Nyfödda vårdas under jord i utsatta Kherson

Nyfödda barn fortsätter att komma till världen i Kherson samtidigt som den ukrainska frontstaden utsätts för återkommande beskjutning och drönarattacker. Förlossningsverksamheten har flyttats till en förstärkt avdelning under jord efter upprepade angrepp mot klinikbyggnaden. Kherson City Perinatal Center registrerade 57 födslar mellan den 1 januari och den 28 juni 2026. Under hela 2025 föddes 136 barn vid centret. Den underjordiska förlossningsavdelningen började användas i januari 2025 med stöd från EU och FN:s befolkningsfond UNFPA.

En av de nyfödda är Emilia, som är sju timmar gammal när hennes mamma, 27-åriga Natalia Abrosimova, återhämtar sig efter sin första förlossning. Natalia Abrosimova beskriver förlossningen som lätt och säger att hon under färden till kliniken främst tänkte på sin dotter, trots att hon kände till riskerna. Hon uppger att förväntan inför barnets födelse tog över oron för säkerhetsläget.

Vägen till förlossningskliniken går genom ett mycket utsatt område omkring 1,5 kilometer från ryska styrkor. För patienter och personal innebär transporterna en betydande risk. Enligt överläkaren Volodymyr Horbachevsky går många anställda den sista kilometern till fots eftersom fordon lättare kan upptäckas och attackeras av drönare. När drönare finns i området söker personal ibland skydd under träd eller inne i byggnader. Gravida kvinnor som är på väg att föda kan däremot behöva färdas hela vägen i fordon.

Volodymyr Horbachevsky uppger att kliniken har träffats av artilleribeskjutning åtta gånger och attackerats med drönare vid minst 20 tillfällen. Han beskriver även problem med förstörda vattenledningar, brist på rent vatten, osäker elförsörjning och svårigheter att transportera mediciner, utrustning och andra förnödenheter. Ambulanser färdas enligt Volodymyr Horbachevsky ibland med bakdörrarna öppna för att patienterna snabbt ska kunna lämna fordonet om en attack inleds.

Riskerna för sjukvårdstransporter är en del av ett större mönster i Ukraina. Världshälsoorganisationen WHO meddelade den 8 maj 2026 att organisationen hade verifierat fler än 3 000 attacker mot sjukvården sedan den fullskaliga ryska invasionen inleddes. Omkring 20 procent av angreppen hade riktats mot ambulanser och andra medicinska transportfordon.

Kherson City Perinatal Center utsattes även för ett angrepp den 4 december 2025. UNFPA uppgav att patienter och personal då kunde ta skydd i den förstärkta underjordiska delen. En flicka föddes där medan attacken pågick och ingen patient eller anställd skadades.

Volodymyr Horbachevsky beskriver de återkommande ryska attackerna mot civila, ambulanser och sjukhus som folkmord, terrorism och statsterrorism. Den 20 juli 2026 besköts dessutom ett sjukvårdsområde i stadsdelen Korabelnyi. Polisen i Khersonregionen uppgav att fyra sjukhusanställda och en 18-årig person skadades. Händelsen dokumenterades av polisen som ett misstänkt krigsbrott.

Omkring 60 000 personer bor fortfarande kvar i Kherson, vilket motsvarar ungefär en fjärdedel av stadens befolkning före kriget. Vissa vill inte lämna staden medan andra saknar en plats att ta vägen till. Trots befolkningen är gatorna till stor del tomma och endast enstaka personer syns utomhus.

FN:s människorättsövervakning i Ukraina registrerade under juni 2026 totalt 18 dödade och 236 skadade civila i Khersonregionen. Regionen hörde därmed till de hårdast drabbade i landet den månaden. FN registrerade samtidigt den dittills högsta månadssiffran sedan februari 2022 för civila offer från kortdistansdrönare nära fronten.

I genomsnitt föds omkring tio barn i Kherson varje månad. Bland de nyfödda finns också Polina och Mark, som vårdas tillsammans med sina mammor. Polinas mamma Anastasia beskriver graviditeten under kriget som skrämmande på grund av explosioner, bomber och drönare. Hon säger att hon vill lämna Kherson med sin familj men att familjen inte har någonstans att ta vägen.

Marks mamma Olena uppger att hon också skulle vilja lämna staden. Hennes man är militär i Kherson och hon vill inte resa därifrån utan honom. Olena säger samtidigt att familjen kan tvingas lämna om situationen försämras ytterligare eftersom barnens trygghet väger tyngst.

Den långvariga stressen och osäkerheten sammanfaller med stora problem inom mödra- och neonatalvården. Drygt 12 procent av barnen i Kherson föds för tidigt, vilket är den högsta andelen i Ukraina. Området har också landets högsta andel dödfödda. UNFPA har dessutom uppgett att andelen kejsarsnitt i Kherson ligger på 46 procent, jämfört med drygt 28 procent i Ukraina som helhet.

UNFPA uppgav också att mödradödligheten i Ukraina ökade från 18,9 dödsfall per 100 000 levande födda 2023 till 25,9 under 2024. Det motsvarar en ökning med omkring 37 procent.

Khersons ledning har uppmanat civila att lämna staden eftersom säkerheten inte kan garanteras. Den regionala administrationen meddelade den 20 augusti 2026 att organiserad evakuering från frontnära samhällen är kostnadsfri. Stödet omfattar bland annat transporter, tillfällig vistelse i transitcenter samt humanitär, psykologisk och juridisk hjälp. Evakuerade kan erbjudas boende både inom Khersonregionen och i 17 säkrare regioner i Ukraina.

Energiförsörjningen har samtidigt försämrats kraftigt inför vintern. Naftogaz uppgav den 27 augusti 2026 att Khersons kraftvärmeverk hade träffats av fyra styrda flygbomber. Enligt företaget förstördes all kvarvarande utrustning för el- och värmeproduktion och blev obrukbar. Naftogaz tillförordnade vd Sergii Fedorenko uppgav att anläggningen hade försett en betydande del av stadens bostäder med värme.

Anastasia säger att familjen egentligen redan borde ha lämnat Kherson och uttrycker oro för att det kan vara för sent. Utanför den underjordiska förlossningskliniken hörs artillerield, medan människor som måste röra sig utomhus snabbt förflyttar sig mellan platser som ger visst skydd. Förstörda byggnader och igenvuxna områden präglar delar av staden.

Natalia Abrosimova säger trots situationen att hon vägrar låta Rysslands krig styra hur hon ska leva. Hon hoppas att kriget en dag tar slut och ser barnen som föds under kriget som en del av Ukrainas framtid. Hennes främsta uppgift nu, säger hon, är att hålla dottern Emilia trygg.