Värmeböljorna kopplas till minst 35 000 dödsfall

AI-genererad illustration

Nyheter

Värmeböljorna kopplas till minst 35 000 dödsfall

Av Peter KarlssonPublicerad: 25 aug 15:223 min

Minst 35 000 människor beräknas ha avlidit i samband med sommarens extrema värme i Europa. Den slutliga siffran kan bli betydligt högre eftersom den tillgängliga statistiken endast omfattar omkring halva kontinenten och ännu inte inkluderar samtliga dödsfall under augusti.

Sedan maj har hundratals europeiska väderstationer registrerat rekordtemperaturer och temperaturen har vid flera tillfällen passerat 40 grader. Europeiska centrumet för medellånga väderprognoser, ECMWF, uppgav att juni 2023 var den varmaste juni som registrerats i Västeuropa, med temperaturer omkring tre grader över genomsnittet för perioden 1991–2020. Även England och Frankrike noterade sina varmaste junimånader hittills.

Världshälsoorganisationen WHO bedömde i juli att omkring 10 650 fler människor än väntat avled i Europa under veckan 22–28 juni. Fler än 9 000 av dödsfallen gällde personer som var minst 65 år.

I Tyskland, Frankrike och Spanien beräknas sammanlagt omkring 25 000 människor ha avlidit under värmeperioderna. För Tyskland och Spanien har årets sommar inneburit de högsta uppmätta nivåerna av värmerelaterade dödsfall hittills.

Robert Koch-Institut beräknade att omkring 14 000 värmerelaterade dödsfall hade inträffat i Tyskland mellan den 6 april och den 9 augusti. Därmed hade årets dödstal redan passerat nivån för varje tidigare helt kalenderår. Den tidigare högsta årsnoteringen var omkring 9 000 värmerelaterade dödsfall under 2018.

I Frankrike uppgick överdödligheten till omkring 7 300 personer mellan maj och den 22 juli. Santé publique France beräknade preliminärt minst 5 764 fler dödsfall än väntat under värmeböljan 17 juni–2 juli, vilket motsvarade en ökning med 36,2 procent i de områden som berördes. Enligt myndigheten omfattades 92 departement, motsvarande 98,5 procent av befolkningen på det franska fastlandet.

För perioden 3–22 juli beräknade Santé publique France ytterligare minst 1 243 dödsfall utöver det förväntade. Av dessa gällde 917 personer som var minst 75 år, vilket motsvarade omkring tre fjärdedelar av den preliminära överdödligheten under perioden.

Även England och Wales har registrerat omfattande dödlighet under värmeperioderna. Met Office uppgav tillsammans med forskare vid Imperial College London och London School of Hygiene & Tropical Medicine att omkring 2 700 människor beräknades ha avlidit av värmerelaterade orsaker under värmeböljorna i maj och juni. Forskarna beräknade att cirka 42 procent av dessa dödsfall kunde kopplas till den ytterligare värme som orsakats av människans klimatpåverkan.

London School of Hygiene & Tropical Medicine hänvisade senare till preliminära beräkningar från UK Health Security Agency som pekade på 2 877 värmerelaterade dödsfall i England under värmeperioderna i maj och juni. Av dessa inträffade 753 i maj och 2 124 i juni. Imperial College London uppgav samtidigt att omkring 60 procent av de uppskattade värmerelaterade dödsfallen i England och Wales gällde personer över 85 år. Forskarna beräknade också att människans klimatpåverkan hade höjt de maximala dagstemperaturerna med omkring tre till fyra grader under värmeböljorna.

Statistiken är inte direkt jämförbar mellan Europas länder eftersom olika metoder används. Tyskland redovisar uppskattade värmerelaterade dödsfall, medan Frankrike bland annat redovisar överdödlighet, som inte nödvändigtvis enbart kan kopplas till vädret. Därför kan det dröja flera veckor eller månader innan en mer fullständig sammanställning av sommarens dödstal finns tillgänglig.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 98%
98%
2%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är skriven med ett klart sakligt och neutralt språk och återger statistiska uppgifter och bedömningar från olika officiella källor som WHO, ECMWF, Robert Koch-Institut, Santé publique France och flera forskningsinstitutioner. Journalisten gör inga egna spekulationer eller slutsatser utan presenterar informationen tydligt med källhänvisningar. Det finns inga laddade eller förstärkande ord från journalistens sida. Hårda uttryck eller värderingar som nämns i artikeln är alltid tydligt kopplade till källor och återges korrekt utan att journalisten tar ställning. Enda minuset är att en del formuleringar som "den slutliga siffran kan bli betydligt högre" innehåller en öppenhet om osäkerhet som dock följer av fakta, inte av journalistens spekulation. Sammantaget är texten starkt oberoende och neutralt skriven.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
60%
35%
5%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Genom att lyfta klimatpåverkan som en avgörande orsak till extrema väderhändelser och hälsokonsekvenser, samt fokusera på sårbara äldre grupper och använda vetenskapliga offentliga experter, gynnar artikeln främst en vänsterinriktad agenda som betonar strukturella problem och behovet av statliga ingripanden mot klimatkrisen. Avsaknaden av marknads- eller individfokus och kritik mot ekonomiska maktstrukturer förstärker detta intryck. Det finns även inslag av expertbaserad analys som ger viss tyngd åt mitten, men högerperspektiv får mycket begränsat utrymme.

Rubrik och framing:
Artikeln skapar en bild av en allvarlig hälsokris kopplad till extrema värmeböljor, där klimatförändringar och hög ålder framstår som centrala orsaker. Offren är främst äldre personer, och klimatpåverkan lyfts som en viktig bakomliggande faktor.

Språk och ton:
Språket är sakligt och neutralt utan värdeladdade ord, men fokus på statistiska data och vetenskapliga källor ger stöd åt en fakta- och forskningsbaserad problemformulering som kopplar klimatförändringar till hälsorisker.

Källbalans:
Artikeln bygger främst på vetenskapliga myndigheter och institutioner inom hälsa och meteorologi (WHO, ECMWF, Robert Koch-Institut, Santé publique France, Imperial College London mm). Det finns ingen tydlig motröst eller politisk aktör representerad, utan fokus är på experternas sammanställningar.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar diskussion om politiska åtgärder, sociala faktorer som påverkar utsatta grupper eller debatt om ansvarsfördelning mellan stat, marknad och individer. Den saknar även bredare kontext kring eventuella lösningar eller motargument som kan påverka tolkningen politiskt.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.