Så slår riksdagsspärren mot ett parti

Ett parti som hamnar under riksdagsspärren riskerar att förlora både mandat, ekonomiskt stöd och resurser i riksdagen. Jonas Hinnfors, professor emeritus i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, beskriver ett sådant valresultat som mycket ovanligt i modern svensk politik. Sedan andra världskriget har Miljöpartiet och Ny demokrati lämnat riksdagen efter val. Miljöpartiet fick 3,4 procent 1991 efter 5,5 procent 1988 och återkom 1994, medan Ny demokrati fick 6,7 procent 1991 och därefter försvann ur riksdagen.

För att delta i den nationella fördelningen av riksdagens 349 mandat krävs normalt minst 4 procent av rösterna i hela landet. Valmyndigheten anger samtidigt att ett parti som ligger under 4 procent kan få fasta mandat i en enskild valkrets om det når minst 12 procent där. Av mandaten är 310 fasta valkretsmandat och 39 utjämningsmandat, som används för att göra den slutliga mandatfördelningen så proportionell som möjligt. Fördelningen sker med den jämkade uddatalsmetoden.

Jonas Hinnfors framhåller att skillnaden runt fyraprocentsspärren kan bli mycket stor. Om ett parti exempelvis får 3,99 procent och inte når 12 procent i någon valkrets får det inga riksdagsmandat, medan ett resultat på 4,0 procent ger rätt att delta i den nationella mandatfördelningen. Ett parti med 20 procent av det mandatgrundande röstunderlaget skulle proportionellt motsvara omkring en femtedel av riksdagens platser.

Liberalerna fick i riksdagsvalet 2022 totalt 298 542 röster, motsvarande 4,61 procent, och tilldelades 16 mandat. Åtta av dem var utjämningsmandat. Inför valet i september 2026 har partiet legat tydligt under spärren i flera opinionsmätningar. Den 25 augusti redovisade SVT/Verian 1,9 procent för Liberalerna och bedömde att partiet behövde omkring 130 000 ytterligare röster jämfört med den nivån för att nå 4 procent. Demoskop redovisade också i augusti ett stöd klart under spärren.

En undersökning från DN/Ipsos som publicerades den 29 augusti visade samtidigt att 3,5 procent var den nivå där väljare i större utsträckning började betrakta en stödröst som värd att överväga. Vid 3,0 procent uppfattades en sådan röst i högre grad som bortkastad. Jonas Hinnfors säger att stödröster tidigare har bidragit till att mindre partier klarat sig kvar och beskriver ett eventuellt uttåg för Liberalerna som historiskt, eftersom partiet har varit representerat i riksdagen under hela den moderna demokratiska perioden.

Ett parti som lämnar riksdagen förlorar också resurser knutna till arbetet där. Riksdagens partigrupper har rätt att ha kanslier i riksdagens lokaler samt arbetsplatser för politiska sekreterare och kansliledning. Regeringen angav i budgetpropositionen för 2026 att stödet till politiska sekreterare beräknas efter en norm om en politisk sekreterare per riksdagsledamot och att schablonen från den 1 januari 2026 är 75 900 kronor per månad och ledamot. Möjligheten att använda riksdagens utredningstjänst försvinner också när partiet inte längre har någon riksdagsgrupp.

Det ekonomiska stödet upphör däremot inte alltid direkt. Sveriges riksdag anger att ett parti utanför riksdagen kan få statligt partistöd om det har fått minst 2,5 procent av rösterna i hela landet i något av de två senaste ordinarie riksdagsvalen. Mandatbidraget är 324 704 kronor per mandat och beräknas med hänsyn till resultaten i de två närmast föregående valen. Om ett parti som tidigare haft minst 4 procent faller under 2 procent i nästa val har det enligt lagen endast rätt till hälften av det stöd som annars skulle följa av reglerna om mandatbidrag och avtrappat grundstöd.

För Liberalerna beslutades 2024 om ett statligt partistöd på 11,6 miljoner kronor, medan Socialdemokraternas stöd uppgick till 43 miljoner kronor. Jonas Hinnfors bedömer att ett parti som lämnar riksdagen därför snabbt måste minska kostnaderna för bland annat personal och lokaler. En partigrupp som inte återkommer efter ett val har samtidigt rätt till avvecklingsstöd för basstödet under sex månader efter att det ordinarie stödet har upphört.

Partier som fortfarande är representerade i kommuner eller regioner kan få lokalt partistöd även om de lämnar riksdagen. Det stödet är knutet till den lokala verksamheten och ska inte föras över till partiets centrala organisation.