Permanenta uppehållstillstånd kan splittra Tidöpartierna

AI-genererad illustration

Nyheter

Permanenta uppehållstillstånd kan splittra Tidöpartierna

Av Per ErikssonPublicerad: 6 sep 23:114 min

Frågan om redan beviljade permanenta uppehållstillstånd kan bli en tydlig konflikt mellan Tidöpartierna om de får fortsatt regeringsunderlag efter valet. Mats Knutson, inrikespolitisk kommentator på SVT, bedömer att motsättningarna är stora eftersom Sverigedemokraterna vill kunna återkalla permanenta tillstånd medan Liberalerna motsätter sig en sådan förändring.

Frågan aktualiserades under söndagskvällens migrationsdebatt i SVT:s Agenda, där företrädare för samtliga riksdagspartier deltog. Debatten omfattade bland annat asylinvandring, kvotflyktingar, anhöriginvandring och krav för svenskt medborgarskap. Mats Knutson uppgav i Agenda att frågan om återkallelse av permanenta uppehållstillstånd hittills fått begränsad uppmärksamhet i valrörelsen men kan utvecklas till en större intern stridsfråga inom Tidösamarbetet.

Riksdagen beslutade den 9 juni 2026 att avskaffa möjligheten att bevilja nya permanenta uppehållstillstånd för bland annat personer i behov av skydd, vissa varaktigt bosatta och deras anhöriga. De huvudsakliga lagändringarna började gälla den 12 juli 2026. Beslutet gäller nya tillstånd och är skilt från frågan om att återkalla permanenta uppehållstillstånd som redan har beviljats.

I SOU 2025:99 föreslog Miniminivåutredningen att redan beviljade permanenta uppehållstillstånd för bland annat flyktingar, alternativt skyddsbehövande, kvotflyktingar, vissa varaktigt bosatta, personer med tillstånd enligt gymnasielagen och deras anhöriga som huvudregel skulle kunna återkallas och ersättas med tidsbegränsade tillstånd när villkoren är uppfyllda. Utredningen föreslog att den särskilda lagen skulle börja gälla den 1 januari 2027.

Förslaget har mött kritik från flera remissinstanser. Migrationsverket bedömde att antalet ärenden skulle öka kraftigt och att kostnaderna för myndigheten skulle hamna i miljardklassen. Myndigheten ansåg även att utredningens beräkning sannolikt underskattade kostnaden per ärende. Domstolsverket avstyrkte förslaget och pekade på betydande rättslig osäkerhet kring möjligheten att återkalla redan beviljade permanenta tillstånd. Vid en överklagandefrekvens på 90 procent beräknade Domstolsverket att migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen tillsammans skulle kunna behöva mer än 1,55 miljarder kronor i ytterligare anslag.

Advokatsamfundet avstyrkte hela förslaget om återkallelse och bedömde att den föreslagna retroaktiva ordningen strider mot grundläggande rättsstatsprinciper och internationell rätt samt väcker frågor om barnets bästa. Svenska Röda Korset avstyrkte också SOU 2025:99 i sin helhet och bedömde att förslaget skulle skapa allvarliga rättssäkerhetsproblem för personer som under lång tid har byggt upp sina liv i Sverige.

Partiernas inställning skiljer sig tydligt. I SVT:s valkompass har Sverigedemokraterna svarat mycket bra på påståendet att permanenta uppehållstillstånd ska ersättas med tillfälliga. Kristdemokraterna har svarat ganska bra, Moderaterna ganska dåligt och övriga riksdagspartier, däribland Liberalerna, mycket dåligt.

Liberalernas partiledare Simona Mohamsson uppgav i Agenda att hon vill ha en invandring som gynnar Sverige och samtidigt arbeta med integrationen. Hon motsätter sig att personer som har lärt sig svenska, arbetar och är på väg mot svenskt medborgarskap plötsligt ska få sina förutsättningar förändrade. Simona Mohamsson bedömer också att en sådan ordning kan orsaka kompetensutvisningar och inte skapa den ordning som Liberalerna eftersträvar.

Sverigedemokraternas migrationspolitiske talesperson Ludvig Aspling framhöll samtidigt att förslaget enligt honom inte innebär att 185 000 personer med permanenta uppehållstillstånd automatiskt skulle förlora rätten att stanna i Sverige. Han uppgav att personer som arbetar, försörjer sig själva, har bott i landet i flera år och har styrkt sin identitet kan få ställning som varaktigt bosatta, vilket han beskrev som ungefär motsvarande ett permanent uppehållstillstånd.

