inkomst under sina åtta timmars arbetsdag och att motverka fördomar mot matbud i Oslo.
Wolt har kontaktat matbudet och informerat om vilka regler som gäller för publicering av material. Företagets kommunikationschef Christian Kamhaug säger till Norsk rikskringkasting att det både strider mot företagets riktlinjer och är olagligt att filma och publicera klipp där kunder eller restaurangpartners förekommer. Wolt uppger att företaget har strikta regler för kundernas personliga integritet och meddelade i juni 2026 att budens identitet regelbundet kontrolleras på nytt samtidigt som misstänkta beteenden och mönster på plattformen granskas. Sedan april 2025 har Wolt dessutom en separat budverksamhet med fast anställda förare och elfordon, samtidigt som den ordinarie plattformen fortsatt använder självständiga budpartner.
Norges dataskyddsmyndighet Datatilsynet uppger att den som publicerar bilder eller filmer där identifierbara personer är huvudmotivet som huvudregel ska ha samtycke från de avbildade innan materialet publiceras. Myndigheten uppger också att den som publicerat materialet måste kunna visa att ett giltigt samtycke finns om en tvist uppstår. Enligt Norges informationssäkerhetsorganisation NorSIS gäller undantaget för så kallade situationsbilder bara när själva händelsen är huvudmotivet och innehållet är harmlöst samt inte upplevs som kränkande. Den norska upphovsrättslagens regler om rätten till den egna bilden innebär också att fotografier av en person normalt inte får visas offentligt utan samtycke, med vissa särskilda undantag. Personer som vill få bort publicerat material kan enligt den norska rådgivningstjänsten Slettmeg.no kostnadsfritt få stöd och rekommenderas i första hand att kontakta webbplatsen eller plattformen där innehållet publicerats och begära att det tas bort.
Analys
Förklaring:
Artikeln är skriven med en tydligt neutral och saklig ton. Journalisten återger uppgifter och citat från källor utan att använda värderande eller laddade ord i eget språk. Påståenden och beskrivningar av händelser, exempelvis matbudets motiv och Wolt:s regler, redovisas som uppgifter från respektive part och andra källor, vilket följer god journalistisk praxis. Det förekommer inga egna slutsatser, spekulationer eller överdrifter från journalisten. De hårda eller känsliga uttryck som förekommer kopplas tydligt till källor och påverkar därför inte oberoendet. En liten avdragspunkt ges eftersom vissa formuleringar som "Flera matbud i Oslo har i hemlighet spelat in" kan uppfattas något värderande, men de är ett neutralt faktapåstående och därmed acceptabla. Sammantaget är artikeln mycket saklig och efterlever kraven på ett oberoende språk.
Förklaring:
Artikeln domineras av en faktabaserad och institutionell ansats där både företag, myndigheter och dataskyddsregler ges utrymme. Inga ideologiskt färgade värderingar eller kritiska vinklar mot marknadslösningar eller statlig styrning framhävs, vilket gör att den främst gynnar en mittenposition med fokus på regler och pragmatiska lösningar.
Rubrik och framing:
Problemet framställs som olagliga och oetiska handlingar från vissa matbud, medan Wolt och myndigheter framställs som ansvariga och lösningen för att skydda kunders integritet.
Språk och ton:
Artikeln beskriver händelserna faktamässigt utan värdeladdade ord, men ger en positiv bild av företaget Wolts och myndigheters reaktioner och regleringar.
Källbalans:
Fokus ligger på uttalanden från företaget Wolt, myndigheter som Datatilsynet och säkerhetsorganisationen NorSIS, samt budet som gjort filmerna. Det saknas dock tydliga röster från berörda kunder eller arbetsrättsliga perspektiv.
Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar djupare diskussion om arbetsvillkoren för matbud, exempelvis otrygghet eller ekonomiska motiv bakom agerandet, samt mer kritiska perspektiv på arbetsgivaren Wolt eller plattformsbaserad ekonomi.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
KD vill pausa regler efter nedlagda kvinnojourer
Kristdemokraterna vill stoppa den nuvarande tillståndsplikten för skyddade boenden för kvinnor och barn efter att...

Keir Starmer satsar miljarder på Gripen till Ukraina
Storbritanniens premiärminister Keir Starmer meddelade på torsdagen att landet avsätter 300 miljoner euro, motsvarande omkring...

Andreas Klominek åtalas efter bråk med Nick Alinia
Vänsteraktivisten Andreas Klominek, 43, har åtalats för misshandel efter en händelse i Gamla stan i...

Fängelsedömd utvisad man återvände och döms igen
En 33-årig irakisk man har dömts till en månads fängelse av Växjö tingsrätt för brott...
