
AI-genererad illustration
Elizabeth Oyer stämmer USA:s justitiedepartement efter avsked
Den tidigare federala nådeadvokaten Elizabeth G. Oyer har stämt USA:s justitiedepartement och justitieminister Todd Blanche efter att hon avskedats från sin karriärtjänst som Pardon Attorney. Talan registrerades den 3 september 2026 i den federala domstolen i District of Columbia som mål 1:26-cv-03092. Elizabeth Oyer begär bland annat återanställning, utebliven lön och förmåner samt ett domstolsbeslut om att avskedandet var olagligt.
Elizabeth Oyer hävdar i stämningen att Trumpadministrationen pressade henne att rekommendera att skådespelaren Mel Gibson skulle få tillbaka sina federala vapenrättigheter. Hon gör gällande att begäran var kopplad till Mel Gibsons vänskap med Donald Trump och att hon dessutom uppmanades att framställa beslutet som resultatet av en oberoende granskning. Elizabeth Oyer hävdar att hon avskedades sedan hon vägrat medverka och att uppsägningen stred mot reglerna för federala karriäranställda och hennes rättigheter enligt det första tillägget till USA:s konstitution. Hon uppger också att hon inte fick sedvanligt besked om grunden för avskedandet eller möjlighet att bemöta den.
Justitiedepartementet har tidigare avvisat att frågan om Mel Gibsons vapenrättigheter låg bakom avskedandet. Todd Blanche sade vid sin utfrågning inför senaten 2026 att han inte kände till ärendet när Elizabeth Oyer avskedades. Todd Blanche hänvisade i stället bland annat till hennes tidigare rekommendationer om nåd och straffomvandling under Joe Bidens presidenttid. Senatens justitieutskott registrerade Elizabeth Oyer som vittne vid utfrågningen om Todd Blanches nominering den 16 juli 2026. USA:s senat bekräftade därefter Todd Blanche som ordinarie justitieminister den 8 augusti med röstsiffrorna 50–49.
Trots konflikten fick Mel Gibson senare sina federala vapenrättigheter återställda. USA:s justitieminister beviljade den 31 mars 2025 Mel Gibson och nio andra personer befrielse från sina federala vapenförbud enligt 18 U.S.C. 925(c). Beslutet publicerades i Federal Register den 29 april 2025. Justitiedepartementet fastställde efter granskning att de berörda personerna inte bedömdes sannolikt agera på ett sätt som utgjorde fara för allmän säkerhet och att återställandet inte stred mot allmänintresset.
Mel Gibson hade fått sina vapenrättigheter indragna efter att han 2011 dömts för brott i nära relation. Han har tidigare varit föremål för omfattande kritik efter upprepade antisemitiska uttalanden och var under flera år mindre etablerad i Hollywood, men har senare återkommit i flera filmproduktioner. Mel Gibson har samtidigt öppet stött Donald Trump och utsågs i januari 2025 tillsammans med Sylvester Stallone och Jon Voight till en av Donald Trumps särskilda Hollywoodambassadörer.
Elizabeth Oyer väckte redan den 15 maj 2025 en separat talan enligt den amerikanska offentlighetslagen FOIA mot justitiedepartementet. Den processen, mål 1:25-cv-1555 i District of Columbia, gäller handlingar om begäran att rekommendera återställande av Mel Gibsons vapenrättigheter och material om hennes eget avskedande. Justitiedepartementet har samtidigt tagit fram en permanent process för återställande av federala vapenrättigheter genom Office of the Pardon Attorney. En första begränsad ansökningsomgång ska öppna den 25 september 2026 och en offentlig omgång för de första 5 000 sökandena den 4 november 2026. Personer som omfattas av federalt vapenförbud efter en dom för ett mindre allvarligt brott om våld i nära relation tillhör enligt justitiedepartementet de grupper som kan ansöka.
Källor
Analys
Förklaring:
Artikeln är i huvudsak neutralt och sakligt skriven med tydlig källhänvisning i alla påståenden som kan uppfattas som värderande eller laddade. De hårda uttryck som förekommer, såsom beskrivningar av Mel Gibsons tidigare kritik och åsikter, återges som fakta eller som återgivna uttalanden och påverkar därmed inte oberoendet. Journalisten gör inga egna värderande bedömningar, spekulationer eller dramatiseringar. Språket är neutralt och sakligt. Dock finns en enstaka formulering som "Mel Gibson har samtidigt öppet stött Donald Trump" som skulle kunna uppfattas som en något förstärkande detalj, men det står i ett neutralt sammanhang och är relevant för artikeln. Därför sänks poängen marginellt, men artikeln är i stort sett mycket oberoende och neutral.
Förklaring:
Artikeln gynnar främst en vänsterriktad läsning eftersom den lägger vikt vid kritik mot politisk inblandning och maktmissbruk kopplat till Trump, framställer en offentlig tjänsteman som offer för orättvisa och ifrågasätter privilegier och skydd för en rik och politiskt kopplad person som Mel Gibson. Fokus på rättigheter, ansvar och maktstrukturer passar in i en vänsterperspektiv som betonar rättvisa, transparens och kritik mot ekonomiska och politiska eliter. Varken marknadsargument, lag och ordning eller ett balanserat teknokratiskt perspektiv dominerar artikeln.
Rubrik och framing:
Verklighetsbilden som skapas är en konflikt mellan en enskild federal tjänsteman, Elizabeth Oyer, och det amerikanska justitiedepartementets ledning under en regering kopplad till Donald Trump. Oyer framställs som offer för politisk påtryckning och olagligt avsked, medan justitiedepartementet och dess minister framstår som ansvariga. Mel Gibson, som gynnas i bakgrunden, kopplas till Trump och en kontroversiell återställning av vapenrättigheter.
Språk och ton:
Artikeln använder neutrala och faktabaserade ordval utan tydliga förstärkningar eller förminskningar. Information om Mel Gibsons kontroversiella bakgrund och koppling till Trump ger dock en kritisk ton mot de maktstrukturer som favoriserar individer kopplade till Trump-administrationen.
Källbalans:
Elizabeth Oyer ges mycket utrymme med detaljer om hennes stämning och påståenden. Justitiedepartementet och dess minister får också utrymme, framför allt via förnekanden och officiella uttalanden, men Mel Gibsons perspektiv lyfts inte fram. Det saknas en direkt röst från Mel Gibson eller andra från Trump-lägret, vilket kan ge en knapphet i balans.
Utelämnanden och kontext:
Artikeln har inga djupare perspektiv på bredare vapenpolitik eller rättspolitiska konsekvenser. Den belyser inte heller hur rättigheternas återställande kan påverka offentlig säkerhet ur ett bredare konstext, vilket skulle kunna ge mer nyansering. Att fokusera mer på systemets eller lagstiftningens generella funktion eller kritik mot politisk inblandning skulle kunna påverka uppfattningen.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Vulkanutbrott stänger åtta flygplatser i Indonesien
Vulkanen Anak Krakatau i Sundasundet mellan Java och Sumatra har haft en omfattande eruptiv period...

Tyskland stärker drönarförsvaret efter misstänkt rysk attack
Tyskland förstärker skyddet mot drönare efter händelserna vid Leipzig/Halle flygplats och pekar ut Ryssland som...

Permanenta uppehållstillstånd kan splittra Tidöpartierna
Frågan om redan beviljade permanenta uppehållstillstånd kan bli en tydlig konflikt mellan Tidöpartierna om de...

Migration, bränsle och säkerhet präglar valspurten
Med en vecka kvar till valet har migration och integration fått stort utrymme i den...
