Vattenbrist slår hårt mot svenska vattendrag

AI-genererad illustration

Nyheter

Vattenbrist slår hårt mot svenska vattendrag

Av Malin NilssonPublicerad: 23 aug 10:213 min

Låga grundvattennivåer och svaga flöden präglar stora delar av Sverige. I 14 län ligger grundvattnet på låga nivåer och i tio av dessa är även flera vattendrag drabbade. Sveriges geologiska undersökning, SGU, bedömer samtidigt att nivåerna i små grundvattenmagasin i stora delar av Götaland och Svealand är låga eller ovanligt låga och mycket under det normala för årstiden. Myndigheten räknar med att nivåerna fortsätter att sjunka under de närmaste månaderna.

I Västmanlands län är Svartån vid Karbenningby nästan uttorkad. Under den sista veckan i juli nådde vattendraget kritiskt låga nivåer, enligt Isabella Segerström, biolog vid Länsstyrelsen i Västmanland. Svartån har även tidigare haft problem med låga vattennivåer. Isabella Segerström uppger att uppfattningarna bland lokala dammägare varierar, där vissa beskriver situationen som den lägsta de har sett medan andra bedömer att motsvarande nivåer förekommer ungefär vart femte år.

Situationen har också blivit allvarlig i Blekinge. Andreas Holmberg, limnolog vid Länsstyrelsen Blekinge, har flyttat flodpärlmusslor som strandat i Silletorpsån när vattenflödet varit nära noll. Han beskriver förhållandena i ett av områdets mest livskraftiga bestånd som mycket dåliga och uppger att de små mängder vatten som återstår innebär brist på det syrerika rinnande vatten som musslorna är beroende av. Havs- och vattenmyndigheten fastställde den 26 maj 2020 ett nationellt åtgärdsprogram för flodpärlmusslan eftersom arten kräver särskilda bevarandeinsatser och fungerande livsmiljöer i rinnande vatten.

Även andra vattendrag i Blekinge är hårt påverkade. Andreas Holmberg uppger att delar av Nättrabyån har helt torrlagda vattendragsbäddar. Länsstyrelsen Blekinge uppmanade den 3 augusti personer och verksamheter som saknar tillstånd att helt avstå från vattenuttag ur länets vattendrag. Myndigheten hänvisade till att grundvattennivåerna låg mycket under det normala samtidigt som åarna fortsatte att sina.

De låga nivåerna påverkar både vattenförsörjning, jordbruk och ekosystem. Andreas Holmberg uppger att ett uttorkat vattendrag innebär att ekosystemet i praktiken behöver etableras på nytt när vatten återkommer. Naturvårdsverket konstaterade i den nationella miljömålsuppföljningen 2026 att klimatförändringar med vattenbrist och torka påverkar både vattenhushållningen och ekosystemen negativt. Myndigheten bedömde också att åtgärder mot torka och vattenbrist blir särskilt viktiga i delar av landet där längre torrperioder väntas.

Gustav Strandberg, forskare i regionalt klimat vid SMHI, uppger att årets låga vattennivåer främst beror på ett underskott av nederbörd under en längre period. De stora grundvattenmagasinen både fylls och töms långsamt, vilket innebär att några enstaka veckor med varmt eller torrt väder inte avgör utvecklingen. Varmare väder ökar dessutom avdunstningen, vilket enligt Gustav Strandberg gör att en mindre del av nederbörden blir tillgänglig i mark och vattendrag.

SMHI uppgav den 23 juli att kraftiga regn den 18 och 19 juli inte ledde till någon tydlig ökning av vattenföringen vid myndighetens mätstationer. Någon tydlig effekt kunde inte heller ses i mindre vattendrag som normalt reagerar snabbt på nederbörd.

Vattenmyndigheterna uppger att Södra Östersjöns vattendistrikt omfattas av ett juridiskt bindande delåtgärdsprogram mot torka och vattenbrist för perioden 2022–2027. Programmet innehåller bland annat åtgärder för effektivare vattenanvändning, ökad vattenhållning i landskapet och tillsyn av vattenuttag.

Låga grundvattennivåer råder i Uppsala län, Stockholms län, Örebro län och Södermanlands län. I Västmanlands län, Västra Götalands län, Östergötlands län, Jönköpings län, Kalmar län, Gotlands län, Hallands län, Kronobergs län, Skåne län och Blekinge län är både grundvattennivåerna låga och flödena i flera vattendrag begränsade.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 98%
98%
2%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln använder ett sakligt och neutralt språk utan några egna värderingar eller spekulationer från journalisten. Alla beskrivningar av situationens allvar och påverkan kommer från angivna källor såsom myndigheter, forskare och experter, vilket tydligt anges. Det finns inga laddade eller överdrivna formuleringar från journalisten själv. De hårda uttryck som förekommer, till exempel beskrivningar av låga nivåer eller uttorkning, är tillbakavisade till specifika experter eller myndigheter och därför neutralt återgivna utan påverkan på oberoendet. Den enda relevanta justeringen kan beröra någon formulering som kunde uppfattas som lite starkare, men eftersom de antingen är citerade eller refererade från källor påverkas inte oberoendet. Artikeln undviker egna slutsatser och håller sig strikt till presenterade fakta och källhänvisningar.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
60%
35%
5%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar främst vänster då den lyfter fram vikten av statliga myndigheters roll, naturvårdsåtgärder och behovet av starka offentliga insatser för att hantera klimatrelaterade miljöproblem. Fokus ligger på ekologiska skyddsåtgärder och åtgärdsprogram inom ramen för statliga institutioner, vilket ligger nära vänsterns betoning på starkare stat och sociala skyddsnät. Mitten ges viss plats genom balanserad vetenskaplig framställning, medan högerns perspektiv på marknadslösningar eller individuell ansvarstagande nästan helt uteblir.

Rubrik och framing:
Artikeln skapar en verklighetsbild av allvarlig vattenbrist och dess negativa konsekvenser för ekosystem, jordbruk och vattenförsörjning. Problemet framställs som en miljö- och klimatrelaterad utmaning där myndigheter, forskare och naturvårdsorganisationer är lösningens bärare.

Språk och ton:
Inget emotivt eller värdeladdat språk används för att favorisera någon politisk aktör. Språket är faktabaserat och neutralt med fokus på fakta och expertutlåtanden.

Källbalans:
Mest utrymme ges åt naturvetenskapliga experter, forskare, myndigheter och statliga organ som SGU, SMHI, Länsstyrelser och Naturvårdsverket. Det saknas röster från privata företag eller kritiker av myndigheters ansvar eller insatser.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln nämner inte några politiska åtgärder, marknadslösningar eller privata initiativ. Det saknas perspektiv som ifrågasätter statlig styrning eller betonar individuellt ansvar eller marknadens roll. Kontext om möjliga ekonomiska prioriteringar eller kritik av nuvarande politik saknas.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.