Hemtjänstpersonal vittnar om våld och allvarliga övergrepp

Personal inom hemtjänsten beskriver en arbetsmiljö där både vårdtagare och anställda utsätts för allvarliga situationer. Vittnesmålen omfattar bland annat knivar mot halsen, knytnävsslag i magen och sexuella övergrepp. Det finns också beskrivningar av vårdtagare som fortfarande varit vid liv men haft likmaskar på kroppen.

Inspektionen för vård och omsorg, IVO, uppgav i juni 2026 att myndigheten hade analyserat 1 430 lex Sarah-anmälningar inom äldreomsorgen från 2023 till 2025. Av dessa rörde 150 fysiskt våld, övergrepp eller sexuella övergrepp mot äldre som hade utförts av personal. Ytterligare 170 anmälningar gällde bristande bemötande, psykiska övergrepp eller kränkningar.

Samtidigt visar uppgifter från Arbetsmiljöverket på omfattande arbetsmiljöproblem i hemtjänsten. Inför myndighetens nationella tillsyn uppgav Arbetsmiljöverket att omkring dubbelt så många arbetsolyckor och arbetssjukdomar anmäls i branschen som på arbetsmarknaden i stort. I Arbetsmiljöundersökningen 2024 svarade 41 procent av hemtjänstpersonalen att de hade utsatts för våld eller hot i arbetet. Bland samtliga sysselsatta var motsvarande andel 19 procent.

Arbetsmiljöverket uppgav också att 51 procent av de anställda inom hemtjänsten sällan eller aldrig hade möjlighet att återhämta sig genom raster och pauser när behov uppstod under arbetsdagen, jämfört med 26 procent bland samtliga sysselsatta. Samtidigt beskrev 80 procent arbetet som mycket eller ganska psykiskt ansträngande. Av personalen hade 65 procent en närmaste chef med minst 20 underställda.

Utvecklingen har också påverkat viljan att stanna kvar i yrket. Stockholms universitet uppgav i maj 2026 att 67 procent av undersköterskorna och vårdbiträdena inom hemtjänst och äldreboenden som deltog i universitetets studie 2025 allvarligt hade övervägt att lämna sitt arbete. I motsvarande undersökning 2015 var andelen 49 procent. Universitetets studier från 2005, 2015 och 2025 visar samtidigt att tidspress och underbemanning har blivit vanligare och att fler anställda upplever bristande tillit från ledningen samt sämre möjligheter att ge individuellt anpassad omsorg.

Socialstyrelsen redovisade att en omsorgsanställd inom hemtjänsten under 2025 i genomsnitt ansvarade för 10,06 hemtjänsttagare på vardagar och 12,58 på helger. Året före var motsvarande nivåer 9,16 respektive 11,67. Socialstyrelsen uppgav också att andelen hemtjänstenheter med aktuella rutiner för att upptäcka eller hantera misstankar om våld eller övergrepp från anhöriga mot den enskilde hade ökat från 50 procent 2019 till 65 procent 2025.

Äldreomsorgschefer från närmare 100 verksamheter beskrev enligt Socialstyrelsen 2025 hur personal inom hemtjänsten kan möta personer som är påverkade eller utåtagerande samtidigt som tillräckliga verktyg, rutiner och stöd för sådana situationer kan saknas. Som jämförelse redovisade Statistiska centralbyrån, SCB, för 2024 att 23 procent av sysselsatta kvinnor och 14 procent av sysselsatta män hade utsatts för våld eller hot minst någon gång under de föregående tolv månaderna.

Regeringen meddelade den 16 juli 2026 att Socialstyrelsen får i uppdrag att ta fram en nationell plan för äldreomsorgens kompetensförsörjning. Planen ska innehålla åtgärder för att rekrytera nya medarbetare, få fler att stanna kvar, locka tillbaka personer som lämnat äldreomsorgen och utveckla kompetensen hos befintlig personal. Socialstyrelsen ska redovisa uppdraget senast den 10 december 2027.

Regeringen beslutade även i april 2026 om en särskild utredning som bland annat ska lämna förslag om obligatorisk utbildning för chefer inom äldreomsorgen och analysera om ett nationellt riktvärde bör införas för hur många medarbetare en chef högst ska ansvara för. Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, bedömer samtidigt att äldreomsorgen kan behöva omkring 66 000 fler anställda fram till 2033 om verksamhet och arbetssätt förblir oförändrade. SKR uppgav också att antalet personer i Sverige som är 85 år eller äldre väntas öka med drygt 60 procent fram till samma år.