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson sade i februari 2026 att partiet kunde acceptera att frågan om återkallelse av redan beviljade permanenta uppehållstillstånd sköts till efter valet, trots att den varit en prioriterad migrationsfråga för partiet. I Sverigedemokraternas genomgång av Tidöavtalet i maj 2026 angavs översynen av befintliga permanenta uppehållstillstånd fortfarande som pågående, samtidigt som lagstiftningen om att stoppa nya permanenta asylrelaterade tillstånd hade drivits vidare separat.

Justitieminister Gunnar Strömmer från Moderaterna uppgav i Agenda att det finns ett skäl till att förslaget om indragna permanenta uppehållstillstånd inte genomförts under mandatperioden. Gunnar Strömmer sade att Moderaterna i grunden inte anser att en sådan ordning är rättssäker och att staten måste agera förutsägbart.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 94%
94%
6%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är överlag sakligt och neutralt skriven med en tydlig återgivning av olika aktörers uttalanden och ståndpunkter. Journalisten använder neutralt språk utan att förstärka, förminska eller dra slutsatser själv. Formuleringar som bedömer olika partiers svar i valkompassen eller sammanfattar remissinstansernas kritik återges sakligt och utan egna värderingar. De hårda uttryck och värderingar som finns, som exempelvis om "rättssäkerhetsproblem" eller "kompetensutvisningar", tillskrivs tydligt källor som Advokatsamfundet och Liberalerna samt andra instanser, och ska därför inte påverka bedömningen av journalistens egna formuleringar. Inga spekulationer, egna slutsatser eller laddat språk från journalisten finns, vilket ger en hög oberoendenivå. Den enda mindre faktorn som sänker poängen något är formuleringen i ingressen där Mats Knutson "bedömer att motsättningarna är stora" – "bedömer" är återgiven och kopplad till kommentatorn, men det skulle kunna tolkas som en viss ton av värdering om än svag. Sammantaget gör detta att artikeln får 95 i oberoendepoäng.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
55%
35%
10%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar främst en vänsterlig riktning genom att lyfta fram kritik mot regeringens och särskilt Sverigedemokraternas strängare migrationspolitiska förslag, betona rättssäkerhetsproblem och negativa konsekvenser för migranters livssituation samt ge utrymme för remissinstanser som motsätter sig förslaget. Liberalerna framställs som mer humana och integrationsvänliga, vilket ger ett vänsterpräglat intryck, medan högerns argument i frågan är mindre framträdande och ges mindre stöd i källurvalet.

Rubrik och framing:
Frågan om återkallelse av permanenta uppehållstillstånd presenteras som en potentiell konflikt inom de borgerliga Tidöpartierna, med Sverigedemokraterna som förespråkare för en striktare migrationspolitik och Liberalerna som motståndare till förändring. Problemet kretsar kring rättssäkerhet och integration, där olika partier ansvarar för lösningarna enligt deras synsätt.

Språk och ton:
Artikeln använder ett neutralt och faktabaserat språk, men framhäver kritik från myndigheter och organisationer mot ett striktare återkallelseförslag, vilket indirekt stärker argumentationen mot SD:s och i viss mån Moderaternas hållning. Liberalerna ges utrymme att lyfta fram integration och rättssäkerhet, vilket kan uppfattas som mer positivt.

Källbalans:
Källor från olika myndigheter (Migrationsverket, Domstolsverket), remissinstanser (Advokatsamfundet, Svenska Röda Korset), och politiska företrädare från olika partier (SD, L, M) ges utrymme. Kritiska bedömningar från experter på rättssäkerhet och kostnadsökningar väger tungt och motverkar förslaget från högerorienterade partier. Vänster- eller sociala skyddsnätsargument från andra sidan saknas mer framträdande.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar mer omfattande diskussion om de ekonomiska och säkerhetsmässiga argumenten från högerpartierna för en striktare migrationspolitik, till exempel brottsbekämpning eller samhällsordning. Perspektiv från migranter eller asylsökande är också begränsade, vilket kunde ha fört in en annan dimension på utsatthet och sociala skyddsnät.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.