Vulkanutbrott stänger åtta flygplatser i Indonesien

AI-genererad illustration

Nyheter

Vulkanutbrott stänger åtta flygplatser i Indonesien

Av RedaktionenPublicerad: 7 sep 00:113 min

Vulkanen Anak Krakatau i Sundasundet mellan Java och Sumatra har haft en omfattande eruptiv period som påverkat flygtrafiken i Indonesien. Indonesiens centrum för vulkanologi och geologiska katastrofer, PVMBG, fastställde att den sammanhängande aktiviteten började den 4 september klockan 23.07 lokal tid och upphörde den 6 september klockan 00.04, efter omkring 25 timmar. Vulkanen ligger fortsatt på beredskapsnivå III, Siaga.

Det första kraftiga utbrottet under söndagsmorgonen inträffade klockan 03.53 lokal tid. Bilder från området visar lava som skjuter upp ur kratern och aska som sprids i luften. Indonesiens geologiska myndighet har uppmanat allmänheten, turister och andra besökare att hålla minst tre kilometers avstånd från Anak Krakataus aktiva centrum. Bland de risker som myndigheten pekar på finns kraftigt asknedfall, och invånare i drabbade områden har rekommenderats att hålla sig inomhus.

Indonesiens meteorologiska myndighet BMKG uppgav att satellitbilder klockan 08.00 den 6 september visade två större områden med vulkanaska över bland annat Banten, Jakarta och delar av västra Java, med utbredning mot Bengkulu. Sedan den första flygvarningen klockan 23.23 den 4 september hade myndigheten utfärdat 18 SIGMET-varningar till flyget.

Under söndagen hölls åtta flygplatser stängda på grund av askmolnet, däribland Soekarno-Hatta och Halim Perdanakusuma i Jakarta samt Radin Inten II i Lampung. Transportminister Dudy Purwagandhi meddelade den 6 september att stängningen av samtliga åtta flygplatser förlängdes till klockan 24.00. AirNav Indonesia utfärdade samtidigt separata NOTAM som förlängde stängningen av luftrummet vid Soekarno-Hatta, Halim Perdanakusuma och Radin Inten II eftersom askan fortsatt påverkade flygsäkerheten.

Omkring 170 000 resenärer har blivit strandsatta till följd av störningarna. Indonesiens transportdepartement registrerade 1 558 försenade flygningar, varav 963 berörde Soekarno-Hatta. Kertajati, Juanda och Yogyakarta International Airport samt flygplatserna i Semarang och Solo gjordes tillgängliga som alternativ. Passagerare vars flyg flyttades dit skulle enligt transportdepartementet erbjudas kostnadsfri marktransport med buss eller tåg.

Indonesiens katastrofmyndighet BNPB uppgav också att en övervakningskamera vid Anak Krakatau slutade fungera efter att ha träffats av vulkaniskt material. Några dödsfall har inte rapporterats och myndigheterna har inte utfärdat någon evakueringsorder. BMKG uppgav att Indonesiens tsunamivarningssystem InaTEWS fram till klockan 07.30 den 6 september inte hade registrerat några onormala förändringar av havsnivån som tydde på en tsunami i Sundasundet i samband med utbrottsserien.

Sveriges kronprinsessa Victoria, 49, befinner sig samtidigt i Indonesien på uppdrag för FN:s utvecklingsprogram UNDP. Besöket pågår den 4–8 september och sker i hennes roll som goodwillambassadör. Programmet omfattar bland annat hållbar utveckling, klimatåtgärder, biologisk mångfald, digital omställning och inkluderande ekonomisk tillväxt.

Kronprinsessan Victoria åtföljs under uppdraget av statssekreteraren Diana Janse och togs vid ankomsten till Jakarta emot av Indonesiens minister för nationell utvecklingsplanering, Rachmat Pambudy. Enligt kronprinsessans officiella schema ska hon stanna i Indonesien till tisdag och därefter resa till Oslo för kung Haralds begravning. Kungahusets informationschef Margareta Thorgren uppgav att planen fortfarande är att kronprinsessan ska närvara vid begravningen i Oslo.

Anak Krakatau hade även ett stort utbrott 2018. Då kollapsade delar av vulkanen och utlöste en tsunami som dödade omkring 430 människor på Sumatra och Java.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 98%
98%
2%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är skriven med ett neutralt och sakligt språk där alla beskrivningar och uppgifter tydligt hänvisas till relevanta myndigheter och källor, såsom PVMBG, BMKG, BNPB och transportdepartementet. Nyhetsartikeln undviker egna värderingar, spekulationer eller känslomässiga uttryck från journalisten själv. Hårda uttryck som till exempel information om dödsfall och förlust av liv återges som fakta från myndigheter eller tidigare händelser och inte som journalistens egna värderingar. Även omnämnandet av kronprinsessans besök är neutralt och utan ovidkommande kommentarer. Några mindre formuleringar som "bilder från området visar lava som skjuter upp" eller "allmänheten uppmanas att hålla avstånd" är faktabaserade beskrivningar och uppmaningar från myndigheter och görs utan förstärkning eller dramatisering av journalisten. Sammantaget håller artikeln en mycket hög nivå av oberoende och neutralitet, men det finns en marginell risk att den något målande beskrivningen i vissa meningar kan uppfattas som något levande språk i en annars strikt faktabaserad text. Därför ges poängen 98 av 100.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
10%
80%
10%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar främst mitten genom att fokusera på fakta och myndigheternas tekniska och administrativa hantering av en naturkatastrof. Utrymmet är dominerat av institutionella aktörer och sakliga rapporter utan politisk polarisering eller ideologisk vinkling mot vänster eller höger. Den teknokratiska och balanserade framställningen pekar på ett mittenperspektiv där expertis och pragmatiska lösningar står i centrum.

Rubrik och framing:
Rapporteringen skapar en bild av ett naturfenomen och myndigheternas agerande som centrala aktörer för att hantera en oförutsedd katastrof. Vulkanen och dess påverkan framstår som orsaken till problemet, medan myndigheter och transportsektorn framställs som ansvariga för att mildra konsekvenserna och skydda allmänheten.

Språk och ton:
Språket är sakligt och neutralt utan värdeladdade ord, vilket undviker att framhäva någon politisk agenda. Tonen är informativ och fokuserar på fakta om vulkanutbrottet och dess konsekvenser.

Källbalans:
Artikeln refererar till officiella myndigheter som PVMBG, BMKG, BNPB samt transportministeriet, vilket speglar ett institutionellt perspektiv. Det finns dock inga tydliga röster från politiska aktörer, oppositionsgrupper eller civilsamhälle, vilket ger mindre utrymme för alternativa tolkningar eller konfliktdimensioner.

Utelämnanden och kontext:
Det saknas djupare diskussion om eventuella politiska, ekonomiska eller sociala effekter av vulkanutbrottet, såsom statens resurser att hantera kriser eller kritik mot myndigheternas beredskap. Även frågan om hur utsatta grupper påverkas nämns inte, vilket gör att perspektivet blir mer teknokratiskt och institutionellt.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.